Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Positiv särbehandling och etnisk tillhörighet vid antagning till universitet - en jämförelse mellan Sverige och USA

Kjulin, Rasmus LU (2013) LAGF03 20132
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Högre utbildning är enligt många ett viktigt redskap i strävan efter att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etniskt och kulturellt ursprung. Ett sätt för en stat att påskynda utvecklingen mot lika rättigheter och ge fler tillträde till utbildning kan vara att använda sig av positiv särbehandling. Positiv särbehandling är emellertid en starkt omdebatterad metod som blottar tydliga ideologiska skillnader. Det gäller inte minst särbehandling på grund av etnisk tillhörighet. I Sverige är frågan om etnisk tillhörighet ska beaktas vid antagning till universitet och högskola relativt ny. I USA har frågan om etnisk tillhörighet (i USA ofta uttryckt som rastillhörighet) och universitetsantagning diskuterats under lång tid, men... (More)
Högre utbildning är enligt många ett viktigt redskap i strävan efter att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etniskt och kulturellt ursprung. Ett sätt för en stat att påskynda utvecklingen mot lika rättigheter och ge fler tillträde till utbildning kan vara att använda sig av positiv särbehandling. Positiv särbehandling är emellertid en starkt omdebatterad metod som blottar tydliga ideologiska skillnader. Det gäller inte minst särbehandling på grund av etnisk tillhörighet. I Sverige är frågan om etnisk tillhörighet ska beaktas vid antagning till universitet och högskola relativt ny. I USA har frågan om etnisk tillhörighet (i USA ofta uttryckt som rastillhörighet) och universitetsantagning diskuterats under lång tid, men är trots det ständigt aktuell.

Uppsatsen jämför rättsutvecklingen och synen i Sverige och USA avseende positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet vid antagning till universitet. För att göra detta används den rättsdogmatiska metoden och uppsatsen utgår från lagar, förarbeten, rättsfall och doktrin i syfte att på ett så korrekt sätt som möjligt återge rättsutvecklingen och synen på positiv etnisk särbehandling.

I Sverige är det idag inte möjligt att använda etnisk tillhörighet som urvalsgrund, men det har pågått en omfattande diskussion om möjligheten att positivt särbehandla utifrån etnisk tillhörighet i lagförarbetena. Positiv etnisk särbehandling vid antagning har också tillämpats av Uppsala universitet och varit föremål för prövning i Högsta domstolen. I USA har positiv särbehandling traditionellt varit ett fenomen med tydlig koppling till svarta amerikaners rättigheter. Att använda etnisk tillhörighet som urvalsgrund har varit möjligt under lång tid i USA och Högsta domstolen, the Supreme Court, har utvecklat en praxis om positiv etnisk särbehandling vid universitetsantagning.

En grundläggande likhet mellan länderna är att de generellt har varit försiktiga med att ta hänsyn till etnicitet vid positiv särbehandling. En gemensam tendens verkar också vara att utrymmet för positiv särbehandling som metod generellt har minskat. Den uppenbara skillnaden är att det i USA är tillåtet att positivt särbehandla utifrån etnicitet vid universitetsantagning. Andra tydliga skillnader är i vilka forum positiv etnisk särbehandling har diskuterats, vilka argument som förts fram och förhållningssättet till begreppet etnisk tillhörighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kjulin, Rasmus LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
rättsvetenskap, komparativ rätt, universitet, positiv särbehandling, etnisk tillhörighet
language
Swedish
id
4227909
date added to LUP
2014-01-29 10:38:01
date last changed
2014-01-29 10:38:01
@misc{4227909,
  abstract     = {Högre utbildning är enligt många ett viktigt redskap i strävan efter att uppnå lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etniskt och kulturellt ursprung. Ett sätt för en stat att påskynda utvecklingen mot lika rättigheter och ge fler tillträde till utbildning kan vara att använda sig av positiv särbehandling. Positiv särbehandling är emellertid en starkt omdebatterad metod som blottar tydliga ideologiska skillnader. Det gäller inte minst särbehandling på grund av etnisk tillhörighet. I Sverige är frågan om etnisk tillhörighet ska beaktas vid antagning till universitet och högskola relativt ny. I USA har frågan om etnisk tillhörighet (i USA ofta uttryckt som rastillhörighet) och universitetsantagning diskuterats under lång tid, men är trots det ständigt aktuell.

Uppsatsen jämför rättsutvecklingen och synen i Sverige och USA avseende positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet vid antagning till universitet. För att göra detta används den rättsdogmatiska metoden och uppsatsen utgår från lagar, förarbeten, rättsfall och doktrin i syfte att på ett så korrekt sätt som möjligt återge rättsutvecklingen och synen på positiv etnisk särbehandling. 

I Sverige är det idag inte möjligt att använda etnisk tillhörighet som urvalsgrund, men det har pågått en omfattande diskussion om möjligheten att positivt särbehandla utifrån etnisk tillhörighet i lagförarbetena. Positiv etnisk särbehandling vid antagning har också tillämpats av Uppsala universitet och varit föremål för prövning i Högsta domstolen. I USA har positiv särbehandling traditionellt varit ett fenomen med tydlig koppling till svarta amerikaners rättigheter. Att använda etnisk tillhörighet som urvalsgrund har varit möjligt under lång tid i USA och Högsta domstolen, the Supreme Court, har utvecklat en praxis om positiv etnisk särbehandling vid universitetsantagning.

En grundläggande likhet mellan länderna är att de generellt har varit försiktiga med att ta hänsyn till etnicitet vid positiv särbehandling. En gemensam tendens verkar också vara att utrymmet för positiv särbehandling som metod generellt har minskat. Den uppenbara skillnaden är att det i USA är tillåtet att positivt särbehandla utifrån etnicitet vid universitetsantagning. Andra tydliga skillnader är i vilka forum positiv etnisk särbehandling har diskuterats, vilka argument som förts fram och förhållningssättet till begreppet etnisk tillhörighet.},
  author       = {Kjulin, Rasmus},
  keyword      = {rättsvetenskap,komparativ rätt,universitet,positiv särbehandling,etnisk tillhörighet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Positiv särbehandling och etnisk tillhörighet vid antagning till universitet - en jämförelse mellan Sverige och USA},
  year         = {2013},
}