Högsta domstolens prejudikatbildande roll - Hur har den påverkats av EMR?

Abstract

Precedent is one of the most important sources of law in the Swedish legal system. The Swedish Supreme Court is the highest instance in the Swedish legal system and it is also the court that can pronounce judgements that serve as guidance for the lower courts in the future. The precedents are not formally binding; they are however obeyed to a large extent.

In November 2008 new regulations, regarding a requirement of leave to appeal in order for the Swedish Courts of Appeal to try a decision from the Swedish district courts, were introduced. One of the consequences of the new regulations was that the number of cases that were tried by the Court of Appeal would decrease. The regulation was not expected to affect the Swedish Supreme Court and the main purpose of this essay is to investigate whether this was the case or not.

The main emphasis in the Swedish legal system is supposed to be in the first instance and this was also pointed out by the enforcement of the new regulations regarding leave to appeal when a case from the district court is appealed to the Court of Appeal. The Courts of Appeals main purpose is to verify that the decisions from the district courts are correct and correct the ones that might be incorrect.

The Swedish Supreme Court is the highest instance of the general courts in Sweden. The main purpose of the Supreme Court is to review the decisions from the Courts of Appeal and to pronounce judgements that serve as guidance for the lower courts. The pronunciation of precedents is the most important task for the Supreme Court and therefore only cases that can make a contribution to the application of law is tried by the Supreme Court. In order to limit the number of cases in the Supreme Court rules regarding leave to appeal were introduced at an early point.

In order for the Supreme Court to be able to fulfil its purposes, it is important that the procedure is efficient. It could, already in the 1980s, be established that the Supreme Court was not able to fulfil its purpose regarding precedents in an efficient manner. Throughout the years there have been many suggestions regarding ways to improve the procedure in the Supreme Court in order to improve the courts adjudication.

The reform regarding leave to appeal that was conducted in November 2008 was not expected to influence the Supreme Court. Four years after the regulations were introduced it can however be stated that this was not the case. The Courts of Appeal have applied the rules too strict and the number of leaves to appeal that have been granted has been alarmingly low.

The Supreme Court has criticized the reform and expressed worry over the declining number of appeals against the Courts of Appeals decisions. The evaluation of the reform has agreed with the criticism and concludes that the reform has affected the Supreme Court negatively. In order to improve the Supreme Courts adjunction the evaluation has given a number of suggestions that are now to be reviewed by the referral organizations. Hopefully this will result in new regulations for the Supreme Court.

Abstract (Swedish)

Prejudikat är en av de viktigaste rättskällorna i svensk rätt. Det svenska rättssystemet är uppbyggt på så sätt att det, för brott- och tvistemålen, finns en gemensam högsta domstol, som är den instans som kan meddela avgöranden som blir vägledande för framtiden. Prejudikaten är formellt sett inte bindande, men i praktiken efterlevs dem i mycket stor utsträckning av tingsrätterna och hovrätterna.

I november 2008 infördes regler om generellt krav på prövningstillstånd för att ett mål ska prövas av hovrätten, en del av den s.k. EMR-reformen. Reglerna innebar att antalet mål som sakprövades av hovrätterna skulle minska. Reglerna bedömdes inte få någon större betydelse för Högsta domstolen, varken i teorin eller i praktiken. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida så blev fallet eller inte.

Tyngdpunkten i den svenska rättsordningen ska ligga i första instans och detta poängterades genom införandet av generellt krav på prövningstillstånd vid överklagande till hovrätten. Hovrätternas uppgift är att kontrollera att tingsrätternas avgöranden är riktiga och rätta till de som eventuellt är felaktiga. Hovrätterna har också ett visst ansvar för prejudikatbildningen. Detta ansvar har ökat något efter EMR-reformen.

