Gesters funktion i narrativer - en jämförelse mellan barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling
(2012) LOGM81 20121Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Forskning om gester har visat att gester inte bara är ett slumpmässigt bihang till tal, utan
också omfattar en rad viktiga funktioner som koordineras med talet. Om och hur
gestanvändning påverkas av språkstörning är mindre klarlagt och det finns bara några få
studier kring ämnet. Syftet med denna studie är att jämföra gesters funktion i narrativer hos
barn med språkstörning respektive barn med typisk språkutveckling. Sammanlagt filmades 18
barn (8;1–11;9 år) som återberättade händelseförloppet i en tecknad film. Analysen baserades
på Kendons (2004) distinktion mellan referentiella och pragmatiska gester. Gesterna
studerades i relation till McNeills (1992) indelning av narrativa, metanarrativa och
paranarrativa nivåer i berättande.... (More) - Forskning om gester har visat att gester inte bara är ett slumpmässigt bihang till tal, utan
också omfattar en rad viktiga funktioner som koordineras med talet. Om och hur
gestanvändning påverkas av språkstörning är mindre klarlagt och det finns bara några få
studier kring ämnet. Syftet med denna studie är att jämföra gesters funktion i narrativer hos
barn med språkstörning respektive barn med typisk språkutveckling. Sammanlagt filmades 18
barn (8;1–11;9 år) som återberättade händelseförloppet i en tecknad film. Analysen baserades
på Kendons (2004) distinktion mellan referentiella och pragmatiska gester. Gesterna
studerades i relation till McNeills (1992) indelning av narrativa, metanarrativa och
paranarrativa nivåer i berättande. Tidigare studier av barn med typisk språkutveckling har
visat att pragmatiska gester utvecklas senare än de referentiella och att det finns samband med
den narrativa utvecklingen. Fördjupad kunskap om samband mellan gestanvändning och
språkstörning skulle inte bara ge en bättre bild av vad en språkstörning innebär utan rymmer
också potential till framtida interventionsmetoder.
Studien fann ingen väsentlig skillnad i fördelningen av referentiella och pragmatiska gester
hos barn med språkstörning jämfört med barn med typisk utveckling. Barnen med
språkstörning producerade färre gester och färre yttranden totalt, men de yttranden som de
faktiskt producerade innehöll i stort sett gester i samma utsträckning, och med samma typer
av funktioner, som barn med typisk språkutveckling. Båda grupperna uppvisade en signifikant
korrelation mellan förekomst av meta- och paranarrativa nivåer och förekomst av pragmatiska
gester. Vi upptäckte också att barnen med språkstörning i högre grad använde pragmatiska
gester i samband med ordmobiliseringsvårigheter under berättandet än barnen med typisk
språkutveckling. Hos de senare fyllde gesterna en funktion som var mer direkt knuten till
berättandet.
Gestanvändning hos barn med språkstörning är relativt outforskat. Det är bland annat inte
klarlagt om gesten föregår den talspråkliga utvecklingen eller om den följer den. Skulle det
visa sig att gesten kan stötta den verbala utvecklingen är det i hög grad relevant för
intervention av barn med språkstörning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3634081
- author
- Forsell, Boel LU and Mustaniemi, Kirsi LU
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20121
- year
- 2012
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Narrativer, Språkstörning, Gester, Gestfunktion, Barn i skolåldern
- language
- Swedish
- id
- 3634081
- date added to LUP
- 2013-04-18 14:19:58
- date last changed
- 2013-04-18 14:19:58
@misc{3634081,
abstract = {{Forskning om gester har visat att gester inte bara är ett slumpmässigt bihang till tal, utan
också omfattar en rad viktiga funktioner som koordineras med talet. Om och hur
gestanvändning påverkas av språkstörning är mindre klarlagt och det finns bara några få
studier kring ämnet. Syftet med denna studie är att jämföra gesters funktion i narrativer hos
barn med språkstörning respektive barn med typisk språkutveckling. Sammanlagt filmades 18
barn (8;1–11;9 år) som återberättade händelseförloppet i en tecknad film. Analysen baserades
på Kendons (2004) distinktion mellan referentiella och pragmatiska gester. Gesterna
studerades i relation till McNeills (1992) indelning av narrativa, metanarrativa och
paranarrativa nivåer i berättande. Tidigare studier av barn med typisk språkutveckling har
visat att pragmatiska gester utvecklas senare än de referentiella och att det finns samband med
den narrativa utvecklingen. Fördjupad kunskap om samband mellan gestanvändning och
språkstörning skulle inte bara ge en bättre bild av vad en språkstörning innebär utan rymmer
också potential till framtida interventionsmetoder.
Studien fann ingen väsentlig skillnad i fördelningen av referentiella och pragmatiska gester
hos barn med språkstörning jämfört med barn med typisk utveckling. Barnen med
språkstörning producerade färre gester och färre yttranden totalt, men de yttranden som de
faktiskt producerade innehöll i stort sett gester i samma utsträckning, och med samma typer
av funktioner, som barn med typisk språkutveckling. Båda grupperna uppvisade en signifikant
korrelation mellan förekomst av meta- och paranarrativa nivåer och förekomst av pragmatiska
gester. Vi upptäckte också att barnen med språkstörning i högre grad använde pragmatiska
gester i samband med ordmobiliseringsvårigheter under berättandet än barnen med typisk
språkutveckling. Hos de senare fyllde gesterna en funktion som var mer direkt knuten till
berättandet.
Gestanvändning hos barn med språkstörning är relativt outforskat. Det är bland annat inte
klarlagt om gesten föregår den talspråkliga utvecklingen eller om den följer den. Skulle det
visa sig att gesten kan stötta den verbala utvecklingen är det i hög grad relevant för
intervention av barn med språkstörning.}},
author = {{Forsell, Boel and Mustaniemi, Kirsi}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gesters funktion i narrativer - en jämförelse mellan barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling}},
year = {{2012}},
}