Advanced

Särskilda ungdomsanställningar från ett svenskt och ett EU-­rättsligt perspektiv - En kritisk analys av förslaget om utbildningsanställning i SOU 2012:80

Lidén, Jens LU (2013) JURM02 20131
Department of Law
Abstract (Swedish)
Ungdomar befinner sig i en utsatt position på den europeiska
arbetsmarknaden. De saknar av naturliga skäl ofta den kompetens och
arbetslivserfarenhet som efterfrågas av arbetsgivaren, samtidigt som
ungdomars anställningar – när de väl erhåller en – tenderar att vara mer
otrygga än vad som är fallet för andra kategorier av arbetstagare.
Finanskrisen år 2008 har i flera avseenden inneburit en förvärring av
situationen för Europas ungdomar. Ungdomsarbetslösheten har till följd av
krisen ökat markant i praktiskt taget samtliga medlemsstater och utgör idag
ett mer eller mindre akut samhällsproblem runtom i Europa, så även i
Sverige. Till följd av krisen och dess effekter för ungdomar har EU, inom
ramen för det sysselsättnings- och... (More)
Ungdomar befinner sig i en utsatt position på den europeiska
arbetsmarknaden. De saknar av naturliga skäl ofta den kompetens och
arbetslivserfarenhet som efterfrågas av arbetsgivaren, samtidigt som
ungdomars anställningar – när de väl erhåller en – tenderar att vara mer
otrygga än vad som är fallet för andra kategorier av arbetstagare.
Finanskrisen år 2008 har i flera avseenden inneburit en förvärring av
situationen för Europas ungdomar. Ungdomsarbetslösheten har till följd av
krisen ökat markant i praktiskt taget samtliga medlemsstater och utgör idag
ett mer eller mindre akut samhällsproblem runtom i Europa, så även i
Sverige. Till följd av krisen och dess effekter för ungdomar har EU, inom
ramen för det sysselsättnings- och ungdomspolitiska samarbetet, tagit fram
en rad policydokument med inriktning på ungdomar och
ungdomsarbetslöshet. EU har också på ett tydligare och ett mer markant sätt
än tidigare uppmanat medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att
öka sysselsättningen bland Europas ungdomar.
Så har också skett. Runtom i Europa vidtas idag allt fler och allt mer
omfattande nationella åtgärder i syfte att förbättra ungdomars
sysselsättningsutsikter, inte sällan i form av arbetsrättsliga reformer. För
Sveriges del presenterades under hösten år 2012 ett förslag om att införa en
ny form av tidsbegränsad anställning – utbildningsanställning – i lagen om
anställningsskydd. Den nya tidsbegränsade anställningen ska enligt förslaget
underlätta för ungdomar att erhålla ett första arbete och stimulera
arbetsgivare att anställa yngre arbetskraft. En utbildningsanställning ska
följaktligen endast kunna erbjudas arbetstagare under 23 år och
arbetsgivaren ska enligt den föreslagna lagstiftningen, utan angivande av
skäl, kunna avbryta anställningen såväl i förtid som vid anställningstidens
utgång. En förutsättning för att en utbildningsanställning ska vara tillåten är
dock att utbildning enligt en gällande utbildningsplan pågår under hela
anställningstiden.
Ett första syfte med föreliggande uppsats är att analysera förslaget om
utbildningsanställning mot bakgrund av gällande EU-rätt och svensk rätt.
Jag har funnit att den föreslagna lagstiftningen är problematisk i flera
avseenden. Förslaget om utbildningsanställning är enligt min bedömning
oförenligt med visstidsdirektivet, eftersom den föreslagna regleringen inte
innehåller effektiva regler till skydd mot missbruk genom tillämpning av
upprepade utbildningsanställningar. Vidare är det enligt min mening ytterst
tveksamt huruvida regleringen är förenlig med förbudet mot
åldersdiskriminering i arbetslivsdirektivet och regleringen kring befogad
särbehandling på grund av ålder i art. 6 i samma direktiv. Slutligen innebär
den föreslagna lagstiftningen ett enligt min mening allt för stort avsteg från
den svenska kollektivavtalsmodellen, eftersom regleringen riskerar att dels
undantränga existerande kollektivavtalsreglering avseende
4
ungdomsanställningar, dels minska arbetsgivarens incitament att sluta
kollektivavtal i aktuellt avseende.
