Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad - en kritisk analys ur ett genusperspektiv

Fedeli, Daniel LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den svenska jämställdhetspolitiken utgår från ett övergripande mål om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma både sitt eget liv och samhället. Målet bygger på en tanke om att det existerar ett strukturellt och ojämlikt maktförhållande mellan män och kvinnor. Det övergripande jämställdhetspolitiska målet anknyter på så sätt till Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och den underordning av kvinnor som skapas genom isärhållandets princip och principen om den manliga normens primat. En del av denna strukturella ojämlikhet är att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män arbetar deltid på den svenska arbetsmarknaden. På så sätt kan man tala om att det finns en institutionaliserad deltidsnorm i många kvinnligt dominerade... (More)
Den svenska jämställdhetspolitiken utgår från ett övergripande mål om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma både sitt eget liv och samhället. Målet bygger på en tanke om att det existerar ett strukturellt och ojämlikt maktförhållande mellan män och kvinnor. Det övergripande jämställdhetspolitiska målet anknyter på så sätt till Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och den underordning av kvinnor som skapas genom isärhållandets princip och principen om den manliga normens primat. En del av denna strukturella ojämlikhet är att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män arbetar deltid på den svenska arbetsmarknaden. På så sätt kan man tala om att det finns en institutionaliserad deltidsnorm i många kvinnligt dominerade yrken.

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen införde 1997 en företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad för deltidsanställda, lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) 25 a §. Regeringen anförde både den skeva könsfördelningen av deltidsarbetet och det faktum att många deltidsarbetande önskade ökad sysselsättningsgrad som skäl för att införa bestämmelsen. Företrädesrättens påverkan på deltidsarbetet har dock varit marginell. Därför framfördes i utredningen ”Stärkt rätt till heltidsanställning” (SOU 2005:105) bl.a. ett förslag om en rätt till heltid. Förslaget ledde dock inte till någon lagstiftning. Visst arbete för att möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad för deltidsanställda har även bedrivits i kommuner och landsting.

Syftet med uppsatsen är att kritiskt analysera hur bestämmelsen om företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad förhåller sig till målsättningarna för både bestämmelsen och jämställdhetspolitiken. I den mån regleringen inte kan anses uppfylla målsättningarna med bestämmelsen är syftet med uppsatsen även att föreslå utgångspunkter för en förändrad och förstärkt reglering.

En av förutsättningarna för att företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad ska kunna tillämpas är att arbetstagarens utökade sysselsättningsgrad täcker ett arbetskraftsbehov hos arbetsgivaren. I förarbetena till bestämmelsen anförs att bestämmelsen inte ger arbetstagarsidan någon rätt att styra hur arbetsgivaren organiserar sin verksamhet. Vid ett arbetskraftsbehov ska dock en samlad avvägning göras. I avvägningen ska det även tas hänsyn till arbetstagarens berättigade intresse av ett högre arbetstidsmått. Arbetsdomstolen har i två fall, AD 2009 nr 9 och AD 2012 nr 41 haft att bedöma om företrädesrätten kan läggas till grund för ett krav på att arbetsgivaren till viss del ska anpassa sin verksamhet utefter arbetstagarnas önskemål. I båda fallen kom emellertid domstolen till slutsatsen att företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad inte kunde läggas till grund för ett sådant krav. Bestämmelsen i 25 a § LAS begränsas även av att det krävs en nyanställning för att företrädesrätten ska aktualiseras.

Min slutsats är att Arbetsdomstolens tillämpning av bestämmelsen inte överensstämmer med de syften och målsättningar som finns med bestämmelsen. Dessutom väljer domstolen att tillämpa reglerna snävare än vad som avsågs i förarbetena. På så sätt blir Arbetsdomstolens tillämpning systemkonserverande och den potential som finns med bestämmelsen kan inte uppnås. De viktigaste begränsningarna av företrädesrätten till högre sysselsättningsgrad återfinns även i det förslag till förstärkt lagstiftning som framförs i utredningen om stärkt rätt till heltid. I praktiken får därmed både dagens reglering och den föreslagna lagstiftningen störst inverkan på deltidsarbetet i ”manliga” yrken. Något som inte kan anses ha varit syftet med regleringen.

