Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Separationen från nära anhöriga som riskfaktor och familjehemmet i Sverige som skyddsfaktor.

Filipovic, Nathalie LU (2013) SOCK01 20131
Sociology
Abstract (Swedish)
Syftet med denna uppsats är att beskriva den situation de ensamkommande asylsökande barnen befinner sig i då de anländer till Sverige och hur denna kan ses som en riskfaktor, med fokus på separationen från familj och/eller släkt. Vidare är avsikten att undersöka hur familjehemmet i Sverige kan vara en skyddande faktor genom att vara en källa till trygghet och socialt stöd. Bakgrunden till val av ämne är att de ensamkommande asylsökande barnen anses vara en riskgrupp och att det därför är viktigt att uppmärksamma dem och undersöka hur de bäst kan tas emot och erbjudas stöd. Uppsatsens utgångspunkter är således att dels beskriva den risk det innebär att barnen separerats från sin familj och/eller släkt, dels hur familjehemmet i Sverige kan... (More)
Syftet med denna uppsats är att beskriva den situation de ensamkommande asylsökande barnen befinner sig i då de anländer till Sverige och hur denna kan ses som en riskfaktor, med fokus på separationen från familj och/eller släkt. Vidare är avsikten att undersöka hur familjehemmet i Sverige kan vara en skyddande faktor genom att vara en källa till trygghet och socialt stöd. Bakgrunden till val av ämne är att de ensamkommande asylsökande barnen anses vara en riskgrupp och att det därför är viktigt att uppmärksamma dem och undersöka hur de bäst kan tas emot och erbjudas stöd. Uppsatsens utgångspunkter är således att dels beskriva den risk det innebär att barnen separerats från sin familj och/eller släkt, dels hur familjehemmet i Sverige kan fungera som en skyddande faktor mot denna risk. Undersökningen har utförts genom att först söka efter för syftet relevanta dokument. Dessa har sedan bearbetats med hjälp av en analys av meningsinnehåll. Vidare har empirin analyserats med hjälp av Travis Hirschis teori om sociala band samt Aaron Antonovskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). De ensamkommande barnens situation utgör en uppenbar riskfaktor utifrån teorin om sociala band. Det är också tydligt att barnen är väldigt målmedvetna och vill göra något bra av sitt liv. Detta gör att de placerar sig högt på motivationskomponenten meningsfullhet i KASAM. En hög placering på denna komponent är en bra utgångspunkt för att barnen ska kunna få en stark KASAM, vilket verkar hälsofrämjande. Tidigare forskning visar att behovet av socialt stöd är stort hos de ensamkommande barnen. Det sociala stödet bör vara en förutsättning för att barnens KASAM ska kunna vara hög eftersom det behövs stöd för att kunna placera sig högt på övriga komponenter i KASAM. Familjehemmet visar sig kunna vara ett bra socialt stöd och en skyddande faktor sett utifrån teorin om sociala band, och även som en hjälp till stark KASAM. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Filipovic, Nathalie LU
supervisor
organization
course
SOCK01 20131
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
ensamkommande, flyktingbarn, familjehem, sociala band, KASAM
language
Swedish
id
4144307
date added to LUP
2013-11-05 15:35:44
date last changed
2013-11-05 15:35:44
@misc{4144307,
  abstract     = {Syftet med denna uppsats är att beskriva den situation de ensamkommande asylsökande barnen befinner sig i då de anländer till Sverige och hur denna kan ses som en riskfaktor, med fokus på separationen från familj och/eller släkt. Vidare är avsikten att undersöka hur familjehemmet i Sverige kan vara en skyddande faktor genom att vara en källa till trygghet och socialt stöd. Bakgrunden till val av ämne är att de ensamkommande asylsökande barnen anses vara en riskgrupp och att det därför är viktigt att uppmärksamma dem och undersöka hur de bäst kan tas emot och erbjudas stöd. Uppsatsens utgångspunkter är således att dels beskriva den risk det innebär att barnen separerats från sin familj och/eller släkt, dels hur familjehemmet i Sverige kan fungera som en skyddande faktor mot denna risk. Undersökningen har utförts genom att först söka efter för syftet relevanta dokument. Dessa har sedan bearbetats med hjälp av en analys av meningsinnehåll. Vidare har empirin analyserats med hjälp av Travis Hirschis teori om sociala band samt Aaron Antonovskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). De ensamkommande barnens situation utgör en uppenbar riskfaktor utifrån teorin om sociala band. Det är också tydligt att barnen är väldigt målmedvetna och vill göra något bra av sitt liv. Detta gör att de placerar sig högt på motivationskomponenten meningsfullhet i KASAM. En hög placering på denna komponent är en bra utgångspunkt för att barnen ska kunna få en stark KASAM, vilket verkar hälsofrämjande. Tidigare forskning visar att behovet av socialt stöd är stort hos de ensamkommande barnen. Det sociala stödet bör vara en förutsättning för att barnens KASAM ska kunna vara hög eftersom det behövs stöd för att kunna placera sig högt på övriga komponenter i KASAM. Familjehemmet visar sig kunna vara ett bra socialt stöd och en skyddande faktor sett utifrån teorin om sociala band, och även som en hjälp till stark KASAM.},
  author       = {Filipovic, Nathalie},
  keyword      = {ensamkommande,flyktingbarn,familjehem,sociala band,KASAM},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Separationen från nära anhöriga som riskfaktor och familjehemmet i Sverige som skyddsfaktor.},
  year         = {2013},
}