Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Flygbildsbaserad förändringsstudie inom skyddszoner längs vattendrag

Svensson Renström, Linn LU (2013) In Examensarbete INES NGEK01 20131
Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
Abstract (Swedish)
Det skånska landskapet har sedan 1800talet varit starkt påverkat av lantbruket. Åar har rätats ut, fördjupats och kulverterats, vilket i kombination med en ökad gödsling har lett till ökat näringsläckage som gett konsekvenser i form av minskad biologisk mångfald och övergödning. Ett sätt att minska övergödningen är att anlägga vallbesådda skyddszoner längs vattendrag. Lantbrukare kan få ersättning för dessa zoner om de uppfyller specifika krav på storlek och skötsel. Ett krav är att de ska anläggas på åkermark, vilket innebär att träd och buskar inte får växa på zonen. Flera studier visar dock att en flerskiktad kantzon ofta är till fördel både när det gäller näringsupptag och biologisk mångfald i kantzoner och vattendrag. Denna studie... (More)
Det skånska landskapet har sedan 1800talet varit starkt påverkat av lantbruket. Åar har rätats ut, fördjupats och kulverterats, vilket i kombination med en ökad gödsling har lett till ökat näringsläckage som gett konsekvenser i form av minskad biologisk mångfald och övergödning. Ett sätt att minska övergödningen är att anlägga vallbesådda skyddszoner längs vattendrag. Lantbrukare kan få ersättning för dessa zoner om de uppfyller specifika krav på storlek och skötsel. Ett krav är att de ska anläggas på åkermark, vilket innebär att träd och buskar inte får växa på zonen. Flera studier visar dock att en flerskiktad kantzon ofta är till fördel både när det gäller näringsupptag och biologisk mångfald i kantzoner och vattendrag. Denna studie syftar till att undersöka om skyddszonsanläggningen har förändrat vegetationen i områden som fått miljöersättning för skyddszoner. Arbetet utgörs av en flygbildstolkning av kantzoner som haft åtaganden för skyddszoner år 2010 utmed Svartån och Höje å i södra respektive sydvästra Skåne. Ortofoton från 1998 och 2012 har jämförts för att undersöka om förändring har skett. Flygbildstolkningen resulterade i att fem klasser kunde observeras; gräs (1), fristående träd (2), trädridå (3), svämskog (4) och övrigt (5) som sedan digitaliserats in och jämförts mellan åren. Sammantaget visar resultatet att den totala arealen kantzoner, som inte utgörs av åker, i områden som haft åtagande för skyddszoner har ökat med 33 %. Fördelningsmässigt har klass 1 ökat med 11 procentenheter medan övriga klasser har minskat. Då skyddszoner utgörs av vall och inte får innehålla träd behöver den fördelningsmässiga förändringen inte vara negativ, då den totala kantzonsarealen ökat. Men även arealmässigt visar studien på en 7 % minskning av de klasser som inbegriper träd, klass 2, 3 och 4. Vid en jämförelse med ett mindre antal områden som inte haft skyddszonsersättning kunde en liknande förändring observeras även i dessa områden. Detta är intressant och kan ha olika grunder. Det talar för att skyddszonsstöden inte har gjort någon skillnad men kan också innebära att satsningen på skyddszoner har ökat kunskapen om deras fördelar och gjort att de anlagts utan att söka stöd. Det är svårt att se om förändringen av kantzonsvegetation har något tydligt samband med miljöersättningen för skyddszoner och det hade varit intressant med ytterligare studier inom området. Då resultatet i nästan alla områden visar på en minskning av träd i kantzoner borde man i framtiden sträva efter att ha en bättre fördelning av vegetation som är till nytta för både näringsupptag och biologisk mångfald och se över kriterierna gällande skyddszoner. (Less)
Abstract
The landscape of Scania in southern Sweden has been heavily influenced by agriculture since the 1800s. Rivers have been straightened, deepened and culverted which in combination with increased fertilization has had consequences such as loss of biodiversity and eutrophication. One way to reduce eutrophication is to construct grass seeded buffer zones along watercourses. Farmers can receive compensation for these protected zones if they meet specific requirements for size and maintenance. One requirement is that they are located on agricultural land, which means that trees and shrubs cannot grow in the zone. Several studies show that a multilayered zone is often beneficial both in terms of nutrient uptake and biodiversity in the buffer zone... (More)
The landscape of Scania in southern Sweden has been heavily influenced by agriculture since the 1800s. Rivers have been straightened, deepened and culverted which in combination with increased fertilization has had consequences such as loss of biodiversity and eutrophication. One way to reduce eutrophication is to construct grass seeded buffer zones along watercourses. Farmers can receive compensation for these protected zones if they meet specific requirements for size and maintenance. One requirement is that they are located on agricultural land, which means that trees and shrubs cannot grow in the zone. Several studies show that a multilayered zone is often beneficial both in terms of nutrient uptake and biodiversity in the buffer zone and waterways. This study aims to investigate if the construction of protected buffer zones has affected the vegetation in the areas which have received compensation. The work consists of an aerial photo interpretation of buffer zones along watercourses that had commitments for protected buffer zones in 2010 along