Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Utveckling av Miljöbyggnad - En analys av åtgärdsalternativ

Ericson, Jonny LU and Larsen, Kristian LU (2013) In TVIT-5040 ABK920 20131
Division of Building Services
Abstract (Swedish)
Problemformulering: Vilka åtgärder kan vidtas för att bemöta de utvecklingsbehov Miljöbyggnad står inför gällande betygssystemets och ingående indikatorers utformning?

Syfte: Syftet är att i första hand utvärdera betygssättningssystemet i Miljöbyggnad. I andra hand ska förbättrande åtgärder utarbetas och provas. Arbetet ska avse vara en del i underlaget inför utvecklingen av systemet.

Slutsatser: Miljöbyggnad är i sin nuvarande utformning ett fungerande miljöcertifieringssystem. Trots det finns det utrymme för justeringar för att förbättra och utveckla systemet. Den aggregeringsmetod som används för betygssättning i gällande version har både för- och nackdelar. Det finns indikatorer vars betyg är svåra att påverka då de beror på... (More)
Problemformulering: Vilka åtgärder kan vidtas för att bemöta de utvecklingsbehov Miljöbyggnad står inför gällande betygssystemets och ingående indikatorers utformning?

Syfte: Syftet är att i första hand utvärdera betygssättningssystemet i Miljöbyggnad. I andra hand ska förbättrande åtgärder utarbetas och provas. Arbetet ska avse vara en del i underlaget inför utvecklingen av systemet.

Slutsatser: Miljöbyggnad är i sin nuvarande utformning ett fungerande miljöcertifieringssystem. Trots det finns det utrymme för justeringar för att förbättra och utveckla systemet. Den aggregeringsmetod som används för betygssättning i gällande version har både för- och nackdelar. Det finns indikatorer vars betyg är svåra att påverka då de beror på byggnadens belägenhet. På grund av aggregeringsmetoden blir det nästan avgörande i de fall där högre byggnadsbetyg eftersträvas. Detta, tillsammans med de indikatorer som har svåruppnåeliga kriteriegränser, medför att aggregeringsmetoden kan upplevas som en hård betygssättningsmetod. I kontrast till detta är en fördel att inga indikatorer kan förbises, vilket kan göras med andra certifieringssystem.
Det finns inga enkla lösningar för att hantera det genomslag enstaka indikatorer kan få på slutbetyget om man inte vill frångå principen att en GULD-klassad byggnad inte får ha BRONS-klassade indikatorer. Däremot kan man med små justeringar underlätta då indikatorer hamnar i konflikt med varandra. Bland annat kan ett oviktat poängsystem införas vilket möjliggör att gränser för byggnadsbetyg kan sättas manuellt. Att slå ihop vissa indikatorer under samma aspekt medför vissa effekter som kan ändra förutsättningarna i aggregeringen. Likaså kan man få motsvarande effekt genom att omgruppera områdena. Samtidigt fyller aspektnivån endast en begränsad funktion och kan övervägas att tas bort. Enskilda indikatorer har förbättringspotential då de antingen upplevs som för svåra att uppnå högre betyg på alternativt saknar tydlig motivering.
Betygsoptimering, det vill säga att endast de indikatorbetyg som är nödvändiga för byggnadsbetyget höjs, är vanligt oavsett miljöcertifieringssystem, så även för de fastighetsägare som väljer att använda Miljöbyggnad. Dock bör det inte betraktas som något som måste motarbetas så länge kriteriegränserna är rimliga och ligger på en jämn nivå. Det förefaller naturligt att olika beställare/byggherrar väljer att fokusera mer på vissa aspekter än andra. Miljöbyggnad säkerställer dock att en viss grundnivå alltid är uppnådd.
Det finns intresse och utrymme för att komplettera Miljöbyggnad med ytterligare områden för att förbättra bedömda byggnaders miljöprestanda. Dock måste en utvidgning av systemet ske med eftertanke för att systemet inte ska bli för omfattande. Det skulle hämma användandet av det. Det mest eftertraktade området handlar om resurshantering. Här föreslås en uppdelning i två aspekter med två indikatorer vardera. Den ena rör avfallshantering i drift respektive produktionsskedet, den andra gäller vattenresurser som delas upp i dagvattenhantering och vattenanvändning. (Less)
Abstract
The Issue/problem: What measures can be taken to address the development needs Miljöbyggnad are facing regarding its rating system and detailed design of indicators?

The Purpose: The purpose is primarily to evaluate the rating system in Miljöbyggnad. Secondly, improvement measures will be developed and tested. The work will relate to being part of the basis for the development of the system.

The Conclusions: Miljöbyggnad is in its current form a well functioning environmental assessment method. Still, there is room for adjustments to further improve the system. The aggregation method used for grading has both advantages and disadvantages. Some of the included indicators are location-dependent, thus very difficult to affect by the... (More)
The Issue/problem: What measures can be taken to address the development needs Miljöbyggnad are facing regarding its rating system and detailed design of indicators?

