Advanced

Barnets bästa i vårdnadsmål - En komparativ studie av den svenska respektive australiensiska regleringen

Björk, Caroline LU (2012) JURM02 20122
Department of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med förevarande framställning är att utifrån en komparativ studie av svensk och australiensisk rätt beskriva och jämföra hur respektive land reglerar barnets bästa i vårdnadsmål.

Både i svensk och i australiensisk rätt förekommer begreppet barnets bästa och i båda länderna görs en in casu bedömning vid bestämmandet av vad som är bäst för barnet. Utformningen av lagstiftningen skiljer sig emellertid åt. Australien har valt att specificera principen om barnets bästa genom en checklista som föreskriver ett flertal överväganden som domstolen ska ta hänsyn till vid sin bedömning av vad som är bäst för barnet. Bortsett från vissa i lagen uppräknade omständigheter som rätten ska fästa särskilt avseende vid saknas en tydlig definition av... (More)
Syftet med förevarande framställning är att utifrån en komparativ studie av svensk och australiensisk rätt beskriva och jämföra hur respektive land reglerar barnets bästa i vårdnadsmål.

Både i svensk och i australiensisk rätt förekommer begreppet barnets bästa och i båda länderna görs en in casu bedömning vid bestämmandet av vad som är bäst för barnet. Utformningen av lagstiftningen skiljer sig emellertid åt. Australien har valt att specificera principen om barnets bästa genom en checklista som föreskriver ett flertal överväganden som domstolen ska ta hänsyn till vid sin bedömning av vad som är bäst för barnet. Bortsett från vissa i lagen uppräknade omständigheter som rätten ska fästa särskilt avseende vid saknas en tydlig definition av vad som avses med barnets bästa i svensk rätt. Svensk rätt har istället valt att förlita sig på domstolens skönsmässiga bedömningar där barnets bästa avgörs utifrån en bedömning av de individuella förhållandena och stöd hämtas från presumtioner tagna från lagstiftning och förarbeten. Detta eftersom det inte har ansetts möjligt att närmare ange vad som är barnets bästa utan att riskera att den flexibilitet som möjliggör för domstolen att se till omständigheterna i det enskilda fallet förloras. Trots att lagstiftningarna skiljer sig väsentligt åt finns det emellertid vissa likheter; båda ländernas lagstiftning betonar vikten av att barnet har en god kontakt med båda föräldrarna, att hänsyn tas till barnets uppfattning och att barnet skyddas mot att fara illa.

Den svenska rättens avsaknad av en definition av begreppet barnets bästa verkar ha sin grund i en rädsla för att den flexibilitet som möjliggör för domstolen att se till omständigheterna i det enskilda fallet ska gå förlorad. Den australiensiska rätten är emellertid ett bevis på att en checklista inte nödvändigtvis medför att flexibiliteten går förlorad utan att den slutliga utgången fortfarande är beroende av en tolkning av begreppet. Till följd av att det saknas en definition av vad som avses med barnets bästa har vidare de omständigheter som omnämns i den svenska lagstiftningen kommit att utgöra ramen för domstolens tolkning av begreppet och rätten kan redan sägas utgå från en slags checklista. Genom införandet av en vägledande checklista, motsvarande den australiensiska, skulle domstolens bedömning underlättas avsevärt och den vilsenheten som domstolen kritiserats för att uppvisa i förhållande till barnets bästa skulle motverkas. (Less)
Abstract
The purpose of this essay is that of describing and comparing the Swedish regulation of the concept the best interests of the child in cases concerning legal custody with the Australian regulation of the same concept in cases concerning parental responsibility.

Both Sweden and Australia have a legislation that regulates the best interests of the child and in both countries the decision of what is in the best interests of the child depends on the particular circumstances and facts of each case. However, the shaping of the regulation is distinct. In Australia, the best interests of the child principle is shown in a checklist which sets out several considerations that the court must take into account in determining what is best for the... (More)
The purpose of this essay is that of describing and comparing the Swedish regulation of the concept the best interests of the child in cases concerning legal custody with the Australian regulation of the same concept in cases concerning parental responsibility.

