Advanced

Aktsamhet vid sexuellt umgänge - En komparativ studie av skuldkravet vid våldtäkt i norsk och svensk rätt

Toll, Karolina LU (2014) LAGF03 20132
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. Ett resonemang i en dom ifrån Umeå tingsrätt angående gärningsmannens uppfattning av en situation, den subjektiva delen av uppsåtet, kritiserades särskilt hårt. Domstolen diskuterade på vilka olika sätt man kunnat uppfatta en målsägandes kroppsspråk när hon, då den tilltalade sökte föra in en vinflaska i hennes underliv, sammanförde sina ben.

Våldtäkt är enligt 1:2 BrB ett uppsåtligt brott och för en fällande dom krävs således åtminstone en insikt om risken för att en följd ska inträffa eller förevaron av vissa omständigheter. Man ska vid uppsåtsbedömningen utgå ifrån gärningsmannens faktiska uppfattning av situationen. I målet vid Umeå tingsrätt bedömde... (More)
Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. Ett resonemang i en dom ifrån Umeå tingsrätt angående gärningsmannens uppfattning av en situation, den subjektiva delen av uppsåtet, kritiserades särskilt hårt. Domstolen diskuterade på vilka olika sätt man kunnat uppfatta en målsägandes kroppsspråk när hon, då den tilltalade sökte föra in en vinflaska i hennes underliv, sammanförde sina ben.

Våldtäkt är enligt 1:2 BrB ett uppsåtligt brott och för en fällande dom krävs således åtminstone en insikt om risken för att en följd ska inträffa eller förevaron av vissa omständigheter. Man ska vid uppsåtsbedömningen utgå ifrån gärningsmannens faktiska uppfattning av situationen. I målet vid Umeå tingsrätt bedömde domstolen att det inte var ställt utom rimligt tvivel att gärningsmannen uppfattat målsägandes agerande som bristande samtycke och frikände därför den tilltalade. Med tanke på de mediala reaktionerna kan man undra om den tilltalade kanske borde ha uppfattat kroppsspråket som bristande samtycke och därför kan klandras. I Norge omfattas även en sådan situation av våldtäktsbestämmelsen då man sedan år 2000 kriminaliserat även grovt oaktsam våldtäkt.

Syftet med denna framställning är att utreda skillnaderna i svensk och norsk rätt avseende skuldkravet i våldtäktsmål och bakgrunden till dessa. Först studeras utformningen av skuldkrav i de två rättsordningarna och sedan vilka rättspolitiska skäl som ligger bakom respektive skuldkrav. En frågeställning har också varit att söka ta reda på hur bestämmelsen fungerat och om en liknande bestämmelse skulle kunna vara aktuellt i Sverige.

Det kan efter detta studium av skuldkravet i våldtäkt konstateras att det är de grundläggande skillnaderna i uppsåtsutformningen som ligger bakom de skilda kraven. Uppsatsen belyser dessutom att bestämmelsen om grovt oaktsam våldtäkt till synes fungerat väl och att flertalet av de farhågor man inledningsvis hade inte har realiserats. Slutligen konstateras att det skulle vara möjligt att införa en bestämmelse om oaktsam våldtäkt men att behovet för detta inte torde vara lika stort i Sverige som i Norge. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Toll, Karolina LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, komparativ rätt, grovt oaktsam våldtäkt
language
Swedish
id
4228594
date added to LUP
2014-01-31 14:01:34
date last changed
2014-01-31 14:01:34
@misc{4228594,
  abstract     = {Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. Ett resonemang i en dom ifrån Umeå tingsrätt angående gärningsmannens uppfattning av en situation, den subjektiva delen av uppsåtet, kritiserades särskilt hårt. Domstolen diskuterade på vilka olika sätt man kunnat uppfatta en målsägandes kroppsspråk när hon, då den tilltalade sökte föra in en vinflaska i hennes underliv, sammanförde sina ben. 

Våldtäkt är enligt 1:2 BrB ett uppsåtligt brott och för en fällande dom krävs således åtminstone en insikt om risken för att en följd ska inträffa eller förevaron av vissa omständigheter. Man ska vid uppsåtsbedömningen utgå ifrån gärningsmannens faktiska uppfattning av situationen. I målet vid Umeå tingsrätt bedömde domstolen att det inte var ställt utom rimligt tvivel att gärningsmannen uppfattat målsägandes agerande som bristande samtycke och frikände därför den tilltalade. Med tanke på de mediala reaktionerna kan man undra om den tilltalade kanske borde ha uppfattat kroppsspråket som bristande samtycke och därför kan klandras. I Norge omfattas även en sådan situation av våldtäktsbestämmelsen då man sedan år 2000 kriminaliserat även grovt oaktsam våldtäkt.

Syftet med denna framställning är att utreda skillnaderna i svensk och norsk rätt avseende skuldkravet i våldtäktsmål och bakgrunden till dessa. Först studeras utformningen av skuldkrav i de två rättsordningarna och sedan vilka rättspolitiska skäl som ligger bakom respektive skuldkrav. En frågeställning har också varit att söka ta reda på hur bestämmelsen fungerat och om en liknande bestämmelse skulle kunna vara aktuellt i Sverige.

Det kan efter detta studium av skuldkravet i våldtäkt konstateras att det är de grundläggande skillnaderna i uppsåtsutformningen som ligger bakom de skilda kraven. Uppsatsen belyser dessutom att bestämmelsen om grovt oaktsam våldtäkt till synes fungerat väl och att flertalet av de farhågor man inledningsvis hade inte har realiserats. Slutligen konstateras att det skulle vara möjligt att införa en bestämmelse om oaktsam våldtäkt men att behovet för detta inte torde vara lika stort i Sverige som i Norge.},
  author       = {Toll, Karolina},
  keyword      = {straffrätt,komparativ rätt,grovt oaktsam våldtäkt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Aktsamhet vid sexuellt umgänge - En komparativ studie av skuldkravet vid våldtäkt i norsk och svensk rätt},
  year         = {2014},
}