Advanced

Rehabilitering ur arbetstagarens arbetsrättsliga perspektiv

Frank, Julia LU and Andersson, Sara LU (2012) HARH16 20122
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
När en arbetstagare blir sjuk, gäller de förvaltningsrättsliga reglerna som anges i Socialförsäkringsbalken (2010:110) där arbetstagarens arbetsskyldighet bestäms utifrån vad denne är kapabel att utföra med tanke på sin hälsosituation. Oavsett anledningen till sjukdom, rehabiliteras arbetstagaren enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110). Trots att arbetstagaren inte har någon civilrättslig rätt att kräva rehabilitering, föreligger det en skyldighet att aktivt medverka för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete. Arbetstagarens skyldighet vid rehabilitering innefattar att aktivt deltaga, delge information och upplysningar samt att acceptera arbetsgivarens skäliga omplaceringserbjudanden.

I rehabiliteringsprocessen befinner sig... (More)
När en arbetstagare blir sjuk, gäller de förvaltningsrättsliga reglerna som anges i Socialförsäkringsbalken (2010:110) där arbetstagarens arbetsskyldighet bestäms utifrån vad denne är kapabel att utföra med tanke på sin hälsosituation. Oavsett anledningen till sjukdom, rehabiliteras arbetstagaren enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110). Trots att arbetstagaren inte har någon civilrättslig rätt att kräva rehabilitering, föreligger det en skyldighet att aktivt medverka för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete. Arbetstagarens skyldighet vid rehabilitering innefattar att aktivt deltaga, delge information och upplysningar samt att acceptera arbetsgivarens skäliga omplaceringserbjudanden.

I rehabiliteringsprocessen befinner sig den sjuke arbetstagaren i ett trepartsförhållande tillsammans med arbetsgivaren och Försäkringskassan. För att kunna kartlägga behoven av rehabilitering, bör arbetstagaren delge arbetsgivaren sitt läkarintyg. Läkarintyget behöver inte uppge diagnos men ska redogöra för till vilken grad arbetsförmågan är nedsatt. Huvudregeln säger att det endast är Försäkringskassan som får ta del av arbetstagarens diagnos, men det kan i kollektivavtal beslutas att även arbetsgivaren får ta del av detta. Det kan medföra en skyldighet hos arbetstagaren att uppge känsliga personuppgifter om sitt fysiska eller psykiska tillstånd för arbetsgivaren, vilken har det yttersta ansvaret för rehabiliteringen på arbetsplatsen.

Skulle det vara så att arbetstagaren utan giltig grund vägrar att delta i rehabiliteringen, kan detta resultera i att arbetstagaren förlorar sin anställning. Arbetstagaren bör visa vilja och efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen, för att saklig grund för uppsägning inte ska föreligga. Det finns en rättslig princip som säger att sjukdom inte utgör saklig grund för uppsägning. Om arbetstagarens oförmåga att delta i rehabiliteringen beror på sjukdom, kan detta i regel inte leda till uppsägning så länge arbetstagaren visar vilja på att komma tillbaka till arbetet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Frank, Julia LU and Andersson, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
Arbetstagarens rättsliga rättigheter och skyldigheter i rehabiliteringsprocessen
course
HARH16 20122
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Rehabilitering, arbetstagare, skyldigheter, integritet, arbetsförmåga, vilja, delaktighet.
language
Swedish
id
3164668
date added to LUP
2012-11-14 13:56:25
date last changed
2012-11-14 13:56:25
@misc{3164668,
  abstract     = {När en arbetstagare blir sjuk, gäller de förvaltningsrättsliga reglerna som anges i Socialförsäkringsbalken (2010:110) där arbetstagarens arbetsskyldighet bestäms utifrån vad denne är kapabel att utföra med tanke på sin hälsosituation. Oavsett anledningen till sjukdom, rehabiliteras arbetstagaren enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110). Trots att arbetstagaren inte har någon civilrättslig rätt att kräva rehabilitering, föreligger det en skyldighet att aktivt medverka för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete. Arbetstagarens skyldighet vid rehabilitering innefattar att aktivt deltaga, delge information och upplysningar samt att acceptera arbetsgivarens skäliga omplaceringserbjudanden.

I rehabiliteringsprocessen befinner sig den sjuke arbetstagaren i ett trepartsförhållande tillsammans med arbetsgivaren och Försäkringskassan. För att kunna kartlägga behoven av rehabilitering, bör arbetstagaren delge arbetsgivaren sitt läkarintyg. Läkarintyget behöver inte uppge diagnos men ska redogöra för till vilken grad arbetsförmågan är nedsatt. Huvudregeln säger att det endast är Försäkringskassan som får ta del av arbetstagarens diagnos, men det kan i kollektivavtal beslutas att även arbetsgivaren får ta del av detta. Det kan medföra en skyldighet hos arbetstagaren att uppge känsliga personuppgifter om sitt fysiska eller psykiska tillstånd för arbetsgivaren, vilken har det yttersta ansvaret för rehabiliteringen på arbetsplatsen.

Skulle det vara så att arbetstagaren utan giltig grund vägrar att delta i rehabiliteringen, kan detta resultera i att arbetstagaren förlorar sin anställning. Arbetstagaren bör visa vilja och efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen, för att saklig grund för uppsägning inte ska föreligga. Det finns en rättslig princip som säger att sjukdom inte utgör saklig grund för uppsägning. Om arbetstagarens oförmåga att delta i rehabiliteringen beror på sjukdom, kan detta i regel inte leda till uppsägning så länge arbetstagaren visar vilja på att komma tillbaka till arbetet.},
  author       = {Frank, Julia and Andersson, Sara},
  keyword      = {Rehabilitering,arbetstagare,skyldigheter,integritet,arbetsförmåga,vilja,delaktighet.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rehabilitering ur arbetstagarens arbetsrättsliga perspektiv},
  year         = {2012},
}