Hur långt sträcker sig arbetsgivarens rehabiliteringsansvar? En analys av relationen mellan rehabilitering och uppsägning på grund av missbruk
(2012) HARH16 20122Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Praxis från AD visar att även ett starkt alkoholberoende kan likställas med en kronisk alkoholism och därmed kan också dessa personer omfattas av det förstärkta anställningsskyddet som träder i kraft vid sjukdom. Osäkerheten kring sjukdomsdefinitionen gör det näst intill omöjligt att avgränsa arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i situationer orsakade av alkoholmissbruk. En utgångspunkt är att arbetsgivaren skall ha vidtagit alla åtgärder som skäligen kan krävas, och det skall vara klart att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så att han inte längre kan utföra något arbete av betydenhet för arbetsgivaren innan saklig grund för uppsägning kan föreligga. Att få behålla sin anställning i en rehabiliteringsprocess är dock en... (More)
- Praxis från AD visar att även ett starkt alkoholberoende kan likställas med en kronisk alkoholism och därmed kan också dessa personer omfattas av det förstärkta anställningsskyddet som träder i kraft vid sjukdom. Osäkerheten kring sjukdomsdefinitionen gör det näst intill omöjligt att avgränsa arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i situationer orsakade av alkoholmissbruk. En utgångspunkt är att arbetsgivaren skall ha vidtagit alla åtgärder som skäligen kan krävas, och det skall vara klart att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så att han inte längre kan utföra något arbete av betydenhet för arbetsgivaren innan saklig grund för uppsägning kan föreligga. Att få behålla sin anställning i en rehabiliteringsprocess är dock en tungt vägande friskhetsfaktor i ADs bedömning och arbetsgivare förväntas acceptera ett relativt stort mått av misskötsamhet som hör sjukdomen till. De rättsliga utgångpunkterna för arbetsgivarens rehabiliteringansvar återfinnes i AML och SoF. Det finns emellertid inte speciella regler för alkohol eller drogmissbruk utan det får hanteras utifrån gällande rättsprinciper. En försvårande faktor är att arbetsgivarens skyldighet begränsas till att omfatta arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att arbetstagaren skall återfå sin arbetsförmåga och kunna återträda i tjänst. Vid alkoholrelaterad sjukdom kan en nedsättning i arbetsförmågan komma relativt sent i utvecklingen mot en kronisk alkoholism och ur den aspekten försummas anpassning och rehabiliteringsarbetet då skador pga missbruk ofta visar sig på annat sätt än genom nedsatt arbetsförmåga. Arbetstagaren har en skyldighet att till Försäkringskassan överlämna de upplysningar som behövs för att tydliggöra behovet av åtgärder och skall efter bästa förmåga delta aktivt i åtgärderna som arbetsgivaren är skyldig att vidta. Om en arbetstagare inte deltar kan detta betraktas som att arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och saklig grund för uppsägning kan föreligga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3167855
- author
- Hintze, Jenny LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20122
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Saklig grund, rehabilitering, alkoholmissbruk, intresseavvägning, förstärkt anställningsskydd
- language
- Swedish
- id
- 3167855
- date added to LUP
- 2013-01-08 14:27:59
- date last changed
- 2013-01-08 14:27:59
@misc{3167855,
abstract = {{Praxis från AD visar att även ett starkt alkoholberoende kan likställas med en kronisk alkoholism och därmed kan också dessa personer omfattas av det förstärkta anställningsskyddet som träder i kraft vid sjukdom. Osäkerheten kring sjukdomsdefinitionen gör det näst intill omöjligt att avgränsa arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i situationer orsakade av alkoholmissbruk. En utgångspunkt är att arbetsgivaren skall ha vidtagit alla åtgärder som skäligen kan krävas, och det skall vara klart att arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så att han inte längre kan utföra något arbete av betydenhet för arbetsgivaren innan saklig grund för uppsägning kan föreligga. Att få behålla sin anställning i en rehabiliteringsprocess är dock en tungt vägande friskhetsfaktor i ADs bedömning och arbetsgivare förväntas acceptera ett relativt stort mått av misskötsamhet som hör sjukdomen till. De rättsliga utgångpunkterna för arbetsgivarens rehabiliteringansvar återfinnes i AML och SoF. Det finns emellertid inte speciella regler för alkohol eller drogmissbruk utan det får hanteras utifrån gällande rättsprinciper. En försvårande faktor är att arbetsgivarens skyldighet begränsas till att omfatta arbetslivsinriktad rehabilitering med syfte att arbetstagaren skall återfå sin arbetsförmåga och kunna återträda i tjänst. Vid alkoholrelaterad sjukdom kan en nedsättning i arbetsförmågan komma relativt sent i utvecklingen mot en kronisk alkoholism och ur den aspekten försummas anpassning och rehabiliteringsarbetet då skador pga missbruk ofta visar sig på annat sätt än genom nedsatt arbetsförmåga. Arbetstagaren har en skyldighet att till Försäkringskassan överlämna de upplysningar som behövs för att tydliggöra behovet av åtgärder och skall efter bästa förmåga delta aktivt i åtgärderna som arbetsgivaren är skyldig att vidta. Om en arbetstagare inte deltar kan detta betraktas som att arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och saklig grund för uppsägning kan föreligga.}},
author = {{Hintze, Jenny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur långt sträcker sig arbetsgivarens rehabiliteringsansvar? En analys av relationen mellan rehabilitering och uppsägning på grund av missbruk}},
year = {{2012}},
}