Kollisionen mellan aktiebolagsrätt och avtalsrätt - en analys av aktieägaravtalet och dess aktiebolagsrättsliga verkan utifrån rättsfallet NJA 2011 s. 429.
(2013) HARH10 20131Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Att aktieägare skriver aktieägaravtal är vanligt förekommande i svenska aktiebolag och då framförallt i mindre, privata bolag. I aktieägaravtalet kan man avtala om bland annat rösträttsbegränsningar och ägarförhållanden. Den allmänna uppfattningen i Sverige har sedan länge varit att aktieägaravtal endast är obligationsrättsliga mellan avtalsparterna, och därmed aldrig kan binda aktiebolaget. Ett aktieägaravtal får således i avsaknad av lagstöd aldrig någon aktiebolagsrättslig verkan. Denna uppfattning har varit dominerande sedan lång tid tillbaka i doktrin. Det finns dock de som menar att den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, som man kan kalla uppfattningen för, inte bör tillämpas undantagslöst och att aktieägaravtal i vissa fall... (More)
- Att aktieägare skriver aktieägaravtal är vanligt förekommande i svenska aktiebolag och då framförallt i mindre, privata bolag. I aktieägaravtalet kan man avtala om bland annat rösträttsbegränsningar och ägarförhållanden. Den allmänna uppfattningen i Sverige har sedan länge varit att aktieägaravtal endast är obligationsrättsliga mellan avtalsparterna, och därmed aldrig kan binda aktiebolaget. Ett aktieägaravtal får således i avsaknad av lagstöd aldrig någon aktiebolagsrättslig verkan. Denna uppfattning har varit dominerande sedan lång tid tillbaka i doktrin. Det finns dock de som menar att den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, som man kan kalla uppfattningen för, inte bör tillämpas undantagslöst och att aktieägaravtal i vissa fall borde tillerkännas aktiebolagsrättslig verkan. Problematiken handlar således egentligen om hur långt avtalsfriheten sträcker sig i förhållande till aktiebolagsrätten, vad får man egentligen avtala om i aktieägaravtal?
2011 meddelade HD dom i det rättsfall som har kommit att få stor betydelse på området. Rättsfallet, NJA 2011 s. 429, handlade om huruvida ett aktieägaravtal vari man på förhand avsagt sig rätten till tvångsinlösen enligt 22 kap. ABL har aktiebolagsrättslig verkan. Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen fick således sitt första tydliga uttryck i rättspraxis, och den kollision som sker mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten konfronterades i domstol.
I denna uppsats kommer läsaren att få en god inblick i rättsfallet och den debatt som det har skapat. Inledningsvis kommer en utredning att göras av hur rättsläget såg ut före rättsfallet, och uppsatsen kommer att avslutas med hur rättsfallet har påverkat gällande rätt. Författaren kommer således att mot bakgrund av rättsfallet göra en analys av aktieägaravtalet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3629914
- author
- Andersson, Astrid LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH10 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Aktieägaravtal, den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, NJA 2011 s. 429, tvångsinlösen av minoritetsaktier
- language
- Swedish
- id
- 3629914
- date added to LUP
- 2013-04-05 07:56:12
- date last changed
- 2013-04-05 07:56:12
@misc{3629914,
abstract = {{Att aktieägare skriver aktieägaravtal är vanligt förekommande i svenska aktiebolag och då framförallt i mindre, privata bolag. I aktieägaravtalet kan man avtala om bland annat rösträttsbegränsningar och ägarförhållanden. Den allmänna uppfattningen i Sverige har sedan länge varit att aktieägaravtal endast är obligationsrättsliga mellan avtalsparterna, och därmed aldrig kan binda aktiebolaget. Ett aktieägaravtal får således i avsaknad av lagstöd aldrig någon aktiebolagsrättslig verkan. Denna uppfattning har varit dominerande sedan lång tid tillbaka i doktrin. Det finns dock de som menar att den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, som man kan kalla uppfattningen för, inte bör tillämpas undantagslöst och att aktieägaravtal i vissa fall borde tillerkännas aktiebolagsrättslig verkan. Problematiken handlar således egentligen om hur långt avtalsfriheten sträcker sig i förhållande till aktiebolagsrätten, vad får man egentligen avtala om i aktieägaravtal?
2011 meddelade HD dom i det rättsfall som har kommit att få stor betydelse på området. Rättsfallet, NJA 2011 s. 429, handlade om huruvida ett aktieägaravtal vari man på förhand avsagt sig rätten till tvångsinlösen enligt 22 kap. ABL har aktiebolagsrättslig verkan. Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen fick således sitt första tydliga uttryck i rättspraxis, och den kollision som sker mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten konfronterades i domstol.
I denna uppsats kommer läsaren att få en god inblick i rättsfallet och den debatt som det har skapat. Inledningsvis kommer en utredning att göras av hur rättsläget såg ut före rättsfallet, och uppsatsen kommer att avslutas med hur rättsfallet har påverkat gällande rätt. Författaren kommer således att mot bakgrund av rättsfallet göra en analys av aktieägaravtalet.}},
author = {{Andersson, Astrid}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kollisionen mellan aktiebolagsrätt och avtalsrätt - en analys av aktieägaravtalet och dess aktiebolagsrättsliga verkan utifrån rättsfallet NJA 2011 s. 429.}},
year = {{2013}},
}