Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kravet på ställföreträdare för barn i anknytningsmål - Om barnet i migrationsprocessen och beviskrav för ställföreträdarskap

Johansson, Elisabet LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Familjeåterförening är en viktig princip inom både svensk och internationell rätt. I svensk rätt regleras denna princip i utlänningslagen där en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning ges. Vissa bevisrättsliga frågor måste dock uppfyllas för att uppehållstillstånd ska kunna ges. I denna framställning behandlas bevisning angående ställföreträdarskap för barn som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Föräldrar är för det mesta legala ställföreträdare för sina barn inom svensk rätt. Detta innebär sällan några problem och i de fall det vållar problem kan en särskild ställföreträdare eller god man förordnas som kan tillvarata barnets intressen. Problem uppstår dock om en förälder inte kan bevisa att denne är... (More)
Familjeåterförening är en viktig princip inom både svensk och internationell rätt. I svensk rätt regleras denna princip i utlänningslagen där en möjlighet till uppehållstillstånd på grund av anknytning ges. Vissa bevisrättsliga frågor måste dock uppfyllas för att uppehållstillstånd ska kunna ges. I denna framställning behandlas bevisning angående ställföreträdarskap för barn som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Föräldrar är för det mesta legala ställföreträdare för sina barn inom svensk rätt. Detta innebär sällan några problem och i de fall det vållar problem kan en särskild ställföreträdare eller god man förordnas som kan tillvarata barnets intressen. Problem uppstår dock om en förälder inte kan bevisa att denne är ställföreträdare för sitt barn. I flera länder uppfyller inte de handlingar som utfärdats av staten Sveriges uppställda säkerhetskrav. Eftersom det då saknas handlingar som kan bekräfta ställföreträdarskapet måste ansökningarna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall avvisas på grund av bristande ställföreträdarskap.

Detta väcker frågor om förhållandet mellan kravet på legal ställföreträdare och rätten till familjeåterförening. Familjens enhet framhålls i bland annat barnkonventionen på flera ställen och i Europakonventionen finns en uttalad rätt till familjeåterförening i vissa fall. Rätten till familjeåterförening måste dock vägas mot den processrättsliga aspekten och varför vi har ställföreträdarskap. I uppsatsen tas olika aspekter av ställföreträdarskapet upp och exempel ges på mål där andra personer än den legala ställföreträdaren företräder barnet i rättsliga sammanhang. Slutligen finns även den bevisrättsliga aspekten i frågan. Vilka beviskrav tillämpas i förvaltningsprocessen i allmänhet och i migrationsrätten i synnerhet?

Frågan om bevisning angående ställföreträdarskap har även tagits upp av migrationsöverdomstolen i rättsfallet MIG 2009:17. Rätten konstaterade i målet att talan ska avvisas om legal ställföreträdare inte kan visas. I rättsfallet MIG 2012:1 togs frågan åter upp och rätten menade att en presumtion skulle föreligga för att biologiska föräldrar även kan agera ställföreträdare. I domar från migrationsdomstolarna finns exempel på olika förhållningssätt till kravet på bevisning angående ställföreträdarskapet och avvägningen mot barnets bästa och rätten till familjeåterförening.

Avslutningsvis diskuteras i denna framställning relationen mellan processuella frågor och materiella frågor och vad som händer när samma fråga både har betydelse för målets upptagande och själva sakprövningen. Inom andra rättsområden har man i dessa fall valt att godta kärandens påstående i den processuella frågan för att kunna pröva målet i sak. I min slutsats diskuteras möjligheten att på samma sätt godta den uppgiva ställföreträdaren i denna typ av mål förutsatt att inget framkommer som talar emot ställföreträdarskapet. På detta sätt kan målen prövas i sak. (Less)
Abstract
Family reunification is an important principle in both Swedish and international law. In Swedish law this principle is coded into the Aliens Act making it possible to get residence permit on the grounds of ties to Sweden. In order to get a residency permit there are a couple of things you have to prove, for example your identity and the existence of a relation to a person in Sweden. If you are under the age of 18 you also have to prove who your representative is. This thesis deals with the question of what standard of proof should be applied in regard to who the legal representative for children applying for residence permit on the grounds of ties to Sweden is.