Svartån and Höje å in Scania. Orthophotos from 1998 and 2012 were compared to assess the change. By interpreting the aerial photographs five classes were observed; grass (1), free-standing trees (2) curtain of trees (3), flooded forest (4) and other (5) which were digitized and compared. Overall, the results show that the total area of buffer zones that do not consist of fields, in areas that had a commitment for buffer zones have increased by 33 %. Distribution-wise, class 1, increased by 11 percentage points, while other classes have decreased, but this distributional change does not have to be negative, due to the fact that the total area of buffer zones increased. But even in terms of area, the study shows a 7 % decrease in the classes that includes trees, class 2, 3 and 4. When compared to a smaller number of areas that did not have protected buffer zones a similar change was observed. This is interesting and may have different reasons. It suggests that the buffer zone compensation did not make a difference but can also mean that the investment in buffer zones has increased the knowledge about their benefits and that they have been constructed without seeking compensation. It is difficult to see if the changes to edge zones around watercourses have an obvious connection with the compensations for buffer zones and it would have been interesting with further studies in the field. In almost all areas there has been a decrease in amount of trees in buffer zones. In the future it is suggested to even out the distribution of vegetation to benefit both nutrient uptake and biodiversity, and review the requirements for buffer zones. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson Renström, Linn LU
supervisor
organization
course
NGEK01 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
miljöersättning, flygbildstolkning, skyddszon, vegetationsförändring, naturgeografi, buffer zone, changes in vegetation, environmental compensation, aerial photo interpretation, physical geography
publication/series
Examensarbete INES
report number
277
language
Swedish
additional info
Extern handledare: Lukas Österling, Fiske- och vattenvårdsenheten och miljö- och vattenstrategiska enheten på Länsstyrelsen Skåne
id
3864125
date added to LUP
2013-06-24 12:30:55
date last changed
2013-06-24 12:30:55
@misc{3864125,
  abstract     = {The landscape of Scania in southern Sweden has been heavily influenced by agriculture since the 1800s. Rivers have been straightened, deepened and culverted which in combination with increased fertilization has had consequences such as loss of biodiversity and eutrophication. One way to reduce eutrophication is to construct grass seeded buffer zones along watercourses. Farmers can receive compensation for these protected zones if they meet specific requirements for size and maintenance. One requirement is that they are located on agricultural land, which means that trees and shrubs cannot grow in the zone. Several studies show that a multilayered zone is often beneficial both in terms of nutrient uptake and biodiversity in the buffer zone and waterways. This study aims to investigate if the construction of protected buffer zones has affected the vegetation in the areas which have received compensation. The work consists of an aerial photo interpretation of buffer zones along watercourses that had commitments for protected buffer zones in 2010 along Svartån and Höje å in Scania. Orthophotos from 1998 and 2012 were compared to assess the change. By interpreting the aerial photographs five classes were observed; grass (1), free-standing trees (2) curtain of trees (3), flooded forest (4) and other (5) which were digitized and compared. Overall, the results show that the total area of buffer zones that do not consist of fields, in areas that had a commitment for buffer zones have increased by 33 %. Distribution-wise, class 1, increased by 11 percentage points, while other classes have decreased, but this distributional change does not have to be negative, due to the fact that the total area of buffer zones increased. But even in terms of area, the study shows a 7 % decrease in the classes that includes trees, class 2, 3 and 4. When compared to a smaller number of areas that did not have protected buffer zones a similar change was observed. This is interesting and may have different reasons. It suggests that the buffer zone compensation did not make a difference but can also mean that the investment in buffer zones has increased the knowledge about their benefits and that they have been constructed without seeking compensation. It is difficult to see if the changes to edge zones around watercourses have an obvious connection with the compensations for buffer zones and it would have been interesting with further studies in the field. In almost all areas there has been a decrease in amount of trees in buffer zones. In the future it is suggested to even out the distribution of vegetation to benefit both nutrient uptake and biodiversity, and review the requirements for buffer zones.},
  author       = {Svensson Renström, Linn},
  keyword      = {miljöersättning,flygbildstolkning,skyddszon,vegetationsförändring,naturgeografi,buffer zone,changes in vegetation,environmental compensation,aerial photo interpretation,physical geography},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {Examensarbete INES},
  title        = {Flygbildsbaserad förändringsstudie inom skyddszoner längs vattendrag},
  year         = {2013},
}