The Convention on International Interests in Mobile Equipment and its Protocol on Aircraft Equipment - Predictability and enforcement of international security agreements
(2012) JURM02 20121Department of Law
- Abstract (Swedish)
- The difference between the laws of different countries and their legal systems when it comes to restrictiveness in the approach to non-possessory securities have bedevilled the financing and leasing of highly valuable assets such as aircraft equipment, for many years. Furthermore, the law in some countries does not give adequate protection to creditors in the event of default by debtors. Because an interest created in the country of origin may prove invalid or unenforceable abroad, the rights and interests of lenders and lessors have been unstable when an item of equipment regularly crosses national borders. The 2001 Convention on International Interests in Mobile Equipment is an international commercial law instrument with the purpose of... (More)
- The difference between the laws of different countries and their legal systems when it comes to restrictiveness in the approach to non-possessory securities have bedevilled the financing and leasing of highly valuable assets such as aircraft equipment, for many years. Furthermore, the law in some countries does not give adequate protection to creditors in the event of default by debtors. Because an interest created in the country of origin may prove invalid or unenforceable abroad, the rights and interests of lenders and lessors have been unstable when an item of equipment regularly crosses national borders. The 2001 Convention on International Interests in Mobile Equipment is an international commercial law instrument with the purpose of providing a stable international legal regime for the protection of secured creditors, conditional sellers and lessors of highly valuable assets, defined in three additional protocols as aircraft, railway rolling stock and satellites. The protocols have been formed in cooperation with actors on the markets of the specific types of objects. Hence, the protocols shall prevail over the Convention: they provide a way to modify the Convention’s provisions to meet the specific requests and with solutions on problems significant for the specific markets. The Conventions and its Protocols contain material provisions typical for the area of property law in addition to provisions on jurisdiction and choice of law, which are to various extents left to the applicable law. The material provisions themselves are quite simple and few in number. The core of the Convention is the electronic International Registry that has been set up in Dublin. A valid interest duly registered in the International Registry will obtain strong priority over most other interests. The complexity of the Convention lies in its flexibility. The Convention does not contain “soft law”-provisions but outright “hard law”-provisions, intended to harmonize the international property law regarding valuable assets. As a consequence, a number of compromises were made not to risk the Instruments failure due to low acceptance. Hence, it is possible for the Contracting state to vary the provisions, or dismiss them wholly or in part. An inducement for the contracting state to do “the right” declarations are the economic benefits achieved through the hard provisions. Examples for such hard provisions are priority in insolvency proceedings and timely enforceable remedies in case of debtors default. By giving foreign investors the ability to enforce effective and speedy remedies, the Contracting States make investment in their own territory safe and thereby attractive. However, to create a valid and foreseeable contract, the parties to the agreement are required to have great knowledge about the interaction between the Convention and national law. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Olikheter i nationers lagstiftning och mellan olika rättsystem vad gäller restriktioner i hur man värderar säkerhetsrätter där själva säkerheten inte befinner sig i borgenärens besittning har länge försvårat marknaden för finansiering och leasing, särskilt vad gäller högt värderad egendom såsom luftfartsutrustning, rullande järnvägsmateriell och tillgångar avsedda för rymden. Dessutom ger lagstiftningen i en del länder inte ett adekvat skydd för borgenärer i det fall gäldenären inte fullföljer sina avtalsförpliktelser. Då det är så att en kreditsäkerhet som upprättats i ett land kan visa sig vara ogiltigt eller omöjligt att verkställa då egendomen lämnat det egna territoriet har kreditinnehavares och leasinggivares möjligheter att... (More)
- Olikheter i nationers lagstiftning och mellan olika rättsystem vad gäller restriktioner i hur man värderar säkerhetsrätter där själva säkerheten inte befinner sig i borgenärens besittning har länge försvårat marknaden för finansiering och leasing, särskilt vad gäller högt värderad egendom såsom luftfartsutrustning, rullande järnvägsmateriell och tillgångar avsedda för rymden. Dessutom ger lagstiftningen i en del länder inte ett adekvat skydd för borgenärer i det fall gäldenären inte fullföljer sina avtalsförpliktelser. Då det är så att en kreditsäkerhet som upprättats i ett land kan visa sig vara ogiltigt eller omöjligt att verkställa då egendomen lämnat det egna territoriet har kreditinnehavares och leasinggivares möjligheter att tillvarata sina rättigheter och intressen varit osäkra i de fall egendomen ställd som säkerhet regelbundet transporteras över nationella gränser. Konventionen om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom, signerad i Kapstaden 2001, är skapad med syftet att tillhandahålla en stabil, internationell reglering till skydd för borgenärer med säkerhet i högt värderad, flyttbar egendom samt för säljare med äganderättsförbehåll och leasinggivare av sådan. I tillägg till konventionen har protokoll, som definierar vilken slags egendom konventionen ska tillämpas på, arbetats fram i samarbete med aktörerna på marknaden för de typer av egendom som omfattas. Eftersom