Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Nanoparticles reduce anti-predator response in crucian carp (Carassius carassius)

Lavröd, Leonor (2013) BIOM35 20131
Degree Projects in Biology
Abstract
ABSTRACT

Nanoparticles from cosmetics and detergents are released into marine and freshwater systems through the sewage systems. These could be harmful to aquatic organisms, but the knowledge in this area is scarce. In the current study the crucian carps (Carassius carassius) were provided nanoparticles through a food chain. The fish were exposed to a treatment with either water or chemical cue from a predator. In the study it was demonstrated that the particles could cause a disturbance on the anti-predator behavior of the crucian carp. The test fish became more inactive when exposed to the treatment in comparison with the control fish. In the in vivo environment the inactive fish could be in danger of being consumed by a predator. If... (More)
ABSTRACT

Nanoparticles from cosmetics and detergents are released into marine and freshwater systems through the sewage systems. These could be harmful to aquatic organisms, but the knowledge in this area is scarce. In the current study the crucian carps (Carassius carassius) were provided nanoparticles through a food chain. The fish were exposed to a treatment with either water or chemical cue from a predator. In the study it was demonstrated that the particles could cause a disturbance on the anti-predator behavior of the crucian carp. The test fish became more inactive when exposed to the treatment in comparison with the control fish. In the in vivo environment the inactive fish could be in danger of being consumed by a predator. If the industries do not reduce the use of nanosized particles in their products, they will continue to enter through the sewage systems and could become a threat not only to the aquatic environment but also to humans through the food or drinkingwater. In conclusion, there is a need of more behavioral studies on the feeding, habits and defense of aquatic organisms exposed to nanoparticles. (Less)
Abstract
Popular Science Summary

Mikroskopiska plastbitar minskar självförsvaret hos rudor

I smink, mat och i rengöringsmedel kan man finna mikroskopiska plastbitar. Dessa hamnar i våra vatten eftersom reningssystem inte tar upp dem. De är väldigt små och därför kan de enkelt ta sig in i cellsystem och ta med sig giftiga ämnen. De kan därför vara farliga för fiskar och andra djur i vattnet. Fiskar kan ta upp plastbitarna genom sina luktorgan eller gälar och även genom att äta dessa och de kan därför må dåligt.

Rudan är en fisk som är släkt med guldfisken. Den klarar av att leva i olika miljöer till och med i vatten med väldigt lite syre. Rudor är lätta fiskar att arbeta med och de används ofta i olika experiment. De är väldigt känsliga mot... (More)
Popular Science Summary

Mikroskopiska plastbitar minskar självförsvaret hos rudor

I smink, mat och i rengöringsmedel kan man finna mikroskopiska plastbitar. Dessa hamnar i våra vatten eftersom reningssystem inte tar upp dem. De är väldigt små och därför kan de enkelt ta sig in i cellsystem och ta med sig giftiga ämnen. De kan därför vara farliga för fiskar och andra djur i vattnet. Fiskar kan ta upp plastbitarna genom sina luktorgan eller gälar och även genom att äta dessa och de kan därför må dåligt.

Rudan är en fisk som är släkt med guldfisken. Den klarar av att leva i olika miljöer till och med i vatten med väldigt lite syre. Rudor är lätta fiskar att arbeta med och de används ofta i olika experiment. De är väldigt känsliga mot fiender. En fiende är gäddan och den andra är aborren. Aborren är ofta synlig medan gäddan överraskar sitt byte. När de äter sin mat så släpper de ut en doft i vattnet som ger information till bytet om vad fienderna har ätit. Därför kan rudor och andra fiskar lukta sig till en fara.

Till mitt experiment började jag med att fånga 16 rudor i Trollsjön i Eslöv. Dessa mätte, vägde och placerade jag i olika akvarier, två i varje. Akvarierna var uppdelade i två områden: ett gömställe och ett öppet område. Gömstället var inrett med en kruka och växter. Jag hade två gäddor i ett akvarium och matade dem med rudor. Efter att de hade ätit samlade jag vatten från gäddakvariet i plaströr som jag frös in. Under första dagen i experimentet lät jag algerna ta upp mikroskopiska plastbitar. Andra dagen gav jag algerna till djurplankton (hinnkräftor) och tredje dagen matade jag hälften av rudorna med hinnkräftor som fått i sig plastbitar och hälften fick hinnkräftor utan plast. Fjärde dagen så hällde jag i ”gäddvatten” eller vanligt vatten. Vid bestämda datum så filmade jag rudornas beteende. Jag upprepade experimentet flera gånger under en månads tid.

