Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Brott utan skada? - Om kriminalisering i förebyggande syfte

Grahm, Nicolina LU (2013) JURM02 20132
Department of Law
Abstract (Swedish)
Straffrätten har tidigare varit inriktad huvudsakligen på vedergällning efter förtjänst. Numera är dock prevention ett alltmer dominerande inslag som genomsyrar hela rättsapparaten. Brott och skada ska i största möjliga utsträckning förebyggas, både på polisiär nivå och lagstiftningsnivå. Uppsatsen tar sikte på självständiga kriminaliseringar av gärningar som i sig själva inte innebär någon skada, men där kriminaliseringen har till syfte att förebygga att allvarlig skada uppstår i ett senare skede. Tre straffbud har valts ut som exempel: kontakt med barn i sexuellt syfte, brott mot knivlagen samt finansiering av särskilt allvarlig brottslighet. Gemensamt är alltså att gärningarna potentiellt kan leda till skada på människors liv och hälsa,... (More)
Straffrätten har tidigare varit inriktad huvudsakligen på vedergällning efter förtjänst. Numera är dock prevention ett alltmer dominerande inslag som genomsyrar hela rättsapparaten. Brott och skada ska i största möjliga utsträckning förebyggas, både på polisiär nivå och lagstiftningsnivå. Uppsatsen tar sikte på självständiga kriminaliseringar av gärningar som i sig själva inte innebär någon skada, men där kriminaliseringen har till syfte att förebygga att allvarlig skada uppstår i ett senare skede. Tre straffbud har valts ut som exempel: kontakt med barn i sexuellt syfte, brott mot knivlagen samt finansiering av särskilt allvarlig brottslighet. Gemensamt är alltså att gärningarna potentiellt kan leda till skada på människors liv och hälsa, och för att förebygga att detta sker har lagstiftaren straffbelagt handlingar som ligger relativt långt ifrån den slutliga skadan. Det handlar alltså om en utsträckning av straffrätten, där normen är att en person ska straffas för den skada hon eller han har orsakat. En följd av en sådan utsträckning är att viktiga vedertagna rättsprinciper hamnar i kläm, såsom skuldprincipen och oskuldspresumtionen. Dessa principer kan dock inte alltid efterföljas till fullo, då de ibland måste vika för exempelvis effektivitet. En annan risk, om preventionstanken i framtiden tillåts ta en ännu större plats inom straffrätten, är att proportionalitet blir mindre viktigt och att fokus flyttas från farliga gärningar till potentiellt farliga personer. Detta är dock att dra riskerna till en yttersta gräns. Det finns kriterier som (trots att de till viss del är öppna för tolkning) ska ligga till grund för hur straffrätten får användas och när en kriminalisering bör göras, senast i år befästes och utvecklades dessa kriterier i ett betänkande från Straffrättsanvändningsutredningen. I huvudsak består kriterierna i att kriminaliseringen ska avse ett skyddsvärt intresse och att gärningen ska orsaka skada eller fara för skada på det intresset. När det gäller kriminaliseringar av gärningar som ligger långt ifrån skada, är det befogade avståndet baserat på hur viktigt det skyddsvärda intresset kan anses vara. De tre valda straffbuden har i uppsatsen analyserats utifrån kriterierna och funnits i allt väsentligt vara befogade, trots att de inte själva innebär någon skada. Så länge kriterierna efterföljs på ett korrekt sätt och lagstiftaren alltid motiverar nya och utvidgade kriminaliseringar, bör riskerna med en preventionsinriktad straffrätt inte överdrivas. (Less)
Abstract
The Swedish Criminal Law has traditionally been based on retribution. In modern times, however, it seems that prevention has been given a much larger role in the Criminal Justice System. This essay discusses crimes that do not cause any harm themselves, but where the criminalization aims at preventing that serious harm occurs at a later stage. Three Swedish crimes have been selected as examples: contacting children with a sexual purpose, possession of knife in a public place and terrorist financing. These crimes all have in common that they can potentially lead to serious harm to life or health, and to prevent this from happening, the legislator has criminalized acts that themselves are relatively far from the actual harm. This is an... (More)
