Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sociala faktorers betydelse för äldres välbefinnande- en studie i KASAM

Cronquist, Anna LU (2013) SOCK01 20122
Sociology
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Andelen åldrande i Sverige ökar. Dock ökar också den psykiskta ohälsan bland äldre. Jag tror att meningsfulla sociala relationer, sociala aktiviteter samt ett förbättrat socialt stöd för utsatta äldre kan öka deras psykiska välbefinnande genom en större känsla av delaktighet, sammanhang och möjlighet att påverka.
Syfte: Syftet med min undersökning är att avslöja orsakssambanden mellan olika sociala faktorer och psykiskt välbefinnade för åldrande kvinnor och män.
Beskrivning: I denna studie vill jag undersöka sociala faktorers orsakssamband med psykiskt välbefinnande bland äldre personer i Sverige genom regressionanalys. Jag kommer först att redogöra för Aaron Antovskys salutogena forskningsansats och hans modell KASAM, som står... (More)
Bakgrund: Andelen åldrande i Sverige ökar. Dock ökar också den psykiskta ohälsan bland äldre. Jag tror att meningsfulla sociala relationer, sociala aktiviteter samt ett förbättrat socialt stöd för utsatta äldre kan öka deras psykiska välbefinnande genom en större känsla av delaktighet, sammanhang och möjlighet att påverka.
Syfte: Syftet med min undersökning är att avslöja orsakssambanden mellan olika sociala faktorer och psykiskt välbefinnade för åldrande kvinnor och män.
Beskrivning: I denna studie vill jag undersöka sociala faktorers orsakssamband med psykiskt välbefinnande bland äldre personer i Sverige genom regressionanalys. Jag kommer först att redogöra för Aaron Antovskys salutogena forskningsansats och hans modell KASAM, som står för ”känslan av sammanhang”. Jag kommer sedan att presentera tidigare forskning och studier gällande äldres sociala liv och dess påverkan på psykiskt välbefinnande. Jag ämnar att använda mig av KASAMs centrala begrepp: mening, begriplighet och hanterbarhet, för att se vilka sociala faktorer som ger äldre kvinnor och män ökat psykiskt välbefinnande och mening i livssituationen.
Slutsatser: Kvinnor och män uppvisar efter kontroll av hälsa jämnastarka samband för sociala kontakter generellt, för sociala kontakter med vänner och för föreningsdeltagande med index för psykiskt välmående. Kvinnors och mäns samband för gudtjänstdeltagande, sammanboende samt sociala stöd skiljer sig kraftigt åt. Sociala stöd är viktigt för kvinnor medan gudtjänst-besök och sammanboende är viktigt för män med hänsyn till psykiskt välbefinnande. Nivån av hälsa har stor betydelse för kvinnors samband med psykiskt välbefinnande men påverkar inte männens samband avsevärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Cronquist, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
Sociala faktorers betydelse för äldres välbefinnande
course
SOCK01 20122
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
sociala aktiviteter, sociala kontakter, socialt stöd, KASAM, psykiskt välbefinnande
language
Swedish
id
3954356
date added to LUP
2013-09-09 10:48:00
date last changed
2013-09-09 10:48:00
@misc{3954356,
  abstract     = {Bakgrund: Andelen åldrande i Sverige ökar. Dock ökar också den psykiskta ohälsan bland äldre. Jag tror att meningsfulla sociala relationer, sociala aktiviteter samt ett förbättrat socialt stöd för utsatta äldre kan öka deras psykiska välbefinnande genom en större känsla av delaktighet, sammanhang och möjlighet att påverka.
Syfte: Syftet med min undersökning är att avslöja orsakssambanden mellan olika sociala faktorer och psykiskt välbefinnade för åldrande kvinnor och män.
Beskrivning: I denna studie vill jag undersöka sociala faktorers orsakssamband med psykiskt välbefinnande bland äldre personer i Sverige genom regressionanalys. Jag kommer först att redogöra för Aaron Antovskys salutogena forskningsansats och hans modell KASAM, som står för ”känslan av sammanhang”. Jag kommer sedan att presentera tidigare forskning och studier gällande äldres sociala liv och dess påverkan på psykiskt välbefinnande. Jag ämnar att använda mig av KASAMs centrala begrepp: mening, begriplighet och hanterbarhet, för att se vilka sociala faktorer som ger äldre kvinnor och män ökat psykiskt välbefinnande och mening i livssituationen.
Slutsatser: Kvinnor och män uppvisar efter kontroll av hälsa jämnastarka samband för sociala kontakter generellt, för sociala kontakter med vänner och för föreningsdeltagande med index för psykiskt välmående. Kvinnors och mäns samband för gudtjänstdeltagande, sammanboende samt sociala stöd skiljer sig kraftigt åt. Sociala stöd är viktigt för kvinnor medan gudtjänst-besök och sammanboende är viktigt för män med hänsyn till psykiskt välbefinnande. Nivån av hälsa har stor betydelse för kvinnors samband med psykiskt välbefinnande men påverkar inte männens samband avsevärt.},
  author       = {Cronquist, Anna},
  keyword      = {sociala aktiviteter,sociala kontakter,socialt stöd,KASAM,psykiskt välbefinnande},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sociala faktorers betydelse för äldres välbefinnande- en studie i KASAM},
  year         = {2013},
}