Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Lika barn leka bäst? - En kvalitativ studie av kamratföreningen Kriminellas Revansch I Samhället och betydelsen av gemenskap för konformt beteende

Trudén, Jasmina LU and Nijm, Angela LU (2013) SOCK01 20131
Sociology
Abstract (Swedish)
Förändring av individens anknytning till sociala nätverk kan vara ett sätt att få en tidigare kriminell och/eller missbrukare att värdera ett konformt liv. Detta med en förhoppning om att ersätta individens kriminella värden och attityder till konforma sådana, genom att individen associerar och identifierar sig med gruppen (det sociala nätverket). Med utgångspunkt i denna idé är därför vårt syfte med uppsatsen att utifrån kamratföreningen KRIS undersöka ovannämnda påstående samt kartlägga potentiella tecken på gemenskap. Denna gemenskap ponerar vi är en bidragande faktor till att en före detta kriminell och/eller missbrukare etablerar samt upprätthåller ett konformt liv. Vidare är vår frågeställning hur associationer med före detta... (More)
Förändring av individens anknytning till sociala nätverk kan vara ett sätt att få en tidigare kriminell och/eller missbrukare att värdera ett konformt liv. Detta med en förhoppning om att ersätta individens kriminella värden och attityder till konforma sådana, genom att individen associerar och identifierar sig med gruppen (det sociala nätverket). Med utgångspunkt i denna idé är därför vårt syfte med uppsatsen att utifrån kamratföreningen KRIS undersöka ovannämnda påstående samt kartlägga potentiella tecken på gemenskap. Denna gemenskap ponerar vi är en bidragande faktor till att en före detta kriminell och/eller missbrukare etablerar samt upprätthåller ett konformt liv. Vidare är vår frågeställning hur associationer med före detta kriminella och missbrukare kan influera en individ till ett konformt liv.
Tillämpade teorier i uppsatsen rör bland annat differentiella associationer och rollövertagande. Empiriinsamlingen har följt ett naturalistiskt metodspråk i intervjuerna. Vidare har observationerna samt analysen följt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Slutsatserna som kunde dras av resultaten indikerade att medlemmarna genom associationer till den konforma gruppen - som alltså består av tidigare kriminella och/eller missbrukare - upplevde en känsla av tillhörighet. Tillhörigheten grundas i medlemmarnas delade erfarenheter samt alienation från tidigare kriminella associationer. Vidare var denna tillhörighet en effekt av den ömsesidiga identifikationen. De gemensamma målen nåddes bland annat genom tydliga
rutiner och regler. Gemenskap kan således vara en bidragande faktor till konformitet, men är inte den definitiva. KRIS kan därför ses som ett komplement till andra insatser och behandlingar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Trudén, Jasmina LU and Nijm, Angela LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
KRIS, kriminalitet, konformitet, gemenskap, kamratskap
language
Swedish
id
3954557
date added to LUP
2013-08-13 15:43:32
date last changed
2013-08-13 15:43:32
@misc{3954557,
  abstract     = {Förändring av individens anknytning till sociala nätverk kan vara ett sätt att få en tidigare kriminell och/eller missbrukare att värdera ett konformt liv. Detta med en förhoppning om att ersätta individens kriminella värden och attityder till konforma sådana, genom att individen associerar och identifierar sig med gruppen (det sociala nätverket). Med utgångspunkt i denna idé är därför vårt syfte med uppsatsen att utifrån kamratföreningen KRIS undersöka ovannämnda påstående samt kartlägga potentiella tecken på gemenskap. Denna gemenskap ponerar vi är en bidragande faktor till att en före detta kriminell och/eller missbrukare etablerar samt upprätthåller ett konformt liv. Vidare är vår frågeställning hur associationer med före detta kriminella och missbrukare kan influera en individ till ett konformt liv.
Tillämpade teorier i uppsatsen rör bland annat differentiella associationer och rollövertagande. Empiriinsamlingen har följt ett naturalistiskt metodspråk i intervjuerna. Vidare har observationerna samt analysen följt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Slutsatserna som kunde dras av resultaten indikerade att medlemmarna genom associationer till den konforma gruppen - som alltså består av tidigare kriminella och/eller missbrukare - upplevde en känsla av tillhörighet. Tillhörigheten grundas i medlemmarnas delade erfarenheter samt alienation från tidigare kriminella associationer. Vidare var denna tillhörighet en effekt av den ömsesidiga identifikationen. De gemensamma målen nåddes bland annat genom tydliga
rutiner och regler. Gemenskap kan således vara en bidragande faktor till konformitet, men är inte den definitiva. KRIS kan därför ses som ett komplement till andra insatser och behandlingar.},
  author       = {Trudén, Jasmina and Nijm, Angela},
  keyword      = {KRIS,kriminalitet,konformitet,gemenskap,kamratskap},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Lika barn leka bäst? - En kvalitativ studie av kamratföreningen Kriminellas Revansch I Samhället och betydelsen av gemenskap för konformt beteende},
  year         = {2013},
}