Slutligen föreslås att en förstärkt reglering bör utgå från ett system med heltidsanställning i grunden men med en rätt att både gå upp och ner i tid. På så sätt skapas förutsättningar för att bryta både den ”kvinnliga” deltidsnormen och den ”manliga” heltidsnormen. Därigenom blir det även möjligt att, såsom Hirdman anför, tänka och leva bort isärhållandet mellan könen. Ett sådant borttänkande och bortlevande möjliggör också i längden ett ifrågasättande av principen om den manliga normens primat och därmed genussystemet i stort. (Less)
Abstract
The gender equality policy in Sweden is based on a main objective of equal opportunities for both men and women to shape their lives as well as the society. The objective is founded on an idea that there exists an unequal relationship of power between women and men. Therefore, the objective also relates to Yvonne Hirdmans theory on the gender system and the subordination of women that follows from the main principles of the gender system. One part of the structural inequality between men and women is that women in Sweden work part-time to a greater extent than men and that there exists a part-time norm in many predominantly female occupations.

In 1997 the, then Social-Democratic, government implemented a preferential right for part-time... (More)
The gender equality policy in Sweden is based on a main objective of equal opportunities for both men and women to shape their lives as well as the society. The objective is founded on an idea that there exists an unequal relationship of power between women and men. Therefore, the objective also relates to Yvonne Hirdmans theory on the gender system and the subordination of women that follows from the main principles of the gender system. One part of the structural inequality between men and women is that women in Sweden work part-time to a greater extent than men and that there exists a part-time norm in many predominantly female occupations.

In 1997 the, then Social-Democratic, government implemented a preferential right for part-time employees to increase their working hours. The preferential right was introduced as section 25 a in the Employment Protection Act (1982:80). The Social-Democratic government argued that the introduction of the provision was warranted by both the unequal distribution of part-time work between men and women, as well as the fact that a large portion of the part-time employees wanted to increase their working hours. Due to the fact that the impact of the provision had been marginal a proposal of an enhanced legislation was put forward in a 2005 government white paper (SOU 2005:105). The proposal did not, however, result in any new legislation. Some municipalities and county councils have also undertaken action to increase the normal working time of part-time employees.

The purpose of this thesis is to critically analyse how the provision in section 25 a of the Employment Protection Act relates to both the main objective of the Swedish gender equality policy and the objectives of the provision itself. To the extent that the provision can be seen as inadequate with regards to the objectives the thesis also aims to formulate considerations for a new and enhanced regulation.

One condition for the applicability of the preferential right in section 25 a of the Employment Protection Act is that the increased working hours of the part-time employee covers a need of labour for the employer. The preamble of the provision states that the provision does not grant the employees a right to direct how the employer organises his or hers business. However, when a need of labour arises, an overall assessment of the situation has to be made. This assessment must also take into account that the part-time employee has a legitimate interest of increasing his or hers working hours. The Labour Court has in two court cases, AD 2009 nr 9 and AD 2012 nr 41, ruled that the preferential right does not impact the employer’s freedom of organising his or hers business. The provision in section 25 a of the Employment Protection Act is also limited to situations when new staff is hired.

My conclusion is that the Labour Court’s rulings on the provision are inconsistent with the objectives of the preferential right to increased working hours. The Court chooses to apply the regulation in a more strict manner than was originally intended. Therefore, the judgments of the Court preserve the current system and the potential of the provision cannot be achieved. Many of the limitations of the preferential right are kept in the proposed legislation of the 2005 government report. Thus, both the current provision, as well as the proposed legislation, has a much greater impact on part time work in predominantly male professions. This is contrary to the objective of the regulation.