Both Sweden and Australia have a legislation that regulates the best interests of the child and in both countries the decision of what is in the best interests of the child depends on the particular circumstances and facts of each case. However, the shaping of the regulation is distinct. In Australia, the best interests of the child principle is shown in a checklist which sets out several considerations that the court must take into account in determining what is best for the child. Despite some considerations prescribed by the regulation, there is an absence of a clear definition of what the best interests of the child principle entails in the Swedish regulation. Instead the Swedish regulation relies on the court’s discretionary assessment. In determining the best interests of the child the court uses presumptions taken from legislation and bills of where the best interests of children lie. This is because it is not considered possible defining what is in the best interests of the child in more detail without risking the court’s flexibility and thus need to take into account all circumstances of the case. In spite of the differences between both of the regulations there are also some similarities; the regulation in both countries stresses the importance of both parents being involved in the child’s life, that any views expressed by the child are a factor to be taken into account and the need to protect the child from violence.

The reason why the Swedish regulation lacks a clear definition of what the concept the best interests of the child means, seems to be a fear of losing the flexibility for the court to take into account all circumstances of the case. However, the Australian regulation is a perfect example of a regulation that hasn’t lost its flexibility due to having a checklist. The decision ultimately depends upon the court’s perception of where the best interests of the child lie. Owing to the lack of a definition the considerations prescribed by the regulation limits the court’s interpretation of the concept and the court can be said to already use a form of a very limited checklist in Sweden. By introducing a guiding checklist, corresponding to the Australian one, the court’s assessment could be significantly facilitated and the disorientation of which the court has been criticized of showing could be counteracted. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Björk, Caroline LU
supervisor
organization
alternative title
The best interests of the child in cases concerning legal custody - A comparative study of the Swedish and the Australian regulation
course
JURM02 20122
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, barnets bästa i vårdnadsmål, the best interests of the child
language
Swedish
id
3358786
date added to LUP
2013-02-04 07:21:25
date last changed
2013-02-04 07:21:25
@misc{3358786,
  abstract     = {The purpose of this essay is that of describing and comparing the Swedish regulation of the concept the best interests of the child in cases concerning legal custody with the Australian regulation of the same concept in cases concerning parental responsibility.

Both Sweden and Australia have a legislation that regulates the best interests of the child and in both countries the decision of what is in the best interests of the child depends on the particular circumstances and facts of each case. However, the shaping of the regulation is distinct. In Australia, the best interests of the child principle is shown in a checklist which sets out several considerations that the court must take into account in determining what is best for the child. Despite some considerations prescribed by the regulation, there is an absence of a clear definition of what the best interests of the child principle entails in the Swedish regulation. Instead the Swedish regulation relies on the court’s discretionary assessment. In determining the best interests of the child the court uses presumptions taken from legislation and bills of where the best interests of children lie. This is because it is not considered possible defining what is in the best interests of the child in more detail without risking the court’s flexibility and thus need to take into account all circumstances of the case. In spite of the differences between both of the regulations there are also some similarities; the regulation in both countries stresses the importance of both parents being involved in the child’s life, that any views expressed by the child are a factor to be taken into account and the need to protect the child from violence.

The reason why the Swedish regulation lacks a clear definition of what the concept the best interests of the child means, seems to be a fear of losing the flexibility for the court to take into account all circumstances of the case. However, the Australian regulation is a perfect example of a regulation that hasn’t lost its flexibility due to having a checklist. The decision ultimately depends upon the court’s perception of where the best interests of the child lie. Owing to the lack of a definition the considerations prescribed by the regulation limits the court’s interpretation of the concept and the court can be said to already use a form of a very limited checklist in Sweden. By introducing a guiding checklist, corresponding to the Australian one, the court’s assessment could be significantly facilitated and the disorientation of which the court has been criticized of showing could be counteracted.},
  author       = {Björk, Caroline},
  keyword      = {Familjerätt,barnets bästa i vårdnadsmål,the best interests of the child},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Barnets bästa i vårdnadsmål - En komparativ studie av den svenska respektive australiensiska regleringen},
  year         = {2012},
}