Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Förorenad mark. En utredning av hur effektivt tre olika alternativ till avhjälpande uppfyller det miljöpolitiska målet giftfri miljö

Vildevik, Christin LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Uppsatsen visar hur det politiska målet giftfri miljö genomförs när det gäller förorenade områden. Som bakgrund beskrivs dagens föroreningssituation och hur den uppkommit, vilka tekniker som finns för avhjälpande samt vilka riktlinjer som gäller för marken efter saneringen. Sedan redogörs för de olika möjligheter till avhjälpande av föroreningar som finns inom ramen för miljöbalken, plan- och bygglagen samt andra civilrättsliga alternativ. Först visas tillsynsmyndigheten och de verktyg 2 kap. miljöbalken ställer upp för att åstadkomma förebyggande avhjälpande när risk för förorening föreligger. Därpå diskuteras efterbehandlingsansvaret och dess subjekt enligt 10 kap. miljöbalken. Till grund för ansvarsutredningarna i... (More)
Sammanfattning
Uppsatsen visar hur det politiska målet giftfri miljö genomförs när det gäller förorenade områden. Som bakgrund beskrivs dagens föroreningssituation och hur den uppkommit, vilka tekniker som finns för avhjälpande samt vilka riktlinjer som gäller för marken efter saneringen. Sedan redogörs för de olika möjligheter till avhjälpande av föroreningar som finns inom ramen för miljöbalken, plan- och bygglagen samt andra civilrättsliga alternativ. Först visas tillsynsmyndigheten och de verktyg 2 kap. miljöbalken ställer upp för att åstadkomma förebyggande avhjälpande när risk för förorening föreligger. Därpå diskuteras efterbehandlingsansvaret och dess subjekt enligt 10 kap. miljöbalken. Till grund för ansvarsutredningarna i föroreningssituationer ligger principen förorenaren betalar, subsidiärt till den gäller att fastighetsägaren bär avhjälpandeansvaret för fastigheter som inte är privatbostäder om denne kände till eller borde ha känt till skadan vid fastighetsförvärvet. Det finns vissa lagstadgade tidsfrister för när ansvaret inte gäller och i praxis har ett eftergivande av ansvar växt fram. Den sista möjligheten för efterbehandling av mark finns i samband med exploatering och uppsatsen visar tre olika sätt att hantera förorenad mark i detta skede. De rättsliga förutsättningarna för att ställa avhjälpandekrav i detaljplan, i exploateringsavtal och i bygglovsprocessen analyseras.

I framställningen diskuteras rättstillämpningens följder för principen förorenaren betalar. Principen är grundläggande inom skadeståndsrätten och lagfäst genom miljöbalken, och innebär att den som orsakat skada ska ersätta skadan, vilket i detta fall bland annat blir att avhjälpa föroreningen. Under 2010 kom ett par avgöranden från Miljööverdomstolen som starkt begränsar verksamhetsutövarens, det vill säga förorenarens, ekonomiska ansvar. Resultatet av den rättstillämpningen blir att förorenaren inte betalar och om marken i ett senare skede ska exploateras kan i stället exploatören tvingas betala avhjälpandet för att få bygga. Även om principen förorenaren betalar används som huvudregel får den anses vara uppluckrad genom praxis. Detta förhållande är inte bara rättsosäkert utan medverkar också till att målet om giftfri miljö inte uppnås till år 2020. Även de minskade anslagen till de statliga insatserna för avhjälpande och en byråkratisk plan- och byggprocess bidrar till att målen inte nås. (Less)
Abstract
Summary
This essay points out how the political objective non-toxic environment1 has been implemented regarding contaminated land areas. As a background the contamination situation of today and why it occurred is described as well as different techniques for restoration2 and the guidelines that apply to the land after remediation.

The public authorities have in the Environmental Code and the Planning and Building Act various opportunities to demand restoration, and there are some civil options too. The first opportunity is restoration as a preventive act when the risk of contamination occurs. The environmental authorities can according to the precautionary principle demand the operator to take the actions that is needed to protect the... (More)
Summary
This essay points out how the political objective non-toxic environment1 has been implemented regarding contaminated land areas. As a background the contamination situation of today and why it occurred is described as well as different techniques for restoration2 and the guidelines that apply to the land after remediation.