The Swedish Criminal Law has traditionally been based on retribution. In modern times, however, it seems that prevention has been given a much larger role in the Criminal Justice System. This essay discusses crimes that do not cause any harm themselves, but where the criminalization aims at preventing that serious harm occurs at a later stage. Three Swedish crimes have been selected as examples: contacting children with a sexual purpose, possession of knife in a public place and terrorist financing. These crimes all have in common that they can potentially lead to serious harm to life or health, and to prevent this from happening, the legislator has criminalized acts that themselves are relatively far from the actual harm. This is an extension of the traditional Criminal Law, where a person is punished for the harm he or she has caused. A consequence of this kind of extensions is that important legal principles, such as the principle of guilt and the presumption of innocence, stand the risk of being neglected. However, these principles sometimes have to give way to efficiency. Another risk that follows a Criminal Law System where prevention is allowed too big a part, is that it loses its sense of proportionality and focus is moved from dangerous deeds to potentially dangerous people. This is, however, perhaps taking the risks too far at this stage. There are conventional criteria for how and when a criminalization is legitimate and if these are followed, the risks are not all that extreme. The criteria are, essentially, that the criminalization aims to protect an interest that is generally considered worth to protect and that the criminalized act causes harm or risk of harm to that interest. A more important interest justifies a longer distance between the criminalized act and the harm that is to be avoided. The three chosen crimes have been analyzed against these criteria, and can all be regarded as justified, even if they do not themselves cause harm. As long as the criteria are followed correctly and the legislator always motivates new and extended crimes, the risks that come with a Criminal Law System based largely on prevention should not be exaggerated. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Grahm, Nicolina LU
supervisor
organization
alternative title
Crime without harm? - A study of proactive criminalizations
course
JURM02 20132
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, rättsvetenskap, kriminalisering, skada, prevention
language
Swedish
id
4228304
date added to LUP
2014-01-27 08:42:05
date last changed
2014-03-14 14:00:24
@misc{4228304,
  abstract     = {The Swedish Criminal Law has traditionally been based on retribution. In modern times, however, it seems that prevention has been given a much larger role in the Criminal Justice System. This essay discusses crimes that do not cause any harm themselves, but where the criminalization aims at preventing that serious harm occurs at a later stage. Three Swedish crimes have been selected as examples: contacting children with a sexual purpose, possession of knife in a public place and terrorist financing. These crimes all have in common that they can potentially lead to serious harm to life or health, and to prevent this from happening, the legislator has criminalized acts that themselves are relatively far from the actual harm. This is an extension of the traditional Criminal Law, where a person is punished for the harm he or she has caused. A consequence of this kind of extensions is that important legal principles, such as the principle of guilt and the presumption of innocence, stand the risk of being neglected. However, these principles sometimes have to give way to efficiency. Another risk that follows a Criminal Law System where prevention is allowed too big a part, is that it loses its sense of proportionality and focus is moved from dangerous deeds to potentially dangerous people. This is, however, perhaps taking the risks too far at this stage. There are conventional criteria for how and when a criminalization is legitimate and if these are followed, the risks are not all that extreme. The criteria are, essentially, that the criminalization aims to protect an interest that is generally considered worth to protect and that the criminalized act causes harm or risk of harm to that interest. A more important interest justifies a longer distance between the criminalized act and the harm that is to be avoided. The three chosen crimes have been analyzed against these criteria, and can all be regarded as justified, even if they do not themselves cause harm. As long as the criteria are followed correctly and the legislator always motivates new and extended crimes, the risks that come with a Criminal Law System based largely on prevention should not be exaggerated.},
  author       = {Grahm, Nicolina},
  keyword      = {straffrätt,rättsvetenskap,kriminalisering,skada,prevention},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Brott utan skada? - Om kriminalisering i förebyggande syfte},
  year         = {2013},
}