Ett andra syfte med uppsatsen är att analysera förslaget om
utbildningsanställning från ett mer övergripande perspektiv. Genom att
placera förslaget om utbildningsanställning i en bredare, europeisk kontext
har jag i det aktuella avseendet funnit att särskilda tidsbegränsade
ungdomsanställningar utgör en olämplig arbetsrättslig åtgärd i syfte att
förbättra ungdomars etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden. I
medlemsstater där det föreligger betydande skillnader i anställningsskydd
mellan tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar, och där
segmenterade arbetsmarknader utgör ett problem, riskerar en ökad
användning av tidsbegränsade anställningar bland ungdomar att leda till
inlåsningseffekter för unga arbetstagare med en fortsatt hög
ungdomsarbetslöshet som följd. (Less)
Abstract
Young workers are facing challenging times in the European labour market.
Naturally, young workers often lack the skills and work experience required
by employers, but to make matters worse, when young workers do find
employment, it tends to be less stable compared to the older generation of
more established workers. The 2008 financial crisis, which negative impact
is still being felt in Europe as well as the global economy, has significantly
worsened the working prospects for the European youth, with high levels of
youth unemployment throughout the EU. Consequently, youth
unemployment is today a significant social issue in nearly all member states,
including Sweden. As a result, labour market conditions for young people
have... (More)
Young workers are facing challenging times in the European labour market.
Naturally, young workers often lack the skills and work experience required
by employers, but to make matters worse, when young workers do find
employment, it tends to be less stable compared to the older generation of
more established workers. The 2008 financial crisis, which negative impact
is still being felt in Europe as well as the global economy, has significantly
worsened the working prospects for the European youth, with high levels of
youth unemployment throughout the EU. Consequently, youth
unemployment is today a significant social issue in nearly all member states,
including Sweden. As a result, labour market conditions for young people
have become a major concern for policy-makers on the EU-level. Several
policies and strategies aimed at tackling youth unemployment have been
adopted and carried out by the union within the scope of the European
Employment Strategy and the European youth policy cooperation. The EU
has also been more vocal than before in encouraging member states to
implement effective actions to improve the situation for young workers
seeking employment.
As a consequence, significant measures to tackle the high rates of youth
unemployment are currently being implemented on the national level
throughout Europe, often through amendments to labour legislation. In
Sweden, a legislative proposal to introduce a new form of fixed-term
employment contract, a so-called utbildningsanställning (a Swedish term
that roughly translates to a combined vocational education and employment
contract), in the Swedish Employment Protection Act was presented in the
autumn of 2012. This proposal aims to help young people gain entry to the
labour market by giving employers a clear incentive to hire them. According
to the proposal, this type of contract will only be available to young people
under the age of 23 years and additionally giving the employer the option to
terminate the contract on short notice, without having to provide a reason.
However, the employer must provide training according to a specific
programme throughout the entire employment period in order for the
utbildningsanställning to be lawful.
A primary aim of this paper is to critically analyse the legislative proposal
on utbildningsanställning in light of EU-law and Swedish national law. I
have found that the proposed legislation is problematic in several ways. The
proposal on utbildningsanställning fails to comply with the requirements
laid down in Directive 1999/70 on fixed-term employment, since it does not
provide effective measures to prevent abuse arising from the use of
successive fixed-term employment contracts. It is furthermore, in my
opinion, doubtful whether the proposed legislation is compatible with the
discrimination prohibition on the ground of age, laid down in the
Employment Equality Directive, and the derogation regarding justification
of differences of treatment on the grounds of age in art. 6 in the same
2
directive. Finally, I have found that the proposal is problematical in relation
to the Swedish labour market model, in which collective bargaining
agreements play a significant role. The proposed legislation is in this respect
liable to displace existing youth employment contracts in collective
bargaining agreements, and to decrease employers’ incentives to conclude
collective bargaining agreements on youth employment contracts.
