Resistivitets- och IP-mätningar på Flishultsdeponin för lokalisering av grundvattenytor

Abstract (Swedish)

På Flishults avfallsanläggning utanför Vetlanda har man problem med lakvattenläckage. Det innebär att vatten som varit i kontakt med deponerat material riskerar att föra med sig föroreningar om det läcker ut i omkringliggande grundvatten. Detta är inte ett problem som är unikt för Flishult utan finns på många ställen där det till exempel finns gamla soptippar eller nedlagd industriverksamhet. Hypotesen är att trycket från grundvattnet i deponierna genererar ett läckage av lakvatten ut mot omgivningen. Vetab, bolaget som driver Flishult, planerar att placera pumpbrunnar på deponierna i syfte att sänka grundvattenytan för att på så sätt minska trycket. Detta borde följaktligen leda till minskat läckage. För att optimera placeringen av pumpbrunnarna är det viktigt att ha vetskap om bland annat grundvattenförhållandena i deponierna. I denna studie gjordes geoelektriska mätningar i 2D, resistivitet– och inducerad polarisation (IP) i syfte att lokalisera grundvattenytan på två av Flishults deponier, en avslutad och sluttäckt deponi och en som är i drift, samt att utvärdera hur väl metoden fungerar. Genom att borra ett antal grundvattenrör på deponierna och mäta vattennivåerna i dessa kunde den informationen korreleras med de modellerade sektionerna, baserade på de geoelektriska mätningarna. Resultaten från den aktiva deponin visade att det inte gick att lokalisera någon tydlig grundvattenyta. Sannolikt beror det på dess heterogena och röriga karaktär samt att avfallet nyligen har blivit deponerat och därför är relativt torrt. Däremot kunde grundvattenytan lokaliseras i den avslutade deponin. Där syntes horisontella strukturer som har bildats genom kompaktion och sättningar. I dessa lager är det troligt att vattnet har etablerat ett mer permanent system av mättade och omättade zoner. Detta visar att under vissa omständigheter kan de geoelektriska metoderna användas för detektering av grundvattennivåer.

Abstract

There is a problem with leachate leakagein the Flishult landfill outside the town of Vetlanda . This means that water that has been in contact with the deposited material is likely to lead contaminants into the surrounding groundwater, causing an environmental impact on the surroundings. This problem is not unique to the Flishult landfill but can be found in many places where there are, e.g., waste piles or former industrial activities. The hypothesis is that the pressure from groundwater in the landfills generates a leakage of leachate towards its
surroundings. Vetab, the company that operates Flishult, is planning to place pumping wells through the landfills in order to lower the ground water table, thereby reducing the pressure. Consequently, this should lead to reduced leakage. To optimize the positioning of the pumping wells it is important to keep track of, e.g., groundwater conditions in the landfills. In this study geoelectrical measurements are carried out in 2D resistivity- and Induced Polarization (IP) in order to locate the water table in two of Flishult’s landfills, one completed and covered landfill and one is still being operatied, and to evaluate how well the method works. By drilling a number of pipes through the landfills the levels of ground water could be measured and this data could then be correlated with the results from the geoelectrical measurements. The results from the active landfill site showed that it was not possible to locate
any consistent ground water table because of its heterogeneous and messy nature and that the waste has recently become deposited and is therefore relatively dry. However, the water table was located in the closed and covered landfill where horizontal structures formed by compaction and subsidence appear. In these layers is it possible that the water has established a more permanent system with saturated and unsaturated zones. This shows that under certain circumstances the method may work.

Abstract (Swedish)

Populärvetenskaplig sammanfattning
Geoelektriska mätningar med resistivitet och inducerad polarisation (IP) har traditionellt använts för att bland annat hitta berggrundsytor, kartera sprickighet och bedöma deponiers utbredning. Metoden utgår från olika materials olika elektriska egenskaper. I denna studie undersöktes möjligheten att hitta grundvattennivåerna i deponier med denna metod. Vattnet i deponier har ofta ett högt joninnehåll och kan vid analys av resultaten sättas i samband med låg resistivitet samt hög IP- effekt.

I Sverige finns idag omkring 200 aktiva deponier och flera tusen kända så väl som okända gamla soptippar. Ett stort problem med dessa är att man inte vet vad som finns i dem. Detta betyder att miljöfarliga ämnen riskerar att läcka ut i omgivningarna. På Flishults avfallsanläggning utanför Vetlanda har man problem med lakvattenläckage. Det innebär att vatten som varit i kontakt med deponerat material riskerar att föra med sig föroreningar om det läcker ut i omgivande grundvattnet. Detta är inte ett problem som är unikt för Flishult utan finns på många ställen där det till exempel finns gamla soptippar.

Hypotesen är att trycket från grundvattnet i deponierna skapar ett läckage av lakvatten ut mot omgivningen. Vetab, bolaget som driver Flishult, planerar att placera pumpbrunnar på deponierna i syfte att sänka grundvattenytan för att minska trycket. Detta borde leda till minskat läckaget. För att optimera placering av pumpbrunnarna så att de uppfyller sin funktion är det viktigt att ha vetskap om bland annat grundvattenförhållandena i deponierna. I denna studie gjordes geoelektriska mätningar i 2D, resistivitet- och inducerad polarisation (IP) i syfte att lokalisera grundvattenytan på två av Flishults deponier, en avslutad och sluttäckt deponi och en som är i drift, samt att utvärdera hur väl metoden fungerar.

Resultaten från den aktiva deponin visade att det inte gick att lokalisera någon tydlig grundvattenyta, sannolikt beror det på dess väldigt heterogena och röriga karaktär samt att avfallet nyligen har blivit deponerat och därför är relativt torrt. Däremot kunde grundvattenytan lokaliseras i den avslutade deponin. Där syntes horisontella strukturer som har bildats genom kompaktion och sättningar. I dessa lager är det troligt att vattnet har etablerat ett mer permanent system av mättade (helt vätskefyllda porer/grundvattenzon) samt omättade (ej helt vätskefyllda porer) zoner. Detta visar att metoden kan användas för att hitta grundvattennivåer under vissa omständigheter.

• author: Knut, Anna
• supervisor: Helena Alexanderson; Håkan Rosqvist
• organization: Department of Geology
• alternative title: Resistivity- and IP-measurements on the Flishult landfill for location of ground water tables
• course: GEOL01 20121
• year: 2012
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: lakvatten, grundvattennivå, deponi, resistivitet, IP, läckage, förorening, resistivity, landfill, ground water table, leachate, leakage, contamination, Flishult landfill, Flishultsdeponin
• publication/series: Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
• report number: 316
• language: Swedish
• additional info: Extern handledare Håkan Rosqvist, konsult på Rosqvist Resurs
• id: 3112669
• date added to LUP: 2012-10-10 10:06:57
• date last changed: 2012-10-15 11:55:00