Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den materiella processledningens omfattning: En studie av den materiella processledningens omfattning avseende rättsfakta, under förberedelsen i rent dispositiva tvistemål i första instans

Millqvist, Louise LU (2013) LAGF03 20132
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den materiella processledningens omfattning hör till ett av processrättens mest debatterade ämnen. Materiell processledning kan bedrivas i rättens dömande verksamhet eller i de ärenden som regleras av ärendelagen, riktas mot parters alla processhandlingar och komma ifråga i alla instanser. Syftet med denna uppsats har dock endast varit att undersöka gällande rätt i fråga om den materiella processledningens omfattning avseende rättsfakta, under förberedelsen i rent dispositiva tvistemål i första instans.
Sedvanlig juridisk metod har tillämpats, varmed menas studier av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Huvudsakligen har materialet bestått av det sistnämnda. För min studie utformade jag en enkät, vilken främst är intressant... (More)
Den materiella processledningens omfattning hör till ett av processrättens mest debatterade ämnen. Materiell processledning kan bedrivas i rättens dömande verksamhet eller i de ärenden som regleras av ärendelagen, riktas mot parters alla processhandlingar och komma ifråga i alla instanser. Syftet med denna uppsats har dock endast varit att undersöka gällande rätt i fråga om den materiella processledningens omfattning avseende rättsfakta, under förberedelsen i rent dispositiva tvistemål i första instans.
Sedvanlig juridisk metod har tillämpats, varmed menas studier av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Huvudsakligen har materialet bestått av det sistnämnda. För min studie utformade jag en enkät, vilken främst är intressant ur den aspekten att svaren visar på att det än idag finns olika uppfattningar om omfattningen av materiell processledning – övrigt material jag haft att tillgå, som uppvisar en vid variation av uppfattningar i frågan, är framför allt skriven på 70- och 80-talen.
Tillämpligt lagrum, 42 kap. 8 § 2 st. rättegångsbalken, är utformat på ett komplicerat sätt: det påbjuder materiell processledning samtidigt som det inskränker skyldigheten genom att föreskriva att materiell processledning ska ske ”allt efter målets beskaffenhet”. Frågeställningar som undersökts är därför följande: i vilket syfte ska materiell processledning bedrivas och vad ska beaktas vid en bedömning av om materiell processledning ska utövas i det enskilda fallet. Den senare frågeställningen innefattar en annan fråga: vilka skäl talar för och emot att materiell processledning ska utövas?
Omfattningen av den materiella processledningen har belysts ur fyra exempelfall.
1. Parts åberopande är otydligt.
2. Parts åberopande är ofullständigt.
3. Part har nämnt vissa omständigheter, men inte åberopat dem.
4. Part har inte alls nämnt vissa omständigheter, som kunde vara av relevans i målet.
Tillämpligt lagrum är avfattat på ett tämligen allmänt sätt, varför det svårligen kan sägas att materiell processledning skulle vara förbjuden i något av fallen, men är lagrummet avsett att tillämpas i alla exempelfall? I min undersökning har jag därför studerat olika tolkningar och tillämpningar som förekommit och den spännvidd jag däri funnit har fått definiera den materiella processledningens omfattning. Frågeställningen i detta avseende lyder: Vilka argument går det att finna angående när det är tillrådligt eller inte att bedriva materiell processledning i mina exempelfall?
Av Rättegångsutredningens betänkande om den materiella processledningen under förberedelsen framkom tre syften för dess bedrivande.
1. Genom materiell processledning ska rätten ges ett bättre underlag, så att fler materiellt korrekta domar kan avgöras.
2. Genom materiell processledning ska rätten kunna effektivisera processen.
3. Genom materiell processledning ska parternas vilja framkomma.
Om materiell processledning ska utövas i det enskilda fallet beror delvis på måltypen. Är målet dispositivt är avtalsfriheten i enskildas civilrättsliga angelägenheter och den därtill i rättsgångssammanhang hörande dispositionsprincipen av avgörande betydelse. De svårigheter dispositionsprincipen bereder parterna kan tala för materiell processledning. Lagstiftaren har dock uttalat att rättens materiella processledning i dispositiva mål generellt ska begränsas till att ta reda på vad parterna verkligen vill i processen. Ett viktigt argument mot materiell processledning är att domaren kan anses vara partisk. Vidare beror den materiella processledningen på om parterna företräds av ombud eller inte och målets komplexitet.
I min undersökning har jag funnit stöd för att bedriva materiell processledning i samtliga exempelfall. De som företräder en sådan uppfattning betonar att parts vilja ska få framkomma i processen. Om svaranden i ett kravmål beklagar sig över att han krävs på en gammal skuld, bör domaren därför fråga om han vill åberopa preskription. Ett annat argument som framkommer hos de som företräder en mer omfattande materiell processledning är att parterna ibland måste få hjälp i processen. Föreligger ett komplicerat mål vid rätten, kan även den bäste advokaten göra misstag och han kan därför behöva uppmärksammas på att det finns andra omständigheter som skulle kunna vara av relevans i målet.
