Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

”Jag är inte så van vid reflexer” - En kvalitativ studie om beroende och självbestämmande enligt unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Persson, Josefin LU (2013) SOCK01 20131
Sociology
Abstract (Swedish)
Under 1900-talet förändrades livsvillkoren för personer med intellektuella funktionsnedsättningar radikalt i Sverige. Från vårdhemmens institutionslika boendeformer, via normaliseringsprocessen och nya lagstiftningar, till de grupp- och servicebostäder vi har idag. Trots den svenska handikappolitikens normaliseringstankar om möjligheten att ”leva som andra” skiljer sig dessa personers vardagsliv från andras, framförallt på grund av personal och anhörigas påtagliga närvaro. I samtalsliknande intervjuer med sex personer som bor i LSS-knutna grupp- och servicebostäder undersöks uppsatsens frågeställningar: Hur berättar intervjupersonerna om beroende och självbestämmande? Hur ser självbestämmandet ut och hur påverkar det intervjupersonernas... (More)
Under 1900-talet förändrades livsvillkoren för personer med intellektuella funktionsnedsättningar radikalt i Sverige. Från vårdhemmens institutionslika boendeformer, via normaliseringsprocessen och nya lagstiftningar, till de grupp- och servicebostäder vi har idag. Trots den svenska handikappolitikens normaliseringstankar om möjligheten att ”leva som andra” skiljer sig dessa personers vardagsliv från andras, framförallt på grund av personal och anhörigas påtagliga närvaro. I samtalsliknande intervjuer med sex personer som bor i LSS-knutna grupp- och servicebostäder undersöks uppsatsens frågeställningar: Hur berättar intervjupersonerna om beroende och självbestämmande? Hur ser självbestämmandet ut och hur påverkar det intervjupersonernas självbild och syn på framtiden? Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ge en röst åt personer som annars sällan kommer till tals inom den sociologiska forskningen. Intervjupersonernas berättelser analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmahantering samt den nya teoribildningen crip-teori. Resultatet visar att ett mönster av beroende och ”andra vet bättre”-mentalitet kan urskiljas. Trots att intervjupersonerna betonar sin möjlighet till självbestämmande är det faktiska inflytandet i vardagslivet litet. Vidare utmärks en okritisk inställning gentemot personal och föräldrar. En strategi blir att acceptera det egna beroendet för att på så vis kunna ta del av de förmåner som ges på grund av den nedsatta intellektuella funktionsförmågan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Josefin LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
intellektuell funktionsnedsättning, stigma, cripteori, beroende, självbestämmande
language
Swedish
id
3813562
date added to LUP
2013-06-27 14:28:04
date last changed
2013-06-27 14:28:04
@misc{3813562,
  abstract     = {{Under 1900-talet förändrades livsvillkoren för personer med intellektuella funktionsnedsättningar radikalt i Sverige. Från vårdhemmens institutionslika boendeformer, via normaliseringsprocessen och nya lagstiftningar, till de grupp- och servicebostäder vi har idag. Trots den svenska handikappolitikens normaliseringstankar om möjligheten att ”leva som andra” skiljer sig dessa personers vardagsliv från andras, framförallt på grund av personal och anhörigas påtagliga närvaro. I samtalsliknande intervjuer med sex personer som bor i LSS-knutna grupp- och servicebostäder undersöks uppsatsens frågeställningar: Hur berättar intervjupersonerna om beroende och självbestämmande? Hur ser självbestämmandet ut och hur påverkar det intervjupersonernas självbild och syn på framtiden? Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ge en röst åt personer som annars sällan kommer till tals inom den sociologiska forskningen. Intervjupersonernas berättelser analyseras med hjälp av Erving Goffmans teori om stigmahantering samt den nya teoribildningen crip-teori. Resultatet visar att ett mönster av beroende och ”andra vet bättre”-mentalitet kan urskiljas. Trots att intervjupersonerna betonar sin möjlighet till självbestämmande är det faktiska inflytandet i vardagslivet litet. Vidare utmärks en okritisk inställning gentemot personal och föräldrar. En strategi blir att acceptera det egna beroendet för att på så vis kunna ta del av de förmåner som ges på grund av den nedsatta intellektuella funktionsförmågan.}},
  author       = {{Persson, Josefin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{”Jag är inte så van vid reflexer” - En kvalitativ studie om beroende och självbestämmande enligt unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning}},
  year         = {{2013}},
}