A second aim of this paper is to analyse the legislative proposal on
utbildningsanställning from a wider perspective. By placing the proposal in
a wider European context, I have found that specific fixed-term youth
employment contracts are an inappropriate measure in order to improve
young people’s employment opportunities. In member states where there are
large disparities in employment protection between permanent and fixed-term
employment contracts, and where labour market segmentation is a
problem, an increased use of fixed-term employment contracts among
young workers is liable to lead to lock-in effects for young people, with
continued high youth unemployment rates as a probable outcome. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lidén, Jens LU
supervisor
organization
alternative title
Specific Youth Employment Contracts From a Swedish and a European Legal Perspective - A Critical Analysis of the Legislative Proposal on Utbildningsanställning in SOU 2012:80
course
JURM02 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
arbetsrätt, tidsbegränsade anställningar, ungdomsanställningar, ungdomsarbetslöshet, sysselsättningspolitik, visstidsdirektivet, arbetslivsdirektivet, åldersdiskriminering
language
Swedish
id
3801628
date added to LUP
2013-06-13 15:13:47
date last changed
2013-06-13 15:13:47
@misc{3801628,
  abstract     = {Young workers are facing challenging times in the European labour market.
Naturally, young workers often lack the skills and work experience required
by employers, but to make matters worse, when young workers do find
employment, it tends to be less stable compared to the older generation of
more established workers. The 2008 financial crisis, which negative impact
is still being felt in Europe as well as the global economy, has significantly
worsened the working prospects for the European youth, with high levels of
youth unemployment throughout the EU. Consequently, youth
unemployment is today a significant social issue in nearly all member states,
including Sweden. As a result, labour market conditions for young people
have become a major concern for policy-makers on the EU-level. Several
policies and strategies aimed at tackling youth unemployment have been
adopted and carried out by the union within the scope of the European
Employment Strategy and the European youth policy cooperation. The EU
has also been more vocal than before in encouraging member states to
implement effective actions to improve the situation for young workers
seeking employment.
As a consequence, significant measures to tackle the high rates of youth
unemployment are currently being implemented on the national level
throughout Europe, often through amendments to labour legislation. In
Sweden, a legislative proposal to introduce a new form of fixed-term
employment contract, a so-called utbildningsanställning (a Swedish term
that roughly translates to a combined vocational education and employment
contract), in the Swedish Employment Protection Act was presented in the
autumn of 2012. This proposal aims to help young people gain entry to the
labour market by giving employers a clear incentive to hire them. According
to the proposal, this type of contract will only be available to young people
under the age of 23 years and additionally giving the employer the option to
terminate the contract on short notice, without having to provide a reason.
However, the employer must provide training according to a specific
programme throughout the entire employment period in order for the
utbildningsanställning to be lawful.
A primary aim of this paper is to critically analyse the legislative proposal
on utbildningsanställning in light of EU-law and Swedish national law. I
have found that the proposed legislation is problematic in several ways. The
proposal on utbildningsanställning fails to comply with the requirements
laid down in Directive 1999/70 on fixed-term employment, since it does not
provide effective measures to prevent abuse arising from the use of
successive fixed-term employment contracts. It is furthermore, in my
opinion, doubtful whether the proposed legislation is compatible with the
discrimination prohibition on the ground of age, laid down in the
Employment Equality Directive, and the derogation regarding justification
of differences of treatment on the grounds of age in art. 6 in the same
2
directive. Finally, I have found that the proposal is problematical in relation
to the Swedish labour market model, in which collective bargaining
agreements play a significant role. The proposed legislation is in this respect
liable to displace existing youth employment contracts in collective
bargaining agreements, and to decrease employers’ incentives to conclude
collective bargaining agreements on youth employment contracts.
A second aim of this paper is to analyse the legislative proposal on
utbildningsanställning from a wider perspective. By placing the proposal in
a wider European context, I have found that specific fixed-term youth
employment contracts are an inappropriate measure in order to improve
young people’s employment opportunities. In member states where there are
large disparities in employment protection between permanent and fixed-term
employment contracts, and where labour market segmentation is a
problem, an increased use of fixed-term employment contracts among
young workers is liable to lead to lock-in effects for young people, with
continued high youth unemployment rates as a probable outcome.},
  author       = {Lidén, Jens},
  keyword      = {arbetsrätt,tidsbegränsade anställningar,ungdomsanställningar,ungdomsarbetslöshet,sysselsättningspolitik,visstidsdirektivet,arbetslivsdirektivet,åldersdiskriminering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Särskilda ungdomsanställningar från ett svenskt och ett EU-­rättsligt perspektiv - En kritisk analys av förslaget om utbildningsanställning i SOU 2012:80},
  year         = {2013},
}