Mina filmer visade att de rudor som hade fått plastbitar inte blev lika skrämda av tillsättning av gäddvattnet/vattenplasket än de som fick vanligt vatten. Fisken som hade fått plastbitar var också längre tid på samma sida av akvariet än de som inte fått plastbitar, vilket visar på att rudornas stimbeteende ökar när de inte mår så bra. Beteendeförändringen som kan orsakas av plastbitarna, kan påverka rudornas försvar och göra dem mer tillgängliga för rovdjur. Detta kan även påverka andra vattenlevande djur och vara dåligt för dem.

I framtid en kan detta ha negativa effekter på fisken och även på människor som får i sig plasten genom maten eller dricksvattnet. Det är därför viktigt att fler undersökningar görs på hur mikroskopiska plastbitar kan påverka beteendet, matvanor och självförsvaret hos vattenlevande djur.

Handledare: Karin Mattsson och Lars-Anders Hansson
Examensarbete för Masterarbete 30 hp i akvatisk ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lavröd, Leonor
supervisor
organization
course
BIOM35 20131
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
4194301
date added to LUP
2013-12-10 15:26:13
date last changed
2013-12-10 15:26:13
@misc{4194301,
  abstract     = {Popular Science Summary

Mikroskopiska plastbitar minskar självförsvaret hos rudor

I smink, mat och i rengöringsmedel kan man finna mikroskopiska plastbitar. Dessa hamnar i våra vatten eftersom reningssystem inte tar upp dem. De är väldigt små och därför kan de enkelt ta sig in i cellsystem och ta med sig giftiga ämnen. De kan därför vara farliga för fiskar och andra djur i vattnet. Fiskar kan ta upp plastbitarna genom sina luktorgan eller gälar och även genom att äta dessa och de kan därför må dåligt.

Rudan är en fisk som är släkt med guldfisken. Den klarar av att leva i olika miljöer till och med i vatten med väldigt lite syre. Rudor är lätta fiskar att arbeta med och de används ofta i olika experiment. De är väldigt känsliga mot fiender. En fiende är gäddan och den andra är aborren. Aborren är ofta synlig medan gäddan överraskar sitt byte. När de äter sin mat så släpper de ut en doft i vattnet som ger information till bytet om vad fienderna har ätit. Därför kan rudor och andra fiskar lukta sig till en fara.

Till mitt experiment började jag med att fånga 16 rudor i Trollsjön i Eslöv. Dessa mätte, vägde och placerade jag i olika akvarier, två i varje. Akvarierna var uppdelade i två områden: ett gömställe och ett öppet område. Gömstället var inrett med en kruka och växter. Jag hade två gäddor i ett akvarium och matade dem med rudor. Efter att de hade ätit samlade jag vatten från gäddakvariet i plaströr som jag frös in. Under första dagen i experimentet lät jag algerna ta upp mikroskopiska plastbitar. Andra dagen gav jag algerna till djurplankton (hinnkräftor) och tredje dagen matade jag hälften av rudorna med hinnkräftor som fått i sig plastbitar och hälften fick hinnkräftor utan plast. Fjärde dagen så hällde jag i ”gäddvatten” eller vanligt vatten. Vid bestämda datum så filmade jag rudornas beteende. Jag upprepade experimentet flera gånger under en månads tid. 

Mina filmer visade att de rudor som hade fått plastbitar inte blev lika skrämda av tillsättning av gäddvattnet/vattenplasket än de som fick vanligt vatten. Fisken som hade fått plastbitar var också längre tid på samma sida av akvariet än de som inte fått plastbitar, vilket visar på att rudornas stimbeteende ökar när de inte mår så bra. Beteendeförändringen som kan orsakas av plastbitarna, kan påverka rudornas försvar och göra dem mer tillgängliga för rovdjur. Detta kan även påverka andra vattenlevande djur och vara dåligt för dem.

I framtid en kan detta ha negativa effekter på fisken och även på människor som får i sig plasten genom maten eller dricksvattnet. Det är därför viktigt att fler undersökningar görs på hur mikroskopiska plastbitar kan påverka beteendet, matvanor och självförsvaret hos vattenlevande djur.

Handledare: Karin Mattsson och Lars-Anders Hansson
Examensarbete för Masterarbete 30 hp i akvatisk ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet},
  author       = {Lavröd, Leonor},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Nanoparticles reduce anti-predator response in crucian carp (Carassius carassius)},
  year         = {2013},
}