Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ideellt skadestånd vid det allmännas överträdelse av Europakonventionen

Gratte, Anna Maria LU (2013) LAGF03 20132
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Utgångspunkten för uppsatsen är att det allmännas skadeståndsansvar för ideell skada har förändrats genom Europakonventionens inverkan på svensk skadeståndsrätt. Uppsatsens syfte är att utreda vad som krävs enligt dagens rättsordning för att enskilda ska få rätt till ideellt skadestånd från det allmänna. Syftet är även att redogöra för de argument som finns för och emot en utvidgad rätt till ersättning för ideell skada samt att analysera dessa ur ett kritiskt perspektiv. Följande frågeställningar kommer att besvaras.

- Vad krävs enligt SkL för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning?
- Vad krävs enligt Europakonventionen för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning?
- Vilka... (More)
Utgångspunkten för uppsatsen är att det allmännas skadeståndsansvar för ideell skada har förändrats genom Europakonventionens inverkan på svensk skadeståndsrätt. Uppsatsens syfte är att utreda vad som krävs enligt dagens rättsordning för att enskilda ska få rätt till ideellt skadestånd från det allmänna. Syftet är även att redogöra för de argument som finns för och emot en utvidgad rätt till ersättning för ideell skada samt att analysera dessa ur ett kritiskt perspektiv. Följande frågeställningar kommer att besvaras.

- Vad krävs enligt SkL för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning?
- Vad krävs enligt Europakonventionen för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning?
- Vilka är argumenten för och emot en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar vid ideell skada?

Enligt 3 kap. 2 § SkL krävs fel eller försummelse vid myndighetsutövning för att stat eller kommun ska bli skadeståndsskyldiga gentemot enskilda. För att skadeståndsskyldighet ska uppstå för ideell, icke-ekonomisk skada, krävs därutöver att det allmänna har vållat en allvarlig kränkning genom vissa typer av brott. Den svenska rätten har traditionellt intagit en restriktiv syn på utdömande av ideellt skadestånd utan stöd i lag.

Artikel 13 i Europakonventionen stadgar en rätt till effektivt rättsmedel för enskilda med rimligt grundade påståenden om att deras fri- och rättigheter i Europakonventionen har kränkts. Artikeln har genom Europadomstolens praxis ansetts innefatta en rätt till skadestånd, såväl ekonomiskt som ideellt. Enligt subsidiaritetsprincipen är det främst de nationella myndigheterna som ska ansvara för att enskilda kommer i åtnjutande av sina fri- och rättigheter enligt konventionen.
Europakonventionens inverkan på svensk skadeståndsrätt har medfört att enskilda numera har en principiell rätt till ideellt skadestånd vid det allmännas överträdelse av konventionen. Denna utveckling tog sin början genom målet NJA 2005 s. 462 och innebär att de svenska domstolarna kan utdöma ideellt skadestånd utan stöd i lag, i den mån det krävs för att Sverige ska leva upp till sina förpliktelser enligt Europakonventionen.

Den utvidgade rätten till ideellt skadestånd anses svår att förena med det traditionella synsättet enligt svensk skadeståndsrätt, enligt vilket det krävs uttryckligt lagstöd för utdömande av ideellt skadestånd. Därmed har det uppkommit en rättslig konflikt som har skapat debatt i den juridiska doktrinen sedan utvecklingen inleddes i svensk rätt i början av 2000-talet. De huvudsakliga argumenten för en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar vid ideell skada är ett förstärkt nationellt rättighetsskydd för enskilda samt att det följer av Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. Bland argumenten emot framhålls en minskad förutsebarhet i rättstillämpningen och en negativ påverkan på samhällsekonomin. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gratte, Anna Maria LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Offentlig rätt, Civilrätt, Folkrätt, Skadeståndsrätt
language
Swedish
id
4228984
date added to LUP
2014-02-02 14:03:17
date last changed
2014-02-02 14:03:17
@misc{4228984,
  abstract     = {Utgångspunkten för uppsatsen är att det allmännas skadeståndsansvar för ideell skada har förändrats genom Europakonventionens inverkan på svensk skadeståndsrätt. Uppsatsens syfte är att utreda vad som krävs enligt dagens rättsordning för att enskilda ska få rätt till ideellt skadestånd från det allmänna. Syftet är även att redogöra för de argument som finns för och emot en utvidgad rätt till ersättning för ideell skada samt att analysera dessa ur ett kritiskt perspektiv. Följande frågeställningar kommer att besvaras.

-	Vad krävs enligt SkL för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning?
-	Vad krävs enligt Europakonventionen för att enskilda ska få ideellt skadestånd vid felaktig myndighetsutövning? 
-	Vilka är argumenten för och emot en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar vid ideell skada?

Enligt 3 kap. 2 § SkL krävs fel eller försummelse vid myndighetsutövning för att stat eller kommun ska bli skadeståndsskyldiga gentemot enskilda. För att skadeståndsskyldighet ska uppstå för ideell, icke-ekonomisk skada, krävs därutöver att det allmänna har vållat en allvarlig kränkning genom vissa typer av brott. Den svenska rätten har traditionellt intagit en restriktiv syn på utdömande av ideellt skadestånd utan stöd i lag.

Artikel 13 i Europakonventionen stadgar en rätt till effektivt rättsmedel för enskilda med rimligt grundade påståenden om att deras fri- och rättigheter i Europakonventionen har kränkts. Artikeln har genom Europadomstolens praxis ansetts innefatta en rätt till skadestånd, såväl ekonomiskt som ideellt. Enligt subsidiaritetsprincipen är det främst de nationella myndigheterna som ska ansvara för att enskilda kommer i åtnjutande av sina fri- och rättigheter enligt konventionen.
Europakonventionens inverkan på svensk skadeståndsrätt har medfört att enskilda numera har en principiell rätt till ideellt skadestånd vid det allmännas överträdelse av konventionen. Denna utveckling tog sin början genom målet NJA 2005 s. 462 och innebär att de svenska domstolarna kan utdöma ideellt skadestånd utan stöd i lag, i den mån det krävs för att Sverige ska leva upp till sina förpliktelser enligt Europakonventionen. 

Den utvidgade rätten till ideellt skadestånd anses svår att förena med det traditionella synsättet enligt svensk skadeståndsrätt, enligt vilket det krävs uttryckligt lagstöd för utdömande av ideellt skadestånd. Därmed har det uppkommit en rättslig konflikt som har skapat debatt i den juridiska doktrinen sedan utvecklingen inleddes i svensk rätt i början av 2000-talet. De huvudsakliga argumenten för en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar vid ideell skada är ett förstärkt nationellt rättighetsskydd för enskilda samt att det följer av Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen. Bland argumenten emot framhålls en minskad förutsebarhet i rättstillämpningen och en negativ påverkan på samhällsekonomin.},
  author       = {Gratte, Anna Maria},
  keyword      = {Offentlig rätt,Civilrätt,Folkrätt,Skadeståndsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ideellt skadestånd vid det allmännas överträdelse av Europakonventionen},
  year         = {2013},
}