Förvärvsarbete i Sverige bland utrikes födda - en statistisk granskning
(2013) STAH11 20122Department of Statistics
- Abstract (Swedish)
- I Sverige och i många andra länder har utrikes födda en lägre andel förvärvsarbetande jämfört med inrikes födda. En låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda kan orsaka stora konsekvenser för den framtida försörjningsbördan. För att kunna fördela de arbetsmarknadspolitiska resurserna på ett framgångsrikt sätt är det viktigt att veta vilka och på vilket sätt olika bakgrundsvariabler påverkar att vara förvärvsarbetande.
Syftet med denna uppsats är att beskriva, identifiera och analysera skillnader i sysselsättningsgrad (andel förvärvsarbetande) bland utrikes födda i Sverige.
Datamaterialet består av 1029141 observationer från RAMS, en totalräknande undersökning från år 2010. Tillgängliga variabler är kön, ålder, senaste invandringsår... (More) - I Sverige och i många andra länder har utrikes födda en lägre andel förvärvsarbetande jämfört med inrikes födda. En låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda kan orsaka stora konsekvenser för den framtida försörjningsbördan. För att kunna fördela de arbetsmarknadspolitiska resurserna på ett framgångsrikt sätt är det viktigt att veta vilka och på vilket sätt olika bakgrundsvariabler påverkar att vara förvärvsarbetande.
Syftet med denna uppsats är att beskriva, identifiera och analysera skillnader i sysselsättningsgrad (andel förvärvsarbetande) bland utrikes födda i Sverige.
Datamaterialet består av 1029141 observationer från RAMS, en totalräknande undersökning från år 2010. Tillgängliga variabler är kön, ålder, senaste invandringsår (vistelsetid i Sverige), födelseregion samt information om individen är förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande.
För att analysera vilka av bakgrundsvariablerna som kan anses ha ett beroende med förvärvsarbete utförs χ^2-test där även testets standardiserade residualer analyseras. För att ta reda på hur kön, ålder, vistelsetid i Sverige och födelseregion påverkar att vara förvärvsarbetande utförs en binär logistisk regression med dessa bakgrundsvariabler som förklarande variabler. Även separata logistiska regressioner utförs för varje variabel vid kontroll av övriga faktorer. Resultaten från modellerna presenteras i form av oddskvoter.
Resultaten från χ^2-testen visar att det finns signifikant beroende mellan samtliga bakgrundsvariabler i materialet och av att förvärvsarbeta. Testens standardiserade residualer visar att samtliga kategorier (celler) bidrar starkt till beroendet. Utrikes födda från Afrika och Asien har de minsta andelarna förvärvsarbetande medan utrikes födda från Sydamerika och Norden exklusive Sverige har de största andelarna förvärvsarbetande. Män från nästan samtliga födelseregioner (förutom Norden exklusive Sverige) har en större andel förvärvsarbetande än vad kvinnor har. Andelen förvärvsarbetande ökar med vistelsetiden i Sverige för nästan samtliga födelseregioner. De flesta förvärvsarbetande är mellan 35-54 år för samtliga födelseregioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3516485
- author
- Molin, Jack LU and Toma, Cristina LU
- supervisor
- organization
- course
- STAH11 20122
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvärvsarbete, utrikes födda, födelseregioner, vistelsetid i Sverige, binär logistisk regression, oddskvoter.
- language
- Swedish
- id
- 3516485
- date added to LUP
- 2013-03-12 09:10:34
- date last changed
- 2013-03-12 09:10:34
@misc{3516485, abstract = {{I Sverige och i många andra länder har utrikes födda en lägre andel förvärvsarbetande jämfört med inrikes födda. En låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda kan orsaka stora konsekvenser för den framtida försörjningsbördan. För att kunna fördela de arbetsmarknadspolitiska resurserna på ett framgångsrikt sätt är det viktigt att veta vilka och på vilket sätt olika bakgrundsvariabler påverkar att vara förvärvsarbetande. Syftet med denna uppsats är att beskriva, identifiera och analysera skillnader i sysselsättningsgrad (andel förvärvsarbetande) bland utrikes födda i Sverige. Datamaterialet består av 1029141 observationer från RAMS, en totalräknande undersökning från år 2010. Tillgängliga variabler är kön, ålder, senaste invandringsår (vistelsetid i Sverige), födelseregion samt information om individen är förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande. För att analysera vilka av bakgrundsvariablerna som kan anses ha ett beroende med förvärvsarbete utförs χ^2-test där även testets standardiserade residualer analyseras. För att ta reda på hur kön, ålder, vistelsetid i Sverige och födelseregion påverkar att vara förvärvsarbetande utförs en binär logistisk regression med dessa bakgrundsvariabler som förklarande variabler. Även separata logistiska regressioner utförs för varje variabel vid kontroll av övriga faktorer. Resultaten från modellerna presenteras i form av oddskvoter. Resultaten från χ^2-testen visar att det finns signifikant beroende mellan samtliga bakgrundsvariabler i materialet och av att förvärvsarbeta. Testens standardiserade residualer visar att samtliga kategorier (celler) bidrar starkt till beroendet. Utrikes födda från Afrika och Asien har de minsta andelarna förvärvsarbetande medan utrikes födda från Sydamerika och Norden exklusive Sverige har de största andelarna förvärvsarbetande. Män från nästan samtliga födelseregioner (förutom Norden exklusive Sverige) har en större andel förvärvsarbetande än vad kvinnor har. Andelen förvärvsarbetande ökar med vistelsetiden i Sverige för nästan samtliga födelseregioner. De flesta förvärvsarbetande är mellan 35-54 år för samtliga födelseregioner.}}, author = {{Molin, Jack and Toma, Cristina}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Förvärvsarbete i Sverige bland utrikes födda - en statistisk granskning}}, year = {{2013}}, }