Läkemedelsrester i avloppsvatten - vad kan läkare göra för att minska halterna?

Abstract

An inevitable consequence of human drug use is that drug remains end up in sewage water. The sewage treatment plants today are not designed to reduce that kind of chemicals which means that many drugs just pass through unchanged or just modified. These remains affect for example animal life such as behavioral changes or feminization of fish in the recipient. The fact that drug residues already have been detected in drinking water may be of concern for humans.

This thesis aims to examine how upstream work targeting physicians can reduce the levels of drugs that reach the sewage treatment plants. The aim is to find out what physicians know about the problem with drugs in sewage water and which potential they can see in their role to take environmental considerations when prescribing drugs. This was done through a survey and interviews, and the results show that physicians generally have poor knowledge of the problems. The study seems to indicate that physicians at least are interested and willing to do some changes in the prescribing of drugs if it does not interfere too much with their primary job. The physicians in the study also give some proposals for action. One action is that the environmental aspects of drugs are included in the system for medical records and give a warning when the physicians tries to prescribe a drug when other options are available with less environmental impact. The study also shows that the physicians want more information about the problem, but point out that it is not their job to keep up to date with the environmental problems.

Abstract (Swedish)

Läkemedelsanvändningen ökar för varje år (Apoteket AB 2005) och år 2011 hämtade två tredjedelar av Sveriges befolkning ut ett eller flera receptbelagda läkemedel (Socialstyrelsen 2012). Vid användning av läkemedel tar kroppen vanligtvis inte upp all aktiv substans och rester utsöndras i framförallt urin och hamnar i avloppsvattnet (Wahlberg et al. 2010). Dagens avloppsreningsverk har ingen speciell teknik för att avlägsna läkemedelsrester från vattnet vilket leder till att läkemedelssubstanser följer med vattnet ut i recipienten där de påverkar växt- och djurliv (Apoteket AB 2005). Ingen vet idag vilka effekter läkemedelsresterna kommer ha i ett kortare eller längre perspektiv och forskning bedrivs på bred front (Larsson & Lööf 2011). Ett par av de effekter som har kunnat påvisas idag är att det konstgjorda hormonet etinylöstradiol som finns i de flesta p-piller har effekter på fisk i form av bland annat könsdifferentiering (Triebskorn et al. 2007) och fluoxetin, en antidepressiv substans, har påverkan på simaktiviteten hos märlkräftor redan vid mycket låga koncentrationer (Naturvårdsverket 2008). Idag har läkemedelssubstanser även kunnat påvisas i små mängder i dricksvatten ämnat för humankonsumtion (MistraPharma 2009).

Ett sätt att stoppa spridningen av läkemedelsrester är att arbeta uppströms för att förhindra onödig spridning av läkemedel och en del är att arbeta med läkare och deras val av läkemedel vid förskrivning (Naturvårdsverket 2008). Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad läkare vet om problematiken med läkemedelsrester i miljön och vad de i sin roll ser för potential för förbättring. Examensarbetet är ett samarbete med Käppalaförbundet och studien har genomförts på Karolinska Universitetssjukhuset i form av en enkät- och intervjuundersökning. Enkätundersökningen hade en svarsfrekvens på enbart elva procent och därmed kan inga generella slutsatser dras utifrån denna. Resultatet visar dock bland annat att omkring 80 % av de läkare som svarat på enkäten har gått den utbildning som Stockholms läns landsting erbjuder om läkemedel och miljö men det är bara hälften av dessa som anser sig medvetna om vilka negativa miljöeffekter läkemedelsrester kan ha. Samtliga läkare i enkätundersökningen håller med om att läkemedelsrester har en påverkan som är värd att ta hänsyn till och omkring 60 % av läkarna anser att det helt eller delvis ingår i läkarens roll att ta hänsyn till läkemedels miljöaspekter vid förskrivning. Läkarna vill dock inte att detta hänsynstagande ska göra för stort intrång i deras vardagliga arbete. Samtliga läkare uppger att de behöver mer kunskap om problematiken och 40 % av läkarna i enkätundersökningen uppger att de skulle ta mer hänsyn till läkemedels miljöaspekter om de hade mer kunskap. Intervjuundersökningen genomfördes med fem läkare. Samtliga av dessa efterfrågade mer utbildning om problematiken och att den ska uppmärksammas mer. Vid förskrivning av läkemedel uppger läkarna att patienten står i fokus och att ingen hänsyn i dagsläget tas till läkemedlens miljöaspekter. Men de är inte främmande för att ta miljöhänsyn vid förskrivning om det kan ske på ett lätt sätt i förskrivningsögonblicket.

Ett par av de åtgärdsförslag som kommit fram i undersökningarna är ökade informationsinsatser om ämnet läkemedelsrester i miljön, att miljöinformation om läkemedel ska vara integrerad i journalsystemet, att inkludera mer om läkemedelsresters miljöeffekter i läkarutbildningen samt fastställa vem som är ansvarig för utsläppen av läkemedel i varje steg i läkemedelskedjan från tillverkare till användare. Undersökningens slutsats är att de läkare som medverkade i studien har dålig kunskap om vilka effekter läkemedelsrester kan ha på miljön och att det idag inte tas hänsyn till läkemedels miljöaspekter vid förskrivning. Läkarna är dock intresserade och villiga att lära sig mer om det inte inskränker för mycket i deras huvudsakliga arbete som är att bota patienter. De önskar mer information och utbildning inom området. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor och det är viktigt att dessa fylls för att kunna minska halterna av läkemedelrester i miljön. Under tiden ska läkarnas kunskap om problematiken öka vilket förhoppningsvis leder till att de tänker till en extra gång ur miljösynpunkt vid förskrivning av läkemedel. Lösningen ligger i att alla kring läkemedel, läkare, landsting/regioner, apotek, läkemedelstillverkare och regering samarbetar och tar sitt ansvar.

• author: Schultz, Sofia
• supervisor: Jan Åke Jönsson
• organization: Studies in Environmental Science
• alternative title: Vad finns det för möjligheter att genom uppströmsarbete som riktar sig mot läkare minska halten av läkemedelsrester i avloppsvatten?
• course: MVEM13 20131
• year: 2013
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Avloppsvatten, Enkätundersökning, Etinylöstradiol, Karolinska Universitetssjukhuset, Intervju, Läkemedelsrester, Läkare, Metoprolol, Uppströmsarbete.
• language: Swedish
• id: 3737099
• date added to LUP: 2013-05-20 10:52:41
• date last changed: 2013-05-20 10:52:41