Underskottsavdrag - En lagkritisk studie av spärreglerna i 40 kap. inkomstskattelagen

Abstract (Swedish)

En viktig princip i svensk företagsbeskattning är den evigt rullande kvittningsrätten. Den innebär att ett företag som får ett underskott ett beskattningsår kan då spara det och kvitta det mot framtida vinster i samma verksamhet. I Inkomstskattelagens 40 kap finns bestämmelser som begränsar avdragsrätten för underskott. Begränsningarna blir tillämpliga när det sker en ägarförändring för underskottsföretaget. Innebär ägandeförändringen att underskottsföretaget kommer under nytt bestämmande inflytande eller förvärvar bestämmande inflytande över ett annat företag träder spärreglerna in. Den första spärren är beloppsspärren som innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott till den del det överstiger 200 % av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i företaget. Den andra spärregeln är koncernbidragsspärren som syftar till att stoppa koncernbidrag mellan företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen. Därmed innebär koncernbidragsspärren att underskottsföretaget inte har rätt att kvitta underskott mot mottagna koncernbidrag under de fem följande beskattningsåren efter det år när förvärvet skedde. Syftet med reglerna är att undvika handel med underskottsföretag som innebär att det förvärvande företaget kan åtnjuta skatterättsliga ”fördelar” genom att kunna använda det samlade underskottet i det förvärvade företaget. Den typ av förvärv, som inte är affärsmässigt motiverade, är samhällsekonomiskt inte önskvärt ur ett beskattningsperspektiv.

Uppsatsen syftar till att beskriva och ifrågasätta begränsningsreglera utifrån ett kritiskt perspektiv. Reglerna har kritiserats för att vara komplicerade och svårtillämpliga. Doktrinen är enig om att systemet för underskottsavdrag behöver omarbetas för att uppfylla sitt syfte och för att vara förutsägbart för både myndigheterna och den skatteskyldige. Det är min uppfattning att systemet inte kan anses uppfylla sitt syfte. Eftersom jag anser att lagtexten i sin nuvarande lydelse är för komplicerad för att kunna tillämpas på åsyftat sätt borde begränsningsreglerna omarbetas. En ändring ska, enligt mig, innebära dels att tillämpningen av bestämmelserna underlättas, dels kravet på förutsägbarhet uppfylls för den skattskyldige.

Abstract

An important principle in swedish tax law is the possibility to equalize loss by saving deficits from one fiscal year and use it to set off against future profits. In the 40th chapter of the swedish income tax act there are limitations for using the accumulated losses. When there has been an ownership change in the company with the deficits, the limitations apply. If the ownership change means that the company either acquires control or gets under control of another company there are two rules that prevent the right to use accumulated deficits of the acquired company. The first is an amount block rule (beloppsspärren), which permanently limits the whole deficit except for 200 % of the acquisition cost. The second restriction rule is a group contribution rule (koncernbidragsspärren), which aim to block intra-group transfer between companies that were not part of the same group before the ownership change. Therefore the group contribution rule implies that the deficit company has no right to sett off accumulated deficits against received group contributions during a time of five fiscal years following the year after the acquisition. The purpose of the restriction rules is to prevent a widespread systematic trade of corporations with losses carried forward whereby the acquirer gets tax advantages by using the accumulated deficits. This type of acquisitions leads to an undesirable effect from a tax perspective.

This thesis aim to describe and question the restriction rules from a critical view. The rules have been criticized for being complicated and difficult to practice. The legal writers agree that the system of deficit deduction needs to be reworked to fulfil its purpose and to be predictable for both the authorities and the taxpayer. It is my opinion that the system does not fulfil its purpose. Since I find the text of the law in its present wording to be too complicated to practice I think that the rules must be reworked. My conclusion is that modification should mean both that the rules is made easier to practice as well as to be predictable for the tax payer.

• author: Lundius, Jeanette
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• alternative title: Deficit deducation - A critical thesis of the restriction rules in the 40th chapter of the swedish income tax act
• course: LAGF03 20132
• year: 2013
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, företagsbeskattning, inkomstskattelagaen
• language: Swedish
• id: 4228863
• date added to LUP: 2014-01-31 13:46:19
• date last changed: 2015-01-12 14:28:27