Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vägen till jämställdhet i styrelserummet

Gunnarsson, Moa LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract
The topic of this essay is gender equality in company boards. There is a male dominance today, and the discussion in this essay debates whether or not one should strive for improving the gender balance in company boards, and in the case of action, what measures should be taken in order to do so.
There have been proposed resolutions of this kind both at the EU and on national level lately. The European Commission has proposed a directive and the former Minister of Equality, Nyamko Sabuni, has proposed three options that together represent a resolution in order to improve the gender balance. However, there is currently no resolution in the European Union law nor the Swedish law available to impose this kind of change.

This essay... (More)
The topic of this essay is gender equality in company boards. There is a male dominance today, and the discussion in this essay debates whether or not one should strive for improving the gender balance in company boards, and in the case of action, what measures should be taken in order to do so.
There have been proposed resolutions of this kind both at the EU and on national level lately. The European Commission has proposed a directive and the former Minister of Equality, Nyamko Sabuni, has proposed three options that together represent a resolution in order to improve the gender balance. However, there is currently no resolution in the European Union law nor the Swedish law available to impose this kind of change.

This essay describes the particular advantages of increased male-female equality in company boards and the advantages and disadvantages of not regulating the gender composition. This is to determine if there is a need for more equal boards.

The main benefits of a better gender balance in a company boards is that it has shown that there is an increased financial performance in enterprises and a higher economic growth for countries with a more equal gender balance in their company boards.

One conclusion reached in this essay is that resolutions that intend to improve the gender balance in company boards, are needed. As stated, there are no resolutions that are directly applicable to improve the gender balance in Sweden today, however, there are resolutions that affect the space for resolutions with such purpose.

These are resolutions about positive actions. Positive actions imply rights and benefits targeted to the underrepresented sex. Positive action should only be used with care. It may be used as a reference when choosing between people with equal merits, but it must not be used as an automatic and unconditional preference. An objective overall assessment has to be made and positive actions should be proportionate to the purpose.

This essay discuss which of the two above mentioned proposed resolutions are more appropriate to impose; a resolution similar to the one proposed by Nyamko Sabunis or the resolution proposed by the European Commission.
It has been shown that resolutions like Nyamko Sabunis proposal, which involves self-regulation, where companies themselves are free to set goals the companies should achieve, only have been successful when associated with a constant observing combined with a believable threat that there will be a legislation in this area if no significant progress is made.

The European Commissions proposal involves that before 2020, a minimum of 40 percent of the board members must represent the underrepresented sex in company boards. The configuration, the European Commission decided on, has in the states that have adopted similar resolutions brought a reduction in the underrepresentation of the underrepresented sex in company boards. The conclusion reached in this essay is therefore that the European Commissions proposed directive is more appropriate to impose. To impose a resolution at the EU level is also appropriate because the member states themselves do not act in a way that leads to a sufficient improvement, despite previous EU recommendations. (Less)
Abstract (Swedish)
Denna uppsats handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor i bolagsstyrelser. I dagens bolagsstyrelser råder mansdominans och i denna uppsats utreder jag om man bör sträva efter mer jämställda bolagsstyrelser. Det har föreslagits regleringar av detta slag både på EU-nivå och nationell nivå. EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och den förra jämställdhetsministern, Nyamko Sabuni, har föreslagit tre alternativ som sammanslaget utgör en föreslagen reglering med bland annat syfte att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser. Det finns dock för tillfället ingen reglering varken inom EU-rätten eller den svenska rätten som är direkt tillämplig på att förbättra könsfördelningen i svenska företags bolagsstyrelser.

I uppsatsen... (More)
Denna uppsats handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor i bolagsstyrelser. I dagens bolagsstyrelser råder mansdominans och i denna uppsats utreder jag om man bör sträva efter mer jämställda bolagsstyrelser. Det har föreslagits regleringar av detta slag både på EU-nivå och nationell nivå. EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och den förra jämställdhetsministern, Nyamko Sabuni, har föreslagit tre alternativ som sammanslaget utgör en föreslagen reglering med bland annat syfte att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser. Det finns dock för tillfället ingen reglering varken inom EU-rätten eller den svenska rätten som är direkt tillämplig på att förbättra könsfördelningen i svenska företags bolagsstyrelser.

I uppsatsen redogörs för bland annat fördelar med mer jämställda bolagsstyrelser och för fördelar och nackdelar med att inte reglera könsfördelningen i bolagsstyrelser. Detta för att kunna avgöra om det finns ett behov av mer jämställda bolagsstyrelser.

De största fördelarna med en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser är att det har visat på ökade finansiella resultat i företag och en större ekonomisk tillväxt för länder. Jag kommer därför i uppsatsen fram till att regleringar med syfte att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser är behövda.

