Arbetsgivarens språkkrav i rekryteringsprocessen - En begäran som leder till etnisk diskriminering av vissa arbetssökande?
(2013) HARH16 20131Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Språkkrav av arbetsgivaren i rekryteringsprocessen kan leda till etnisk diskriminering av vissa arbetssökande. En arbetsgivares uppställda krav vid rekrytering på att en arbetssökande ska ha ett lands språk som modersmål kan utifrån etnisk tillhörighet ses som direkt diskriminerande, vilket i svensk rätt regleras i 1 kap. 4 § 1 p. DL. Med stöd av artikel 18 i EUF kan ett sådant språkkrav även anses utgöra diskriminering på grund av nationalitet och ett hinder för fri rörlighet inom Unionen. Att som arbetsgivare vid rekrytering ställa krav på kunskaper i ett lands modersmål kan leda till indirekt diskriminering om en arbetssökande missgynnas på grund av att denne har ett annat modersmål, vilket i svensk rätt står föreskrivet i 1 kap. 4 § 2... (More)
- Språkkrav av arbetsgivaren i rekryteringsprocessen kan leda till etnisk diskriminering av vissa arbetssökande. En arbetsgivares uppställda krav vid rekrytering på att en arbetssökande ska ha ett lands språk som modersmål kan utifrån etnisk tillhörighet ses som direkt diskriminerande, vilket i svensk rätt regleras i 1 kap. 4 § 1 p. DL. Med stöd av artikel 18 i EUF kan ett sådant språkkrav även anses utgöra diskriminering på grund av nationalitet och ett hinder för fri rörlighet inom Unionen. Att som arbetsgivare vid rekrytering ställa krav på kunskaper i ett lands modersmål kan leda till indirekt diskriminering om en arbetssökande missgynnas på grund av att denne har ett annat modersmål, vilket i svensk rätt står föreskrivet i 1 kap. 4 § 2 p. DL.
Arbetsgivaren har dock rätt att ställa språkkrav när det gäller särskilda språkkunskaper som behövs på grund av en anställnings natur. Är språkkravet sakligt motiverat har arbetsgivaren rätt att ställa det. Det kan röra sig om en anställning där det är relevant att en arbetssökande ska kunna tala och/eller skriva på landets modersmål för att kunna utföra anställningens arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Domstolens bedömning av om en arbetsgivares språkkrav utgör etnisk diskriminering påverkas inte av var i rekryteringsförfarandet som kravet har uppställts, även fast det i bevisningsavseende kan ha viss betydelse. Avgörande för domstolens bedömning är om arbetsgivarens språkkrav i förhållande till en anställnings natur är sakligt motiverat för utförandet av anställningens arbetsuppgifter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3732690
- author
- Leff-Hallstein, Sofie LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Arbetsrätt, rekrytering, språkkrav, rekryteringsprocessen, etnisk diskriminering, arbetssökande, modersmål, språkkunskaper, sakligt motiverat, arbetsuppgifter
- language
- Swedish
- id
- 3732690
- date added to LUP
- 2013-05-08 15:48:06
- date last changed
- 2013-05-08 15:48:06
@misc{3732690,
abstract = {{Språkkrav av arbetsgivaren i rekryteringsprocessen kan leda till etnisk diskriminering av vissa arbetssökande. En arbetsgivares uppställda krav vid rekrytering på att en arbetssökande ska ha ett lands språk som modersmål kan utifrån etnisk tillhörighet ses som direkt diskriminerande, vilket i svensk rätt regleras i 1 kap. 4 § 1 p. DL. Med stöd av artikel 18 i EUF kan ett sådant språkkrav även anses utgöra diskriminering på grund av nationalitet och ett hinder för fri rörlighet inom Unionen. Att som arbetsgivare vid rekrytering ställa krav på kunskaper i ett lands modersmål kan leda till indirekt diskriminering om en arbetssökande missgynnas på grund av att denne har ett annat modersmål, vilket i svensk rätt står föreskrivet i 1 kap. 4 § 2 p. DL.
Arbetsgivaren har dock rätt att ställa språkkrav när det gäller särskilda språkkunskaper som behövs på grund av en anställnings natur. Är språkkravet sakligt motiverat har arbetsgivaren rätt att ställa det. Det kan röra sig om en anställning där det är relevant att en arbetssökande ska kunna tala och/eller skriva på landets modersmål för att kunna utföra anställningens arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Domstolens bedömning av om en arbetsgivares språkkrav utgör etnisk diskriminering påverkas inte av var i rekryteringsförfarandet som kravet har uppställts, även fast det i bevisningsavseende kan ha viss betydelse. Avgörande för domstolens bedömning är om arbetsgivarens språkkrav i förhållande till en anställnings natur är sakligt motiverat för utförandet av anställningens arbetsuppgifter.}},
author = {{Leff-Hallstein, Sofie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetsgivarens språkkrav i rekryteringsprocessen - En begäran som leder till etnisk diskriminering av vissa arbetssökande?}},
year = {{2013}},
}