In the thesis I conclude that an enhanced regulation should be based on a system of full-time employment. This, however, should be complemented with a right to both increase and decrease ones working hours. Such a system would enable a divergence from both the ‘female’ part-time norm and the ‘male’ full-time norm. A divergence from these norms would also enable us to think and live away the separation of men and women. Ultimately, this allows us to question the basic principles of the gender system as well as the gender system itself. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fedeli, Daniel LU
supervisor
organization
alternative title
Preferential rights to increased working hours - a critical analysis from a gender perspective
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, företrädesrätt, deltidsarbete, 25 a § LAS, rätt till heltid
language
Swedish
id
3801376
date added to LUP
2013-06-05 09:05:22
date last changed
2013-06-05 09:05:22
@misc{3801376,
  abstract     = {The gender equality policy in Sweden is based on a main objective of equal opportunities for both men and women to shape their lives as well as the society. The objective is founded on an idea that there exists an unequal relationship of power between women and men. Therefore, the objective also relates to Yvonne Hirdmans theory on the gender system and the subordination of women that follows from the main principles of the gender system. One part of the structural inequality between men and women is that women in Sweden work part-time to a greater extent than men and that there exists a part-time norm in many predominantly female occupations.

In 1997 the, then Social-Democratic, government implemented a preferential right for part-time employees to increase their working hours. The preferential right was introduced as section 25 a in the Employment Protection Act (1982:80). The Social-Democratic government argued that the introduction of the provision was warranted by both the unequal distribution of part-time work between men and women, as well as the fact that a large portion of the part-time employees wanted to increase their working hours. Due to the fact that the impact of the provision had been marginal a proposal of an enhanced legislation was put forward in a 2005 government white paper (SOU 2005:105). The proposal did not, however, result in any new legislation. Some municipalities and county councils have also undertaken action to increase the normal working time of part-time employees.

The purpose of this thesis is to critically analyse how the provision in section 25 a of the Employment Protection Act relates to both the main objective of the Swedish gender equality policy and the objectives of the provision itself. To the extent that the provision can be seen as inadequate with regards to the objectives the thesis also aims to formulate considerations for a new and enhanced regulation.

One condition for the applicability of the preferential right in section 25 a of the Employment Protection Act is that the increased working hours of the part-time employee covers a need of labour for the employer. The preamble of the provision states that the provision does not grant the employees a right to direct how the employer organises his or hers business. However, when a need of labour arises, an overall assessment of the situation has to be made. This assessment must also take into account that the part-time employee has a legitimate interest of increasing his or hers working hours. The Labour Court has in two court cases, AD 2009 nr 9 and AD 2012 nr 41, ruled that the preferential right does not impact the employer’s freedom of organising his or hers business. The provision in section 25 a of the Employment Protection Act is also limited to situations when new staff is hired.

My conclusion is that the Labour Court’s rulings on the provision are inconsistent with the objectives of the preferential right to increased working hours. The Court chooses to apply the regulation in a more strict manner than was originally intended. Therefore, the judgments of the Court preserve the current system and the potential of the provision cannot be achieved. Many of the limitations of the preferential right are kept in the proposed legislation of the 2005 government report. Thus, both the current provision, as well as the proposed legislation, has a much greater impact on part time work in predominantly male professions. This is contrary to the objective of the regulation. 

In the thesis I conclude that an enhanced regulation should be based on a system of full-time employment. This, however, should be complemented with a right to both increase and decrease ones working hours. Such a system would enable a divergence from both the ‘female’ part-time norm and the ‘male’ full-time norm. A divergence from these norms would also enable us to think and live away the separation of men and women. Ultimately, this allows us to question the basic principles of the gender system as well as the gender system itself.},
  author       = {Fedeli, Daniel},
  keyword      = {Arbetsrätt,företrädesrätt,deltidsarbete,25 a § LAS,rätt till heltid},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad - en kritisk analys ur ett genusperspektiv},
  year         = {2013},
}