Röstpatientens yrke och diagnos En kartläggning av nybesök på foniatriska mottagningar i Sverige samt uppföljning av prof. Björn Fritzells studie från 1996.
(2012) LOGM81 20121Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Prof. Björn Fritzell publicerade 1996 en studie där han presenterade en kartläggning
av röstpatienter på nybesök vid foniatriska mottagningar i Sverige. Insamlingen av
uppgifter gjordes efter kön, yrke, ålder och diagnos. Slutsatsen var att yrket kan ses
som en riskfaktor för röstproblem, framför allt när det gällde lärare. En uppdatering
har sedan dess varit efterfrågad. Föreliggande studie syftar till att upprepa den tidigare
studien i möjligaste mån.
I den nya studien användes samma metod som i Fritzells studie. Det ingick 198
patientfall varav 66% var kvinnor. Läraryrken var fortfarande vanligast följt av
vårdyrken. Diagnoserna fonasteni och dysfoni var vanligast förekommande. Det var
bland de mest röstkrävande yrkena som... (More) - Prof. Björn Fritzell publicerade 1996 en studie där han presenterade en kartläggning
av röstpatienter på nybesök vid foniatriska mottagningar i Sverige. Insamlingen av
uppgifter gjordes efter kön, yrke, ålder och diagnos. Slutsatsen var att yrket kan ses
som en riskfaktor för röstproblem, framför allt när det gällde lärare. En uppdatering
har sedan dess varit efterfrågad. Föreliggande studie syftar till att upprepa den tidigare
studien i möjligaste mån.
I den nya studien användes samma metod som i Fritzells studie. Det ingick 198
patientfall varav 66% var kvinnor. Läraryrken var fortfarande vanligast följt av
vårdyrken. Diagnoserna fonasteni och dysfoni var vanligast förekommande. Det var
bland de mest röstkrävande yrkena som flest röstpatienter återfanns. Funktionella och
funktionellt organiska röststörningar var vanligast förekommande bland de
röstkrävande yrkena. Så var även fallet i den tidigare studien. Kvinnor stod för en klar
majoritet av patienterna med denna typ av röstproblematik. Könstillhörighet i
kombination med röstkrav verkar vara avgörande när det handlar om förhöjd risk för
röststörningar. Resultaten skiljde sig inte nämnvärt från Fritzells studie vilket gör att
man måste fråga sig varför det inte hänt mer sedan 1996 när det gäller preventiva
åtgärder för rösthälsa.
Informationsspridning och implementering av röstergonomiska åtgärder på svenska
arbetsplatser bör ges högre prioritering inom röstvården och hos arbetsgivare. En
djupare kartläggning över samtliga faktorer som påverkar rösthälsan bland
röstpatienter bör också göras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3634085
- author
- Lundholm, Tomas LU and Olson, Elias LU
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20121
- year
- 2012
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Röst, Yrke, Kön, Röststörningar, Riskfaktorer, Kartläggning
- language
- Swedish
- id
- 3634085
- date added to LUP
- 2013-04-18 14:20:29
- date last changed
- 2013-04-18 14:20:29
@misc{3634085,
abstract = {{Prof. Björn Fritzell publicerade 1996 en studie där han presenterade en kartläggning
av röstpatienter på nybesök vid foniatriska mottagningar i Sverige. Insamlingen av
uppgifter gjordes efter kön, yrke, ålder och diagnos. Slutsatsen var att yrket kan ses
som en riskfaktor för röstproblem, framför allt när det gällde lärare. En uppdatering
har sedan dess varit efterfrågad. Föreliggande studie syftar till att upprepa den tidigare
studien i möjligaste mån.
I den nya studien användes samma metod som i Fritzells studie. Det ingick 198
patientfall varav 66% var kvinnor. Läraryrken var fortfarande vanligast följt av
vårdyrken. Diagnoserna fonasteni och dysfoni var vanligast förekommande. Det var
bland de mest röstkrävande yrkena som flest röstpatienter återfanns. Funktionella och
funktionellt organiska röststörningar var vanligast förekommande bland de
röstkrävande yrkena. Så var även fallet i den tidigare studien. Kvinnor stod för en klar
majoritet av patienterna med denna typ av röstproblematik. Könstillhörighet i
kombination med röstkrav verkar vara avgörande när det handlar om förhöjd risk för
röststörningar. Resultaten skiljde sig inte nämnvärt från Fritzells studie vilket gör att
man måste fråga sig varför det inte hänt mer sedan 1996 när det gäller preventiva
åtgärder för rösthälsa.
Informationsspridning och implementering av röstergonomiska åtgärder på svenska
arbetsplatser bör ges högre prioritering inom röstvården och hos arbetsgivare. En
djupare kartläggning över samtliga faktorer som påverkar rösthälsan bland
röstpatienter bör också göras.}},
author = {{Lundholm, Tomas and Olson, Elias}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Röstpatientens yrke och diagnos En kartläggning av nybesök på foniatriska mottagningar i Sverige samt uppföljning av prof. Björn Fritzells studie från 1996.}},
year = {{2012}},
}