The Development of Frontex -In the Light of European Integration

Abstract (Swedish)

Den här uppsatsen söker att kartlägga doktrin som behandlar utvecklingen av Frontex. Jag hävdar att litteraturen är brokig och innehåller flera perspektiv med olika juridiska implikationer som bidrar till ett policyområde och en gränsbevakningsbyrå som är problematisk att utveckla. Genom att studera lex ferenda förslag i den akademiska granskningen av Frontex, söker jag belysa den komplexa situationen samt klargöra Frontex roll i integrationsprocessen inom EU.
Metoden innebär att tre perspektiv används som analytiskt verktyg och representerar tre olika system eller under-kontexter inom integrationsdebatten kring Frontex. Integrationsperspektivet, demokrati-perspektivet och rättighetsperspektivet visar komplexiteten i det policy område som omger Frontex, påverkar hur dess roll uppfattas och vilken framtida roll som eftersträvas. Att synliggöra den komplexa omgivningen bidrar till en ökad förståelse för policy området och för Frontex. Perspektiven belyser även kampen om makt och kontroll över migrations- och gränspolicys och framförallt över Frontex, en dragkamp mellan ett mellanstatlig och ett överstatligt förhållningssätt. En dragkamp som förklarar varför gränsbevakningsbyrån är så svår att utveckla och reformera samt varför Frontex förordningen innehåller fundamentala brister.
Demokratiperspektivet och rättighetsperspektivet efterlyser ett stärkt legalt och demokratisk ansvar vilket förutsätter större delaktighet samt nya stärkta mandat för Europaparlamentet och EU-domstolen och därmed mer överstatlig kontroll och makt över Frontex. För att kunna uppnå en effektiv och uniform gränsbevakning utmanar integrationsperspektivet medlemsstaternas motvilja att överföra nationella befogenheter till EU-nivå.
Resultatet är en byrå som inte är så integrerad som en EU-byrå antyder, utan snarare en fortsättning på det mellanstatliga samarbete som Frontex föregångare skapade, och ett dödläge för omfattande legislativa åtgärder. Slutsatsen är att maktkampen mellan medlemsstaterna och EUs institutioner infiltrerar varje lex ferenda förslag och hindrar framväxten av en balanserad och heltäckande lag för en integrerad förvaltning av EUs yttre gränser och särskilt för Frontex samt bidrar till legislativa åtgärder med förhållandevis stora brister. Dödläget kommer att bestå tills EUs institutioner och medlemsstaterna har avgjort frågan om makt och kontroll över Frontex, eller snarare tills medlemsstaterna fullständigt tillåter EU att utöva sin kompetens och bidra med överstatliga lösningar för Frontex i ett område med delad befogenhet, nämligen förvaltningen av de yttre gränserna.
Detta är i enlighet med subsidaritetsprincipen, eftersom det visat sig omöjligt att skapa en balanserad, professionell och effektiv gränsbevakningsbyrå med rättsligt och demokratiskt ansvar under mellanstatliga förhållanden. Det behövs således ett helhetsgrepp på överstatlig nivå för att uppnå en verkligt integrerad förvaltning av EUs yttre gränser.

Abstract

This thesis deals with the mapping of scholarship concerned with the development of Frontex. I argue that the scholarship is dispersed and entails several perspectives with different legal implications which contributes to a policy field and agency problematic to develop. By looking at lex ferenda proposals in the academic review of Frontex, I seek to highlight the complex settings and clarify the role of Frontex in the integration process within EU.
Three perspectives are used as an analytical tool representing three diverse systems or sub-contexts within the integration debate surrounding Frontex. The integration perspective, the democratic perspective and the human rights perspective demonstrate the complexity in the policy field that surrounds Frontex and affects the perceived and pursued role of Frontex. To reveal the complexity contributes with a greater understanding of the policy field and of Frontex. The perspectives also highlight the struggle of power and control over the border and migration policies and in particular over Frontex; a tug of war between an intergovernmental approach and a supranational approach. A tug of war, which explains why the agency is so difficult to develop and to reform as well as why the Frontex Regulation entails significant shortcomings.
The human rights and democratic perspectives call for an increased legal and democratic accountability which presuppose the involvement and reinforced role of the Parliament and the European Court of Justice and hence a more supranational control and power over Frontex. The integration perspective meets the reluctance of the Member States to transfer competences to the Union in its pursue of an efficient and uniform border management.
The result is an agency, not as integrated as a Union agency may imply but rather a continuation of the intergovernmental predecessors and a deadlock for comprehensive legislative measures. The conclusion is that the struggle between the member States and the EU institutions seems to permeate each lex ferenda proposal, hampers the emergence of a comprehensive and balanced legal framework for the integrated border management and delivers legislative measures with rather severe shortcomings regarding Frontex. This logjam will last until the EU institutions and the Member States have settled the question of power and control over Frontex or rather until the Member States allow the Union to exercise its competence and contribute with supranational solutions for Frontex within the field of shared competences regarding management of the external borders.
This would be in line with the subsidiarity principle since it has proven impossible to create a balanced, professional, efficient, legally and democratically accountable agency for management of operational cooperation in a more intergovernmental setting. It is needed a comprehensive supranational approach to achieve a truly integrated management of the external border of the EU.

• author: Smetana, Sofia
• supervisor: Sanja Bogojevic
• organization: Department of Law
• course: JURM02 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-law, Migration, EU external borders
• language: English
• id: 3800048
• date added to LUP: 2013-06-13 15:16:04
• date last changed: 2013-06-13 15:16:04