Advanced

"Jag är så trött på att vara borderline..." En kvalitativ studie av hur unga kvinnor med diagnos borderline personlighetsstörning konstruerar sin identitet via bloggar.

Lööv, Mathilda LU (2012) SOCK01 20121
Sociology
Abstract (Swedish)
Sammanfattning: Studien syftar till att genom unga kvinnornas egna ord skapa en förståelse för hur en diagnos av borderline personlighetsstörning påverkar sättet att konstruera sin identitet. Vidare vad konsekvenserna av diagnostiserandet blir för den enskilda individen.
Psykisk ohälsa är i dagens samhälle ett omdiskuterat ämne. Flera nya legitimerade diagnoser om psykisk ohälsa har uppkommit och i och med detta diagnostiseras även flera individer med dem. Diagnosen har fått en egen makt. Avvikande individer på grund av psykisk ohälsa har alltid funnits men sättet att tala om dem och behandla dem har formats över tid. Idag ses psykisk ohälsa som ett samhällsproblem och behandling av individer diagnostiserade med borderline går ut på att... (More)
Sammanfattning: Studien syftar till att genom unga kvinnornas egna ord skapa en förståelse för hur en diagnos av borderline personlighetsstörning påverkar sättet att konstruera sin identitet. Vidare vad konsekvenserna av diagnostiserandet blir för den enskilda individen.
Psykisk ohälsa är i dagens samhälle ett omdiskuterat ämne. Flera nya legitimerade diagnoser om psykisk ohälsa har uppkommit och i och med detta diagnostiseras även flera individer med dem. Diagnosen har fått en egen makt. Avvikande individer på grund av psykisk ohälsa har alltid funnits men sättet att tala om dem och behandla dem har formats över tid. Idag ses psykisk ohälsa som ett samhällsproblem och behandling av individer diagnostiserade med borderline går ut på att få dem att kunna leva ett så ”normalt” liv som möjligt. Detta visar dock just på att de ses som avvikande från det ”normala”.
För att ta reda på hur individer diagnostiserade med borderline påverkas av sin diagnos i konstruerandet av identiteten analyseras sex bloggar av unga kvinnor. Teori och metod utgår ifrån diskurspsykologi, en form av diskursanalys, som har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Detta förklaras genom begreppen tolkningsrepertoarer och identitet. Bloggarna ger en inblick i hur dessa kvinnor med egna ord beskriver hur det är att leva med en diagnos och de diskurser de befinner sig i. Jag har genom att studera kvinnornas texter funnit tre tolkningsrepertoarer de beskriver sig själva utifrån. Dessa är Livet med borderline, Ett normalt liv och (O)frivillig fånge i vårdens famn. Kvinnorna beskriver sig här hur de står utanför den ”normala” världen och tittar på de andra som lever livet då förståelsen för hur de känner och beter sig är liten. Inte ens vården kan alla gånger hjälpa dem. Ur tolkningsrepertoarerna kan urskiljas fyra identiteter. Det här är jag, Den hopplösa kämpen, Herr Ångest och Den ärrade. Dessa olika identiteter intar kvinnorna i olika situationer gentemot diagnosen och omgivningen men utmärkande är att alla grundar sig i symptom och karaktäristiska för diagnos borderline personlighetsstörning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lööv, Mathilda LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20121
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
identitetkonstruktion, socialkonstruktionism, diskurspsykologi, diagnos, borderline personlighetsstörning, tolkningsrepertoar
language
Swedish
id
3125415
date added to LUP
2012-10-15 08:33:25
date last changed
2012-10-15 08:33:25
@misc{3125415,
  abstract     = {Sammanfattning: Studien syftar till att genom unga kvinnornas egna ord skapa en förståelse för hur en diagnos av borderline personlighetsstörning påverkar sättet att konstruera sin identitet. Vidare vad konsekvenserna av diagnostiserandet blir för den enskilda individen.
Psykisk ohälsa är i dagens samhälle ett omdiskuterat ämne. Flera nya legitimerade diagnoser om psykisk ohälsa har uppkommit och i och med detta diagnostiseras även flera individer med dem. Diagnosen har fått en egen makt. Avvikande individer på grund av psykisk ohälsa har alltid funnits men sättet att tala om dem och behandla dem har formats över tid. Idag ses psykisk ohälsa som ett samhällsproblem och behandling av individer diagnostiserade med borderline går ut på att få dem att kunna leva ett så ”normalt” liv som möjligt. Detta visar dock just på att de ses som avvikande från det ”normala”. 
För att ta reda på hur individer diagnostiserade med borderline påverkas av sin diagnos i konstruerandet av identiteten analyseras sex bloggar av unga kvinnor. Teori och metod utgår ifrån diskurspsykologi, en form av diskursanalys, som har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Detta förklaras genom begreppen tolkningsrepertoarer och identitet. Bloggarna ger en inblick i hur dessa kvinnor med egna ord beskriver hur det är att leva med en diagnos och de diskurser de befinner sig i. Jag har genom att studera kvinnornas texter funnit tre tolkningsrepertoarer de beskriver sig själva utifrån. Dessa är Livet med borderline, Ett normalt liv och (O)frivillig fånge i vårdens famn. Kvinnorna beskriver sig här hur de står utanför den ”normala” världen och tittar på de andra som lever livet då förståelsen för hur de känner och beter sig är liten. Inte ens vården kan alla gånger hjälpa dem. Ur tolkningsrepertoarerna kan urskiljas fyra identiteter. Det här är jag, Den hopplösa kämpen, Herr Ångest och Den ärrade. Dessa olika identiteter intar kvinnorna i olika situationer gentemot diagnosen och omgivningen men utmärkande är att alla grundar sig i symptom och karaktäristiska för diagnos borderline personlighetsstörning.},
  author       = {Lööv, Mathilda},
  keyword      = {identitetkonstruktion,socialkonstruktionism,diskurspsykologi,diagnos,borderline personlighetsstörning,tolkningsrepertoar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {"Jag är så trött på att vara borderline..." En kvalitativ studie av hur unga kvinnor med diagnos borderline personlighetsstörning konstruerar sin identitet via bloggar.},
  year         = {2012},
}