Det finns som nämnts inga regleringar som är direkt tillämpliga på könsfördelningen i svenska företags bolagsstyrelser idag däremot finns det regleringar som påverkar utrymmet för regleringar med sådant syfte. Detta är regleringar om positiv särbehandling. Positiv särbehandling innebär företräde, fördelar eller förmåner riktade till det underrepresenterade könet. Positiv särbehandling ska dock inte lämna företräde till någon utan närmast jämbördiga meriter, det får heller inte ges ett automatiskt och ovillkorligt företräde. En objektiv helhetsbedömning ska göras och positiv särbehandling ska vara i proportion till ändamålet.

Eftersom jag fann ett behov av en reglering med syfte att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser undersöks i uppsatsen vilken av de två nämnda föreslagna regleringarna som är mest lämplig att införa. I uppsatsen redogörs således för fördelar och nackdelar med de två föreslagna regleringarna. Därefter jämförs de två föreslagna regleringarna. Det har dock visats att regleringar likt Nyamko Sabunis förslag, som innebär självreglering där företag själva får sätt upp mål företagen ska uppnå, endast varit framgångsrik först när regleringen är knuten till en konstant övervakning i kombination med ett trovärdigt hot om att det kommer lagstiftas på området om inga betydande framsteg görs.

EU-kommissionens förslag ställer däremot upp en minimigräns på att 40 procent av det underrepresenterade könet ska vara representerat i bolagsstyrelser innan 2020. Denna utformning har EU-kommissionen valt i och med att de medlemsstater som infört liknande regleringar har fått till stånd en minskad underrepresentation av det underrepresenterade könet i bolagsstyrelser. Jag anser därmed att EU-kommissionens föreslagna direktiv är lämpligare att införa. Att införa en reglering på EU-nivå är dessutom lämplig eftersom medlemsstaterna själva inte agerar på ett sätt som leder till en tillräcklig förbättring trots EU:s rekommendationer sedan tidigare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gunnarsson, Moa LU
supervisor
organization
alternative title
Gender equality in boardromms
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
arbetsrätt, aktiebolagsrätt, diskriminering, jämställdhet, bolagsstyrelser, kvotering.
language
Swedish
id
3800333
date added to LUP
2013-06-13 15:39:45
date last changed
2013-06-13 15:39:45
@misc{3800333,
  abstract     = {The topic of this essay is gender equality in company boards. There is a male dominance today, and the discussion in this essay debates whether or not one should strive for improving the gender balance in company boards, and in the case of action, what measures should be taken in order to do so.
There have been proposed resolutions of this kind both at the EU and on national level lately. The European Commission has proposed a directive and the former Minister of Equality, Nyamko Sabuni, has proposed three options that together represent a resolution in order to improve the gender balance. However, there is currently no resolution in the European Union law nor the Swedish law available to impose this kind of change.

This essay describes the particular advantages of increased male-female equality in company boards and the advantages and disadvantages of not regulating the gender composition. This is to determine if there is a need for more equal boards.

The main benefits of a better gender balance in a company boards is that it has shown that there is an increased financial performance in enterprises and a higher economic growth for countries with a more equal gender balance in their company boards.

One conclusion reached in this essay is that resolutions that intend to improve the gender balance in company boards, are needed. As stated, there are no resolutions that are directly applicable to improve the gender balance in Sweden today, however, there are resolutions that affect the space for resolutions with such purpose.

These are resolutions about positive actions. Positive actions imply rights and benefits targeted to the underrepresented sex. Positive action should only be used with care. It may be used as a reference when choosing between people with equal merits, but it must not be used as an automatic and unconditional preference. An objective overall assessment has to be made and positive actions should be proportionate to the purpose.

This essay discuss which of the two above mentioned proposed resolutions are more appropriate to impose; a resolution similar to the one proposed by Nyamko Sabunis or the resolution proposed by the European Commission.
It has been shown that resolutions like Nyamko Sabunis proposal, which involves self-regulation, where companies themselves are free to set goals the companies should achieve, only have been successful when associated with a constant observing combined with a believable threat that there will be a legislation in this area if no significant progress is made.

The European Commissions proposal involves that before 2020, a minimum of 40 percent of the board members must represent the underrepresented sex in company boards. The configuration, the European Commission decided on, has in the states that have adopted similar resolutions brought a reduction in the underrepresentation of the underrepresented sex in company boards. The conclusion reached in this essay is therefore that the European Commissions proposed directive is more appropriate to impose. To impose a resolution at the EU level is also appropriate because the member states themselves do not act in a way that leads to a sufficient improvement, despite previous EU recommendations.},
  author       = {Gunnarsson, Moa},
  keyword      = {arbetsrätt,aktiebolagsrätt,diskriminering,jämställdhet,bolagsstyrelser,kvotering.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vägen till jämställdhet i styrelserummet},
  year         = {2013},
}