protokollen utgör modifikationer av konventionens bestämmelser för att denna ska möta de specifika behoven för marknaden och finna lösningar på problem typiska för var slag av egendom som omfattas av konventionen. Konventionen och dess protokoll utgörs av typisk sakrättslig materiell reglering utöver regleringen om lagval och jurisdiktion, vilka i mer eller mindre omfattning överlämnas åt nationell lag. De materiella reglerna är enkla och förhållande få. Kärnan i konventionens skydd ligger i det elektroniska, internationella registret som upprättats i Dublin. Ett giltigt upprättat avtal som registrerats mot egendomens registreringsnummer i det internationella registret kommer att erhålla prioritet över de flesta andra borgenärer. Det komplexa med konventionen är dess flexibilitet. Den utgörs, till största del, av ”hårda” regelbaserade bestämmelser, med avsikt att harmonisera den internationella sakrätten gällande högt värderad egendom. Som en konsekvens av detta har en mängd kompromisser gjorts för att inte riskera en låg grad av tillämpning pga. ett lågt antal tillträden till konventionen. Det är därför möjligt för en fördragslutande stat att genom ett antal deklarationer variera bestämmelserna, eller förklara att man kommer att, eller helt eller delvis inte kommer att, tillämpa dem. Ett incitament för de fördragslutande staterna att göra ”rätt” deklarationer är de ekonomiska fördelar som de regelbaserade bestämmelserna kan medföra. Exempel på sådana är prioritet i insolvensförfaranden och möjligheten att företa effektiva, skyndsamma rättsmedel i de fall gäldenären bryter mot sina avtalsförpliktelser. Genom att ge utländska borgenärer dessa möjligheter gör en fördragslutande stat investeringar inom det egna territoriet säkrare och därmed attraktivare. Emellertid krävs det av parterna god kännedom om samspelet mellan konventionen och nationell lag för att kunna skapa ett giltigt och förutsägbart avtal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3562551
- author
- Gunnehed, Josephine LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM02 20121
- year
- 2012
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- private international law, the Cape Town Convention, interest in mobile equipment, international security interests, aircraft equipment
- language
- English
- id
- 3562551
- date added to LUP
- 2013-03-15 11:01:12
- date last changed
- 2013-03-15 11:01:12
@misc{3562551,
abstract = {{Olikheter i nationers lagstiftning och mellan olika rättsystem vad gäller restriktioner i hur man värderar säkerhetsrätter där själva säkerheten inte befinner sig i borgenärens besittning har länge försvårat marknaden för finansiering och leasing, särskilt vad gäller högt värderad egendom såsom luftfartsutrustning, rullande järnvägsmateriell och tillgångar avsedda för rymden. Dessutom ger lagstiftningen i en del länder inte ett adekvat skydd för borgenärer i det fall gäldenären inte fullföljer sina avtalsförpliktelser. Då det är så att en kreditsäkerhet som upprättats i ett land kan visa sig vara ogiltigt eller omöjligt att verkställa då egendomen lämnat det egna territoriet har kreditinnehavares och leasinggivares möjligheter att tillvarata sina rättigheter och intressen varit osäkra i de fall egendomen ställd som säkerhet regelbundet transporteras över nationella gränser. Konventionen om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom, signerad i Kapstaden 2001, är skapad med syftet att tillhandahålla en stabil, internationell reglering till skydd för borgenärer med säkerhet i högt värderad, flyttbar egendom samt för säljare med äganderättsförbehåll och leasinggivare av sådan. I tillägg till konventionen har protokoll, som definierar vilken slags egendom konventionen ska tillämpas på, arbetats fram i samarbete med aktörerna på marknaden för de typer av egendom som omfattas. Eftersom protokollen utgör modifikationer av konventionens bestämmelser för att denna ska möta de specifika behoven för marknaden och finna lösningar på problem typiska för var slag av egendom som omfattas av konventionen. Konventionen och dess protokoll utgörs av typisk sakrättslig materiell reglering utöver regleringen om lagval och jurisdiktion, vilka i mer eller mindre omfattning överlämnas åt nationell lag. De materiella reglerna är enkla och förhållande få. Kärnan i konventionens skydd ligger i det elektroniska, internationella registret som upprättats i Dublin. Ett giltigt upprättat avtal som registrerats mot egendomens registreringsnummer i det internationella registret kommer att erhålla prioritet över de flesta andra borgenärer. Det komplexa med konventionen är dess flexibilitet. Den utgörs, till största del, av ”hårda” regelbaserade bestämmelser, med avsikt att harmonisera den internationella sakrätten gällande högt värderad egendom. Som en konsekvens av detta har en mängd kompromisser gjorts för att inte riskera en låg grad av tillämpning pga. ett lågt antal tillträden till konventionen. Det är därför möjligt för en fördragslutande stat att genom ett antal deklarationer variera bestämmelserna, eller förklara att man kommer att, eller helt eller delvis inte kommer att, tillämpa dem. Ett incitament för de fördragslutande staterna att göra ”rätt” deklarationer är de ekonomiska fördelar som de regelbaserade bestämmelserna kan medföra. Exempel på sådana är prioritet i insolvensförfaranden och möjligheten att företa effektiva, skyndsamma rättsmedel i de fall gäldenären bryter mot sina avtalsförpliktelser. Genom att ge utländska borgenärer dessa möjligheter gör en fördragslutande stat investeringar inom det egna territoriet säkrare och därmed attraktivare. Emellertid krävs det av parterna god kännedom om samspelet mellan konventionen och nationell lag för att kunna skapa ett giltigt och förutsägbart avtal.}},
author = {{Gunnehed, Josephine}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{The Convention on International Interests in Mobile Equipment and its Protocol on Aircraft Equipment - Predictability and enforcement of international security agreements}},
year = {{2012}},
}