Läkemedelspatent och rätten till hälsa
(2013) HARH10 20131Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Två rättsområden står i konflikt med varandra, å ena sidan patent på läkemedel, å andra sidan rätten att få tillgång till nödvändiga läkemedel. Denna uppsats syftar till att kartlägga förhållandet mellan immaterialrätt och mänskliga rättigheter. Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, så kallat TRIPS-avtalet är en del av World Trade Organizations (hädanefter WTO) regelverk och behandlar de flesta delar av immaterialrätten. I avtalet föreskrivs ett visst minimiskydd för de olika immateriella tillgångarna, även på läkemedel något som innan varit ett exkluderande område i ett flertal länder. Motståndet mot införandet av sådant skydd har varit intensivt, särskilt från de länder som drabbats av HIV/AIDS epidemin. Nittio procent... (More)
- Två rättsområden står i konflikt med varandra, å ena sidan patent på läkemedel, å andra sidan rätten att få tillgång till nödvändiga läkemedel. Denna uppsats syftar till att kartlägga förhållandet mellan immaterialrätt och mänskliga rättigheter. Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, så kallat TRIPS-avtalet är en del av World Trade Organizations (hädanefter WTO) regelverk och behandlar de flesta delar av immaterialrätten. I avtalet föreskrivs ett visst minimiskydd för de olika immateriella tillgångarna, även på läkemedel något som innan varit ett exkluderande område i ett flertal länder. Motståndet mot införandet av sådant skydd har varit intensivt, särskilt från de länder som drabbats av HIV/AIDS epidemin. Nittio procent av de läkemedel som används idag för att behandla HIV smittade barn i Afrika kommer från generiska tillverkare i Indien. Dessa läkemedelsföretag kan tillverka generiska kopior av patentskyddade läkemedel tack vare den inhemska indiska lagstiftningen. I framtiden kan dock detta komma att hotas då Novartis, ägare av patenträttigheterna för dessa HIV-läkemedel, för närvarande utmanar denna lagstiftning i ett försök att driva igenom sitt patent i indisk domstol. Intressekonflikten mellan patent och tillgång till läkemedel omfattar både områden så som ekonomi, juridik och politik och är särskilt intressant då båda sidorna har påståenden som är både moraliskt och juridiskt gångbara.
I TRIPS-avtalet finns det utrymme för en medlemsstat att införa undantagsregler som på olika sätt godtar intrång i patentinnehavares rättigheter. Dessa möjligheter skulle kunna utnyttjats av länder som behöver billiga och effektiva HIV/AIDS mediciner till befolkningen. Dock har tillämpningen av dessa flexibiliteter i praktiken varit väldigt begränsade. Två olika mänskliga rättigheter står mot varandra. Å ena sidan rätt till hälsa och å andra sidan rätta att skydda sina immateriella tillgångar med hjälp av patent. Läkemedelsföretagens har en roll att spela i detta sammanhang då deras handlingar har oundvikligen en enorm inverkan på tillgång till läkemedel världen över. Då läkemedelsföretag både är innehavare av patenträttigheter, utförare av forskning och utveckling samt försäljare av de läkemedlen de skapar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3811061
- author
- Schultz, Amanda LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH10 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Patent, TRIPS-avtalet, Rätten till hälsa, Tillgång till läkemedel, CSR
- language
- Swedish
- id
- 3811061
- date added to LUP
- 2013-06-13 11:59:49
- date last changed
- 2013-06-13 11:59:49
@misc{3811061,
abstract = {{Två rättsområden står i konflikt med varandra, å ena sidan patent på läkemedel, å andra sidan rätten att få tillgång till nödvändiga läkemedel. Denna uppsats syftar till att kartlägga förhållandet mellan immaterialrätt och mänskliga rättigheter. Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, så kallat TRIPS-avtalet är en del av World Trade Organizations (hädanefter WTO) regelverk och behandlar de flesta delar av immaterialrätten. I avtalet föreskrivs ett visst minimiskydd för de olika immateriella tillgångarna, även på läkemedel något som innan varit ett exkluderande område i ett flertal länder. Motståndet mot införandet av sådant skydd har varit intensivt, särskilt från de länder som drabbats av HIV/AIDS epidemin. Nittio procent av de läkemedel som används idag för att behandla HIV smittade barn i Afrika kommer från generiska tillverkare i Indien. Dessa läkemedelsföretag kan tillverka generiska kopior av patentskyddade läkemedel tack vare den inhemska indiska lagstiftningen. I framtiden kan dock detta komma att hotas då Novartis, ägare av patenträttigheterna för dessa HIV-läkemedel, för närvarande utmanar denna lagstiftning i ett försök att driva igenom sitt patent i indisk domstol. Intressekonflikten mellan patent och tillgång till läkemedel omfattar både områden så som ekonomi, juridik och politik och är särskilt intressant då båda sidorna har påståenden som är både moraliskt och juridiskt gångbara.
I TRIPS-avtalet finns det utrymme för en medlemsstat att införa undantagsregler som på olika sätt godtar intrång i patentinnehavares rättigheter. Dessa möjligheter skulle kunna utnyttjats av länder som behöver billiga och effektiva HIV/AIDS mediciner till befolkningen. Dock har tillämpningen av dessa flexibiliteter i praktiken varit väldigt begränsade. Två olika mänskliga rättigheter står mot varandra. Å ena sidan rätt till hälsa och å andra sidan rätta att skydda sina immateriella tillgångar med hjälp av patent. Läkemedelsföretagens har en roll att spela i detta sammanhang då deras handlingar har oundvikligen en enorm inverkan på tillgång till läkemedel världen över. Då läkemedelsföretag både är innehavare av patenträttigheter, utförare av forskning och utveckling samt försäljare av de läkemedlen de skapar.}},
author = {{Schultz, Amanda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Läkemedelspatent och rätten till hälsa}},
year = {{2013}},
}