Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

THE SOCIOSPATIAL DISTRIBUTION OF PSYCHOTIC SYMPTOMS AND DIMENSIONS

Oher, Fredrik (2013) FMS820 20131
Mathematical Statistics
Abstract (Swedish)
Den sociala omgivningens påverkan på vår mentala hälsa är viktig att försöka förstå. Mycket forskning har ägnats åt att undersöka hur omgivningen påverkar antalet personer som insjuknar med olika typer av psykiatriska diagnoser. Få har dock undersökt hur omgivningen påverkar symptombilden inom psykiatriska tillstånd som till exempel psykotiska sjukdomar. Psykos är ett tillstånd som kan innefatta till exempel hallucinationer och vanföreställningar, ofta i kombination med andra psykologiska symptom.

Med hjälp av data från 469 personer med förstaepisods-psykos från sydöstra London och Nottingham kunde Demjaha et al. identifiera fem huvudsakliga symptomdimensioner inom det psykotiska sjukdomsspektrumet: mani, förvrängd... (More)
Den sociala omgivningens påverkan på vår mentala hälsa är viktig att försöka förstå. Mycket forskning har ägnats åt att undersöka hur omgivningen påverkar antalet personer som insjuknar med olika typer av psykiatriska diagnoser. Få har dock undersökt hur omgivningen påverkar symptombilden inom psykiatriska tillstånd som till exempel psykotiska sjukdomar. Psykos är ett tillstånd som kan innefatta till exempel hallucinationer och vanföreställningar, ofta i kombination med andra psykologiska symptom.

Med hjälp av data från 469 personer med förstaepisods-psykos från sydöstra London och Nottingham kunde Demjaha et al. identifiera fem huvudsakliga symptomdimensioner inom det psykotiska sjukdomsspektrumet: mani, förvrängd verklighetsuppfattning, negativa symptom, depressiva symptom samt desorganisation. Med hjälp av olika statistiska metoder undersökte vi sedan, för samma urvalsgrupp, omgivningens påverkan på dessa fem symptomdimensioner.

Vi fann att nivåerna av förvrängd verklighetsuppfattning var högre i London än i Nottingham. En utökad analys antydde att denna effekt var starkare för de personer som diagnosticerats med en så kallad icke-affektiv psykotisk sjukdom (såsom schizofreni) jämfört med så kallad affektiv psykotisk sjukdom (såsom depression med psykos). Det fanns även tecken på ökad nivå av depressiva symptom i London och ökad nivå av desorganisation i Nottingham. Inga skillnader observerades för mani eller negativa symptom.

Det har spekulerats att stimuli från omgivningen kan påverka risken att utveckla så kallade positiva psykotiska symptom. Vårt fynd att högre nivåer av förvrängd verklighetsuppfattning kunde identifieras i en mer urban miljö (London jämfört med Nottingham) passar väl med denna idé. Resultaten i detta arbete indikerar att denna effekt främst verkar gälla för icke-affektiva psykotiskta sjukdomstillstånd, vilket skulle kunna tyda på olika etiologiska bakgrunder (uppkomstorsaker) för icke-affektiva och affektiva sjukdomstillstånd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Oher, Fredrik
supervisor
organization
course
FMS820 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
English
id
3412857
date added to LUP
2013-01-30 10:36:14
date last changed
2013-01-30 10:36:14
@misc{3412857,
  abstract     = {Den sociala omgivningens påverkan på vår mentala hälsa är viktig att försöka förstå. Mycket forskning har ägnats åt att undersöka hur omgivningen påverkar antalet personer som insjuknar med olika typer av psykiatriska diagnoser. Få har dock undersökt hur omgivningen påverkar symptombilden inom psykiatriska tillstånd som till exempel psykotiska sjukdomar. Psykos är ett tillstånd som kan innefatta till exempel hallucinationer och vanföreställningar, ofta i kombination med andra psykologiska symptom. 

Med hjälp av data från 469 personer med förstaepisods-psykos från sydöstra London och Nottingham kunde Demjaha et al. identifiera fem huvudsakliga symptomdimensioner inom det psykotiska sjukdomsspektrumet: mani, förvrängd verklighetsuppfattning, negativa symptom, depressiva symptom samt desorganisation. Med hjälp av olika statistiska metoder undersökte vi sedan, för samma urvalsgrupp, omgivningens påverkan på dessa fem symptomdimensioner.

Vi fann att nivåerna av förvrängd verklighetsuppfattning var högre i London än i Nottingham. En utökad analys antydde att denna effekt var starkare för de personer som diagnosticerats med en så kallad icke-affektiv psykotisk sjukdom (såsom schizofreni) jämfört med så kallad affektiv psykotisk sjukdom (såsom depression med psykos). Det fanns även tecken på ökad nivå av depressiva symptom i London och ökad nivå av desorganisation i Nottingham. Inga skillnader observerades för mani eller negativa symptom. 

Det har spekulerats att stimuli från omgivningen kan påverka risken att utveckla så kallade positiva psykotiska symptom. Vårt fynd att högre nivåer av förvrängd verklighetsuppfattning kunde identifieras i en mer urban miljö (London jämfört med Nottingham) passar väl med denna idé. Resultaten i detta arbete indikerar att denna effekt främst verkar gälla för icke-affektiva psykotiskta sjukdomstillstånd, vilket skulle kunna tyda på olika etiologiska bakgrunder (uppkomstorsaker) för icke-affektiva och affektiva sjukdomstillstånd.},
  author       = {Oher, Fredrik},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {THE SOCIOSPATIAL DISTRIBUTION OF PSYCHOTIC SYMPTOMS AND DIMENSIONS},
  year         = {2013},
}