Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Irreguljära immigranters arbetsrättsliga skydd i Sverige

Goral, Lana LU (2013) LAGF03 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Sverige är känt för sitt starka arbetsrättsliga skydd. Trots det rapporterar arbetstagarorganisationer om människor som arbetar under svåra arbetsförhållanden och för löner som ligger under kollektivavtalsnivå. EU:s migrationsrättsliga politik har utmynnat det s.k. sanktionsdirektivet. I ljuset av detta direktiv syftar uppsatsen till att undersöka det svenska arbetsrättsliga skyddet för irreguljära immigranter.

Den EU-rättsliga regleringen bygger på en migrationsrättslig grund och syftar till att motverka illegal immigration. Trots detta uppställer reglering vissa grundrättigheter för irreguljära immigranter. De fyra viktigaste rättigheterna för irreguljära immigranter är föreningsrätten, rätten till en rättvis lön, rätten till... (More)
Sverige är känt för sitt starka arbetsrättsliga skydd. Trots det rapporterar arbetstagarorganisationer om människor som arbetar under svåra arbetsförhållanden och för löner som ligger under kollektivavtalsnivå. EU:s migrationsrättsliga politik har utmynnat det s.k. sanktionsdirektivet. I ljuset av detta direktiv syftar uppsatsen till att undersöka det svenska arbetsrättsliga skyddet för irreguljära immigranter.

Den EU-rättsliga regleringen bygger på en migrationsrättslig grund och syftar till att motverka illegal immigration. Trots detta uppställer reglering vissa grundrättigheter för irreguljära immigranter. De fyra viktigaste rättigheterna för irreguljära immigranter är föreningsrätten, rätten till en rättvis lön, rätten till kompensation vid arbetsskador samt rätten att väcka talan för att tillvarata dessa rättigheter. Propositionen till lagförslaget om införandet av direktivet i svensk rätt stadgar att en föreningsrätt för irreguljära immigranter föreligger. Vidare har en presumtion för en kollektivavtalsenlig lön införts Direktivet har också möjliggjort för de irreguljära immigranterna att utfå innestående lön. Gällande rätten till arbetsskadeersättning problematiseras frågan av att de irreguljära immigranterna ofta arbetar i den informella sektorn. I svensk rätt har inte arbetstagare i den informella sektorn rätt till arbetsskadeersättning och detta innebär således att de irreguljära immigranterna står skyddslösa.

Arbetstagarorganisationerna ses som de bästa aktörerna för tillvaratagandet av rättigheterna. Genom starten av ett Centrum för papperslösa år 2008 har möjligheterna för irreguljära immigranter att få information om sina rättigheter – samt få hjälp med att tillvarata sina rättigheter vidgats.

Slutsatsen är således att irreguljära immigranter till stor del omfattas av det svenska arbetsrättsliga skyddet och att den största problematiken ligger i att möjliggöra utkrävandet av dessa rättigheter. Med de reformer som skett de senaste åren ser dock undertecknad stora möjligheter till positiv förändring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Goral, Lana LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
3800986
date added to LUP
2013-10-18 13:05:46
date last changed
2013-10-18 13:05:46
@misc{3800986,
  abstract     = {Sverige är känt för sitt starka arbetsrättsliga skydd. Trots det rapporterar arbetstagarorganisationer om människor som arbetar under svåra arbetsförhållanden och för löner som ligger under kollektivavtalsnivå. EU:s migrationsrättsliga politik har utmynnat det s.k. sanktionsdirektivet. I ljuset av detta direktiv syftar uppsatsen till att undersöka det svenska arbetsrättsliga skyddet för irreguljära immigranter. 

Den EU-rättsliga regleringen bygger på en migrationsrättslig grund och syftar till att motverka illegal immigration. Trots detta uppställer reglering vissa grundrättigheter för irreguljära immigranter. De fyra viktigaste rättigheterna för irreguljära immigranter är föreningsrätten, rätten till en rättvis lön, rätten till kompensation vid arbetsskador samt rätten att väcka talan för att tillvarata dessa rättigheter. Propositionen till lagförslaget om införandet av direktivet i svensk rätt stadgar att en föreningsrätt för irreguljära immigranter föreligger. Vidare har en presumtion för en kollektivavtalsenlig lön införts Direktivet har också möjliggjort för de irreguljära immigranterna att utfå innestående lön. Gällande rätten till arbetsskadeersättning problematiseras frågan av att de irreguljära immigranterna ofta arbetar i den informella sektorn. I svensk rätt har inte arbetstagare i den informella sektorn rätt till arbetsskadeersättning och detta innebär således att de irreguljära immigranterna står skyddslösa. 

Arbetstagarorganisationerna ses som de bästa aktörerna för tillvaratagandet av rättigheterna. Genom starten av ett Centrum för papperslösa år 2008 har möjligheterna för irreguljära immigranter att få information om sina rättigheter – samt få hjälp med att tillvarata sina rättigheter vidgats. 

Slutsatsen är således att irreguljära immigranter till stor del omfattas av det svenska arbetsrättsliga skyddet och att den största problematiken ligger i att möjliggöra utkrävandet av dessa rättigheter. Med de reformer som skett de senaste åren ser dock undertecknad stora möjligheter till positiv förändring.},
  author       = {Goral, Lana},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Irreguljära immigranters arbetsrättsliga skydd i Sverige},
  year         = {2013},
}