The parents are usually the legal representatives for their children. This... (More)
Family reunification is an important principle in both Swedish and international law. In Swedish law this principle is coded into the Aliens Act making it possible to get residence permit on the grounds of ties to Sweden. In order to get a residency permit there are a couple of things you have to prove, for example your identity and the existence of a relation to a person in Sweden. If you are under the age of 18 you also have to prove who your representative is. This thesis deals with the question of what standard of proof should be applied in regard to who the legal representative for children applying for residence permit on the grounds of ties to Sweden is.

The parents are usually the legal representatives for their children. This can cause problems when there is no evidence to back up who the child’s parents are. In many countries the documents issued by the authorities do not reach the security standards the Swedish Migration Board has established. This means that it can be difficult or even impossible for the child applying to prove who its legal representative is. This, in its turn, means that the applications in some cases have to be rejected due to lack of legal representation for the child.

This raises many questions. The first question is how the high standard of proof relates to the right to family reunification. The principle of the family as a unit can be found in several parts of the UN Convention on the Rights of the Child. The European Convention on Human Rights has established that there is a right to family reunification. The second question is why we even have rules regarding legal representation for children. In the thesis different aspects of representation is discussed together with examples from other legal disciplines were legal representation is an important aspect. The last question is about the standard of proof. What standard of proof is applied in the administrative process in general and in the migration process in specific?

The question of legal representation has been addressed by the Swedish Migration Court of Appeal (migrationsöverdomstolen) in the case MIG 2009:17. The court's conclusion in the case was that the application should be dismissed if the representation can't be proved. In the case MIG 2012:1 the question was once again addressed by the court. The court established that biological parents always can be legal representatives for their children.

Finally, in this thesis the relationship between procedural law and substantive law is discussed. How should the court address the problem when the same question is important for both? In other legal disciplines the plaintiff’s claim in the procedural question is accepted in order to try the case on its merits. In my discussion the possibility to, in the same way, accept the representative acting in these cases is discussed. This way the applications do not have to be rejected. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Elisabet LU
supervisor
organization
alternative title
Legal representation for children applying for residence permit - the child in the migration process and the standard of proof for the legal representation
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
offentlig rätt, migration, barn, familjeåterförening
language
Swedish
id
3567412
date added to LUP
2013-03-27 07:27:35
date last changed
2013-03-27 07:27:35
@misc{3567412,
  abstract     = {Family reunification is an important principle in both Swedish and international law. In Swedish law this principle is coded into the Aliens Act making it possible to get residence permit on the grounds of ties to Sweden. In order to get a residency permit there are a couple of things you have to prove, for example your identity and the existence of a relation to a person in Sweden. If you are under the age of 18 you also have to prove who your representative is. This thesis deals with the question of what standard of proof should be applied in regard to who the legal representative for children applying for residence permit on the grounds of ties to Sweden is.

The parents are usually the legal representatives for their children. This can cause problems when there is no evidence to back up who the child’s parents are. In many countries the documents issued by the authorities do not reach the security standards the Swedish Migration Board has established. This means that it can be difficult or even impossible for the child applying to prove who its legal representative is. This, in its turn, means that the applications in some cases have to be rejected due to lack of legal representation for the child.

This raises many questions. The first question is how the high standard of proof relates to the right to family reunification. The principle of the family as a unit can be found in several parts of the UN Convention on the Rights of the Child. The European Convention on Human Rights has established that there is a right to family reunification. The second question is why we even have rules regarding legal representation for children. In the thesis different aspects of representation is discussed together with examples from other legal disciplines were legal representation is an important aspect. The last question is about the standard of proof. What standard of proof is applied in the administrative process in general and in the migration process in specific?

The question of legal representation has been addressed by the Swedish Migration Court of Appeal (migrationsöverdomstolen) in the case MIG 2009:17. The court's conclusion in the case was that the application should be dismissed if the representation can't be proved. In the case MIG 2012:1 the question was once again addressed by the court. The court established that biological parents always can be legal representatives for their children.

Finally, in this thesis the relationship between procedural law and substantive law is discussed. How should the court address the problem when the same question is important for both? In other legal disciplines the plaintiff’s claim in the procedural question is accepted in order to try the case on its merits. In my discussion the possibility to, in the same way, accept the representative acting in these cases is discussed. This way the applications do not have to be rejected.},
  author       = {Johansson, Elisabet},
  keyword      = {offentlig rätt,migration,barn,familjeåterförening},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kravet på ställföreträdare för barn i anknytningsmål - Om barnet i migrationsprocessen och beviskrav för ställföreträdarskap},
  year         = {2013},
}