The Purpose: The purpose is primarily to evaluate the rating system in Miljöbyggnad. Secondly, improvement measures will be developed and tested. The work will relate to being part of the basis for the development of the system.

The Conclusions: Miljöbyggnad is in its current form a well functioning environmental assessment method. Still, there is room for adjustments to further improve the system. The aggregation method used for grading has both advantages and disadvantages. Some of the included indicators are location-dependent, thus very difficult to affect by the contractor. This, along with other indicators having hard to meet criteria’s, makes the aggregation method a somewhat harsh grading-method. In contrast to this, the method does not allow for any aspect to be overlooked, which more easily can be done in the other systems.
There are no easy solutions to manage the impact individual indicators can have on the final grade if you do not want to deviate from the principle that a GOLD-rated building may not have BRONZE-rated indicators. However, with small adjustments it is possible to ease up when indicators conflict with each other. For example, a scoring system would allow the rating limits to be set manually. Merging some indicators within the same aspect brings some effects that can alter the conditions of aggregation. One can also get a similar effect by regrouping sections. The aspect-level in Miljöbyggnad has limited function concerning the grading of buildings and can consider to be removed. Regarding some individual indicators there is room for improvement where they either is perceived as too difficult or lacks clear justification.
Choosing the easiest way to a certain grade is a common phenomenon in all environmental assessment methods, this also applies to Miljöbyggnad. It seems natural that different purchasers/developers choose to focus more on certain aspects than others. As it exists, it ́s important to establish an even level between indicators and reasonable criteria-levels for each and every one of them.
Regarding the system boundary of Miljöbyggnad, there has been a discussion about widening it, thus allowing for a broader environmental assessment. However, an extension of the system should be implemented carefully given the risk of inhibiting its usage as a consequence of becoming to extensive. The most requested section to be added is resource management. Such a section is possible to split in two aspects with two indicators each. The first aspect, Waste, deals with waste management in operation and production stage. The other, Water resources, are split into storm water management and water use. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ericson, Jonny LU and Larsen, Kristian LU
supervisor
organization
alternative title
Development of Miljöbyggnad - An analysis of alternative measures
course
ABK920 20131
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Miljöklassning, Miljöcertifiering, Aggregering, Environmental classification, Environmental assessment method, Aggregating, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM, Miljöbyggprogram SYD
publication/series
TVIT-5040
language
Swedish
additional info
The Authors Jonny Ericson and Kristian Larsen contributed equally to the report.
id
4186699
date added to LUP
2014-10-28 10:25:07
date last changed
2015-07-01 15:07:14
@misc{4186699,
  abstract     = {The Issue/problem: What measures can be taken to address the development needs Miljöbyggnad are facing regarding its rating system and detailed design of indicators?

The Purpose: The purpose is primarily to evaluate the rating system in Miljöbyggnad. Secondly, improvement measures will be developed and tested. The work will relate to being part of the basis for the development of the system.

The Conclusions: Miljöbyggnad is in its current form a well functioning environmental assessment method. Still, there is room for adjustments to further improve the system. The aggregation method used for grading has both advantages and disadvantages. Some of the included indicators are location-dependent, thus very difficult to affect by the contractor. This, along with other indicators having hard to meet criteria’s, makes the aggregation method a somewhat harsh grading-method. In contrast to this, the method does not allow for any aspect to be overlooked, which more easily can be done in the other systems.
There are no easy solutions to manage the impact individual indicators can have on the final grade if you do not want to deviate from the principle that a GOLD-rated building may not have BRONZE-rated indicators.	However,	with	small adjustments it is possible to ease up when indicators conflict with each other. For example, a scoring system would allow the rating limits to be set manually. Merging some indicators within the same aspect brings some effects that can alter the conditions of aggregation. One can also get a similar effect by regrouping sections. The aspect-level in Miljöbyggnad has limited function concerning the grading of buildings and can consider to be removed. Regarding some individual indicators there is room for improvement where they either is perceived as too difficult or lacks clear justification.
Choosing the easiest way to a certain grade is a common phenomenon in all environmental assessment methods, this also applies to Miljöbyggnad. It seems natural that different purchasers/developers choose to focus more on certain aspects than others. As it exists, it ́s important to establish an even level between indicators and reasonable criteria-levels for each and every one of them.
Regarding the system boundary of Miljöbyggnad, there has been a discussion about widening it, thus allowing for a broader environmental assessment. However, an extension of the system should be implemented carefully given the risk of inhibiting its usage as a consequence of becoming to extensive. The most requested section to be added is resource management. Such a section is possible to split in two aspects with two indicators each. The first aspect, Waste, deals with waste management in operation and production stage. The other, Water resources, are split into storm water management and water use.},
  author       = {Ericson, Jonny and Larsen, Kristian},
  keyword      = {Miljöklassning,Miljöcertifiering,Aggregering,Environmental classification,Environmental assessment method,Aggregating,Miljöbyggnad,LEED,BREEAM,Miljöbyggprogram SYD},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  series       = {TVIT-5040},
  title        = {Utveckling av Miljöbyggnad - En analys av åtgärdsalternativ},
  year         = {2013},
}