The public authorities have in the Environmental Code and the Planning and Building Act various opportunities to demand restoration, and there are some civil options too. The first opportunity is restoration as a preventive act when the risk of contamination occurs. The environmental authorities can according to the precautionary principle demand the operator to take the actions that is needed to protect the environmental and human health. If there is an existing damage the polluter shall pay for the restoration, and the operator is in general the polluter. If there is no responsible operator the property owner has a subsidiary liability to restore. The land owner shall pay if he knew or should have known about the contamination when he bought the property. The land owner’s liability can be limited depending on when the transaction took place. In practice, the responsibility has been even more restricted. The last opportunity for restoration of contaminated land is in connection with physical planning and exploitation. This essay points out and analyzes three different ways to set conditions for restoration at this stage: in local plans, in development agreement and in the building permit.

This thesis investigates the scope of the polluter pays principle, and in particular the consequences of a couple of precedents from the Supreme Environmental Court that severely restricts operators' liability. The result of such a procedure is in fact that the polluter does not pay and later on the exploiter can be forced to restore contaminated land. Although the polluter pays principle is used as a general rule it is considered to be loosened through practice. That is not in compliance with the rule of law and may as a consequence cause that the objective of non-toxic environment cannot be achieved on the deadline in 2020. Also, the decreased state funding and a bureaucratic planning and construction process contribute to the failure to achieve the goals.

1 Svenska: giftfri miljö.
2 Svenska: avhjälpande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Vildevik, Christin LU
supervisor
organization
alternative title
Contaminated land areas. An investigation on how effective three different options for restoration meet the environmental objective of non-toxic environment
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
miljörätt, fastighetsrätt, förvaltningsrätt
language
Swedish
id
3801381
date added to LUP
2013-08-07 11:42:09
date last changed
2016-02-04 15:15:20
@misc{3801381,
  abstract     = {Summary
This essay points out how the political objective non-toxic environment1 has been implemented regarding contaminated land areas. As a background the contamination situation of today and why it occurred is described as well as different techniques for restoration2 and the guidelines that apply to the land after remediation.

The public authorities have in the Environmental Code and the Planning and Building Act various opportunities to demand restoration, and there are some civil options too. The first opportunity is restoration as a preventive act when the risk of contamination occurs. The environmental authorities can according to the precautionary principle demand the operator to take the actions that is needed to protect the environmental and human health. If there is an existing damage the polluter shall pay for the restoration, and the operator is in general the polluter. If there is no responsible operator the property owner has a subsidiary liability to restore. The land owner shall pay if he knew or should have known about the contamination when he bought the property. The land owner’s liability can be limited depending on when the transaction took place. In practice, the responsibility has been even more restricted. The last opportunity for restoration of contaminated land is in connection with physical planning and exploitation. This essay points out and analyzes three different ways to set conditions for restoration at this stage: in local plans, in development agreement and in the building permit.

This thesis investigates the scope of the polluter pays principle, and in particular the consequences of a couple of precedents from the Supreme Environmental Court that severely restricts operators' liability. The result of such a procedure is in fact that the polluter does not pay and later on the exploiter can be forced to restore contaminated land. Although the polluter pays principle is used as a general rule it is considered to be loosened through practice. That is not in compliance with the rule of law and may as a consequence cause that the objective of non-toxic environment cannot be achieved on the deadline in 2020. Also, the decreased state funding and a bureaucratic planning and construction process contribute to the failure to achieve the goals.

1 Svenska: giftfri miljö. 
2 Svenska: avhjälpande.},
  author       = {Vildevik, Christin},
  keyword      = {miljörätt,fastighetsrätt,förvaltningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förorenad mark. En utredning av hur effektivt tre olika alternativ till avhjälpande uppfyller det miljöpolitiska målet giftfri miljö},
  year         = {2013},
}