"Tecken som kan återges grafiskt"

Abstract (Swedish)

Varumärken har kommit att bli mycket värdefulla, ibland kan ett företags varumärke vara mer värt än dess fysiska tillgångar. Det finns idag ett antal regelverk som har betydelse för den svenska varumärkesrätten, bl.a. varumärkeslagen, varumärkesdirektivet och varumärkesförordningen. Dessa bestämmelser är i stort sett identiska vad gäller utformningen av vad som kan anses utgöra ett varumärke och de stadgar bl.a. att ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafisk förutsatt att tecknen har särskiljningsförmåga. Vilka tecken som skulle omfattas av bestämmelsen och vilka krav som ställdes på den grafiska återgivningen preciserades inte dock närmare utan överlämnades till rättstillämpningen att avgöra. Bestämmelsen öppnade dörren för s.k. okonventionella varumärken, t.ex. ljud, dofter, färger och hologram, att bli föremål för varumärkesregistrering.

Rättstillämpningen har ansett att allt som människan kan uppfatta med sina fem sinnen kan utgöra sådana tecken som kan bli föremål för registrering under förutsättning att de kan återges grafiskt. I det s.k. Sieckmann-fallet ställde EG-domstolen dessutom upp ett antal kriterier för att den grafiska återgivningen skulle anses uppfylld. Kravet på grafisk återgivning och dessa kriterier har medfört att vissa av de okonventionella varumärkena inte har kunnat bli föremål för varumärkesregistrering i praktiken. Det kan därför ifrågasättas om den nuvarande bestämmelsen är rimlig eller om den hämmar varumärkesrättens utveckling, vilket har varit denna uppsats syfte. Ett antal rättsfall och beslut från OHIM:s överklagandenämnder har därför undersökts, för att se om så har varit fallet.

Bakom kravet på grafisk återgivning och de i Sieckmann-fallet uppställda kriterierna på denna finns syftet att upprätthålla en välfungerande varumärkesrätt som är förutsebar och hindrar att vissa aktörer får oskäliga monopol. I vissa fall har det dock visat sig att det skulle vara möjligt att upprätthålla en välfungerande varumärkesrätt utan kravet på grafisk återgivning. T.ex. vid fallet med registrering av ljud skulle digitala ljudinspelningar vara ett fullgott alternativ till exempelvis notskrift som idag till skillnad från digitala inspelningar har ansetts kunna uppfylla kravet på grafisk återgivning. Till följd av hur nuvarande bestämmelse är utformad utesluts således många potentiella varumärken från registrering, och det kan därför argumenteras för att nuvarande bestämmelse är hämmande för varumärkesrättens utveckling.

Abstract

Trade Marks have come to be very valuable, and sometimes a company's brand can be more valuable than its physical assets. There are currently a number of regulations that have a bearing on the Swedish trademark law, including Trade Marks Act, the Trade Marks Directive and the CTM Regulation. These provisions are virtually identical in terms of what may constitute a trade mark, and these prescribe that a trade mark may consist of any signs capable of being represented graphically, provided that such signs are capable of distinguishing the goods or services of one undertaking from those of other undertakings. What signs that should be covered by the rule and the demands that were placed on the graphical representation were not specified, however, but were referred to the Trade-marks Office, the national courts or, in the last resort, the ECJ, to decide. This provision opened the door to so-called unconventional trade marks, such as sound marks, olfactory marks, colour marks and holograms, to be subject to trade mark registration.

Provided that they can be represented graphically, it has been considered that all signs that humans can perceive with their five senses could be subject to be such signs which may be subject to registration. In the so-called Sieckmann case the ECJ also stated that a number of criteria for the graphical representation had to be met. The requirement of graphical representation and these criteria have led to that some of the unconventional trade marks could not be the subject of trade mark registration in practice. It is therefore questionable whether the current provision is reasonable or whether it inhibits the development of trade mark law, which has been purpose of this paper to examine. A number of court cases and decisions of OHIM's Boards of Appeal have been investigated, to see if that is the case.

The purpose behind the requirement of graphical representation and the criteria established in the Sieckmann-case, is to maintain a functioning trade mark law, that is predictable and prevents unfair monopoly. In some cases it has been found that it would be possible to maintain the functioning of trade mark law without the requirement of graphical representation. E.g. in the case of the registration of sound, digital audio recordings would be a good alternative to such notation, that today, unlike digital recordings have been able to meet the requirement of graphical representation. As a result, the current provision is excluding many potential marks from registration, and it may therefore be argued that the current provision is hampering the development of trade mark law.

• author: Källholm, Jacob
• supervisor: Sacharias Votinius
• organization: Department of Law
• course: LAGF03 20131
• year: 2013
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: återges grafiskt, tecken, artikel 2 varumärkesdirektivet, artikel 4 varumärkesförordningen, 1 kap. 4 § varumärkeslagen.
• language: Swedish
• id: 3800741
• date added to LUP: 2013-10-18 12:57:54
• date last changed: 2013-10-18 12:57:54