I min undersökning har jag även funnit förespråkare av uppfattningen att materiell processledning bara ska bedrivas vid otydligheter och således inte i de andra exempelfallen. Några skäl bakom den senare uppfattningen har jag inte funnit. Kanske är de företrädare för en rigorös tillämpning av dispositionsprincipen. Andra argument som framkommer hos dem som har en mer restriktiv syn på materiell processledning är att det måste tas hänsyn till parts frihet och dennes möjlighet att bedöma konsekvenserna av processen. Bakom en ofullständigt åberopad grund eller helt uteblivna åberopanden kan ligga hänsynstaganden till tredje man eller affärshemligheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Millqvist, Louise LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
civil and criminal procedure
language
Swedish
id
4228960
date added to LUP
2014-01-30 14:28:56
date last changed
2014-01-30 14:28:56
@misc{4228960,
  abstract     = {Den materiella processledningens omfattning hör till ett av processrättens mest debatterade ämnen. Materiell processledning kan bedrivas i rättens dömande verksamhet eller i de ärenden som regleras av ärendelagen, riktas mot parters alla processhandlingar och komma ifråga i alla instanser. Syftet med denna uppsats har dock endast varit att undersöka gällande rätt i fråga om den materiella processledningens omfattning avseende rättsfakta, under förberedelsen i rent dispositiva tvistemål i första instans.
Sedvanlig juridisk metod har tillämpats, varmed menas studier av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Huvudsakligen har materialet bestått av det sistnämnda. För min studie utformade jag en enkät, vilken främst är intressant ur den aspekten att svaren visar på att det än idag finns olika uppfattningar om omfattningen av materiell processledning – övrigt material jag haft att tillgå, som uppvisar en vid variation av uppfattningar i frågan, är framför allt skriven på 70- och 80-talen.
Tillämpligt lagrum, 42 kap. 8 § 2 st. rättegångsbalken, är utformat på ett komplicerat sätt: det påbjuder materiell processledning samtidigt som det inskränker skyldigheten genom att föreskriva att materiell processledning ska ske ”allt efter målets beskaffenhet”. Frågeställningar som undersökts är därför följande: i vilket syfte ska materiell processledning bedrivas och vad ska beaktas vid en bedömning av om materiell processledning ska utövas i det enskilda fallet. Den senare frågeställningen innefattar en annan fråga: vilka skäl talar för och emot att materiell processledning ska utövas?
Omfattningen av den materiella processledningen har belysts ur fyra exempelfall.
1.	Parts åberopande är otydligt.
2.	Parts åberopande är ofullständigt.
3.	Part har nämnt vissa omständigheter, men inte åberopat dem.
4.	Part har inte alls nämnt vissa omständigheter, som kunde vara av relevans i målet.
Tillämpligt lagrum är avfattat på ett tämligen allmänt sätt, varför det svårligen kan sägas att materiell processledning skulle vara förbjuden i något av fallen, men är lagrummet avsett att tillämpas i alla exempelfall? I min undersökning har jag därför studerat olika tolkningar och tillämpningar som förekommit och den spännvidd jag däri funnit har fått definiera den materiella processledningens omfattning. Frågeställningen i detta avseende lyder: Vilka argument går det att finna angående när det är tillrådligt eller inte att bedriva materiell processledning i mina exempelfall?
Av Rättegångsutredningens betänkande om den materiella processledningen under förberedelsen framkom tre syften för dess bedrivande.
1.	Genom materiell processledning ska rätten ges ett bättre underlag, så att fler materiellt korrekta domar kan avgöras.
2.	Genom materiell processledning ska rätten kunna effektivisera processen.
3.	Genom materiell processledning ska parternas vilja framkomma.
Om materiell processledning ska utövas i det enskilda fallet beror delvis på måltypen. Är målet dispositivt är avtalsfriheten i enskildas civilrättsliga angelägenheter och den därtill i rättsgångssammanhang hörande dispositionsprincipen av avgörande betydelse. De svårigheter dispositionsprincipen bereder parterna kan tala för materiell processledning. Lagstiftaren har dock uttalat att rättens materiella processledning i dispositiva mål generellt ska begränsas till att ta reda på vad parterna verkligen vill i processen. Ett viktigt argument mot materiell processledning är att domaren kan anses vara partisk. Vidare beror den materiella processledningen på om parterna företräds av ombud eller inte och målets komplexitet.
I min undersökning har jag funnit stöd för att bedriva materiell processledning i samtliga exempelfall. De som företräder en sådan uppfattning betonar att parts vilja ska få framkomma i processen. Om svaranden i ett kravmål beklagar sig över att han krävs på en gammal skuld, bör domaren därför fråga om han vill åberopa preskription. Ett annat argument som framkommer hos de som företräder en mer omfattande materiell processledning är att parterna ibland måste få hjälp i processen. Föreligger ett komplicerat mål vid rätten, kan även den bäste advokaten göra misstag och han kan därför behöva uppmärksammas på att det finns andra omständigheter som skulle kunna vara av relevans i målet.
I min undersökning har jag även funnit förespråkare av uppfattningen att materiell processledning bara ska bedrivas vid otydligheter och således inte i de andra exempelfallen. Några skäl bakom den senare uppfattningen har jag inte funnit. Kanske är de företrädare för en rigorös tillämpning av dispositionsprincipen. Andra argument som framkommer hos dem som har en mer restriktiv syn på materiell processledning är att det måste tas hänsyn till parts frihet och dennes möjlighet att bedöma konsekvenserna av processen. Bakom en ofullständigt åberopad grund eller helt uteblivna åberopanden kan ligga hänsynstaganden till tredje man eller affärshemligheter.},
  author       = {Millqvist, Louise},
  keyword      = {civil and criminal procedure},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den materiella processledningens omfattning: En studie av den materiella processledningens omfattning avseende rättsfakta, under förberedelsen i rent dispositiva tvistemål i första instans},
  year         = {2013},
}