Högsta domstolen är sista instans i den allmänna domstolsprocessen och har till syfte att möjliggöra en överprövning av hovrätternas avgöranden samt att skapa prejudicerande avgöranden som kan ge tings- och hovrätterna vägledning vid framtida prövningar. Den senare uppgiften är Högsta domstolens viktigaste uppgift och det är därför enbart mål som kan bidra till den framtida rättstillämpningen som prövas av Högsta domstolen.

För att Högsta domstolen ska kunna uppfylla sin prejudikatbildande roll infördes tidigt regler om prövningstillstånd för att begränsa måltillströmningen till domstolen. Prövningstillstånd beviljas som regel om det föreligger skäl för prejudikatdispens eller extraordinär dispens. Utöver detta finns det också en möjlighet för tingsrätterna att hänskjuta en prejudikatfråga till Högsta domstolen för prövning. Även det senare alternativet förutsätter att Högsta domstolen först beviljar prövningstillstånd på någon av de grunder som anges ovan.

Prejudikatdispens ska beviljas om det är av vikt till ledning för den framtida rättstillämpningen att talan prövas av Högsta domstolen. Extraordinär dispens ska beviljas om det finns synnerliga skäl för prövning i Högsta domstolen.

För att Högsta domstolen ska kunna uppfylla sin prejudikatbildande roll är det viktigt att prövningen av om prövningstillstånd ska beviljas sker effektivt. Redan under 1980-talet kunde konstateras att det fanns brister i prejudikatbildningen och det har genom åren framförts ett antal förslag med syfte att effektivisera processen i Högsta domstolen och på så sätt främja prejudikatbildningen.

När EMR-reformen trädde i kraft den 1 november 2008 var det främst reglerna om generellt krav på prövningstillstånd i ledet mellan tingsrätt och hovrätt som skulle kunna komma att påverka Högsta domstolens prejudikatbildning. I och med reformen skulle färre mål sakprövas av hovrätterna, vilket också innebar att antalet domar som kan överklagas till Högsta domstolen skulle minska.

EMR-reformen innebar att nya bestämmelser om granskningsdispens och ändringsdispens infördes samt att de tidigare bestämmelserna om prejudikatdispens och extraordinär dispens omfattade samtliga tvistemål. I förarbetena betonades att hovrätternas tillståndsprövning förväntades vara generös. Högsta domstolen uttalade inför genomförandet av EMR-reformen att de nya reglerna inte skulle påverka domstolen så länge hovrätternas bedömningar vid tillståndsprövningarna är generös. Av Högsta domstolens praxis framgår dock att så inte har varit fallet och antalet beviljade prövningstillstånd har varit oroväckande lågt.

Högsta domstolen har efter införandet av reglerna anfört kritik mot EMR-reformen och bl.a. uttalat oro för det sjunkande antalet överklaganden i tvistemålen och för att detta skulle kunna komma att påverka prejudikatbildningen. Även den utvärdering som genomfördes drygt tre år efter reformen konstaterar att EMR har påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning. För att säkerställa att Högsta domstolen kan utföra sin prejudikatbildning föreslås i den utvärderande utredningen bl.a. att Högsta domstolen ska ha möjlighet att pröva prejudikatfrågor omedelbart samt att en möjlighet för hovrätterna att hänskjuta prejudikatfrågor till Högsta domstolen för prövning införs.

Det minskade prejudikatunderlaget riskerar att medföra att det uppstår stora luckor i lagstiftningen och tolkningen av densamma, framförallt på civilrättens område. Ovan nämnda förslag är nu ute på remiss och det återstår nu att se vilka förslag som leder till lagstiftning och förhoppningsvis skapar ett bättre prejudikatunderlag för Högsta domstolen.

• author: Söderbäck, Christina
• supervisor: Martin Sunnqvist
• organization: Department of Law
• alternative title: The Supreme Court and precedents
• course: JURM02 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: prövningstillstånd, processrätt, Civilrätt, prejudikatbildning
• language: Swedish
• id: 3799409
• date added to LUP: 2013-06-05 09:11:35
• date last changed: 2013-06-05 09:11:35