Är domen tillräckligt oförenligt med EKMR?
(2013) LAGF03 20131Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen undersöker under vilka omständigheter EU-domstolen anser att en medlemsstat kan vägra att erkänna eller verkställa en dom meddelad i en annan stat. I de förhandsavgöranden som studeras hänvisar invändningarna mot erkännande eller verkställighet till Bryssel I-förordningens ordre public–förbehåll. Detta då klagande anser att domstolsförfarandet i den andra medlemsstaten är oförenligt med artikel 6.1 EKMR.
I relation till detta ställs avgöranden från Strasbourgdomstolen angående tillämpningen av artikel 6.1 EKMR. Domstolen tar här ställning till invändningar om erkännande och verkställighet av domar meddelade i en annan stat. De klagande anger i dessa fall samma grund som klaganden i EU-domstolen. Deras rättigheter enligt... (More) - Uppsatsen undersöker under vilka omständigheter EU-domstolen anser att en medlemsstat kan vägra att erkänna eller verkställa en dom meddelad i en annan stat. I de förhandsavgöranden som studeras hänvisar invändningarna mot erkännande eller verkställighet till Bryssel I-förordningens ordre public–förbehåll. Detta då klagande anser att domstolsförfarandet i den andra medlemsstaten är oförenligt med artikel 6.1 EKMR.
I relation till detta ställs avgöranden från Strasbourgdomstolen angående tillämpningen av artikel 6.1 EKMR. Domstolen tar här ställning till invändningar om erkännande och verkställighet av domar meddelade i en annan stat. De klagande anger i dessa fall samma grund som klaganden i EU-domstolen. Deras rättigheter enligt artikel 6.1 EKMR har åsidosatts genom domstolsförfarandet i den andra staten.
Betydelsen av de båda domstolarnas ståndpunkter har sedan analyserats och jämförts med varandra. Här identifieras en konflikt mellan domstolarnas tillämpning. EU-domstolens förhållningssätt innebär att domstolsförfarandet i den andra medlemsstaten måste vara uppenbart oförenligt med artikel 6.1 EKMR. I annat fall ska inte erkännande eller verkställighet av domen vägras. Strasbourgdomstolen uttalar att domstolsförfarandet i domens ursprungsstat måste uppfylla kraven i EKMR till fullo. Detta betyder att även icke-uppenbar oförenlighet med konventionen kan utgöra grund för att vägra erkännande eller verkställighet av domen.
Orsaken till domstolarnas olika ståndpunkter beror på att EU-domstolen har gemenskapsrättsliga faktorer att ta hänsyn till i sin tillämpning. Här åsyftas främst Bryssel I-förordningens syfte och ordre public-förbehållets uppenbarhetsrekvisit. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3800952
- author
- Hult, Simon LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Internationell privat- och processrätt, Bryssel I-förordningen, Artikel 6.1 EKMR
- language
- Swedish
- id
- 3800952
- date added to LUP
- 2013-10-18 13:04:41
- date last changed
- 2013-10-18 13:04:41
@misc{3800952, abstract = {{Uppsatsen undersöker under vilka omständigheter EU-domstolen anser att en medlemsstat kan vägra att erkänna eller verkställa en dom meddelad i en annan stat. I de förhandsavgöranden som studeras hänvisar invändningarna mot erkännande eller verkställighet till Bryssel I-förordningens ordre public–förbehåll. Detta då klagande anser att domstolsförfarandet i den andra medlemsstaten är oförenligt med artikel 6.1 EKMR. I relation till detta ställs avgöranden från Strasbourgdomstolen angående tillämpningen av artikel 6.1 EKMR. Domstolen tar här ställning till invändningar om erkännande och verkställighet av domar meddelade i en annan stat. De klagande anger i dessa fall samma grund som klaganden i EU-domstolen. Deras rättigheter enligt artikel 6.1 EKMR har åsidosatts genom domstolsförfarandet i den andra staten. Betydelsen av de båda domstolarnas ståndpunkter har sedan analyserats och jämförts med varandra. Här identifieras en konflikt mellan domstolarnas tillämpning. EU-domstolens förhållningssätt innebär att domstolsförfarandet i den andra medlemsstaten måste vara uppenbart oförenligt med artikel 6.1 EKMR. I annat fall ska inte erkännande eller verkställighet av domen vägras. Strasbourgdomstolen uttalar att domstolsförfarandet i domens ursprungsstat måste uppfylla kraven i EKMR till fullo. Detta betyder att även icke-uppenbar oförenlighet med konventionen kan utgöra grund för att vägra erkännande eller verkställighet av domen. Orsaken till domstolarnas olika ståndpunkter beror på att EU-domstolen har gemenskapsrättsliga faktorer att ta hänsyn till i sin tillämpning. Här åsyftas främst Bryssel I-förordningens syfte och ordre public-förbehållets uppenbarhetsrekvisit.}}, author = {{Hult, Simon}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Är domen tillräckligt oförenligt med EKMR?}}, year = {{2013}}, }