Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Inte utan min heder - om straffrättsliga förhållningssätt till hedersrelaterat våld

Leijonhufvud, Agnes LU (2013) JURM02 20132
Department of Law
Abstract (Swedish)
Hedersrelaterat våld är för svenskt vidkommande inte längre ett främmande begrepp eller fenomen. Inte desto mindre är ämnet politiskt laddat och debatten om hedersrelaterat våld är fortfarande högaktuell. Inte minst på det straffrättsliga området gör sig problematiken gällande och det tycks råda en oklarhet kring vilken betydelse heder bör ha i rättsliga sammanhang.

Hedersrelaterat våld är ett komplext begrepp som kan förstås på olika sätt. I uppsatsen anläggs tre perspektiv på hedersproblematiken; tre perspektiv som erbjuder olika förklaringar av ett mångfacetterat problem. Det kulturella perspektivet tar sikte på den hederskultur som anses ligga till grund för det hedersrelaterade våldet och som gör att detta våld bör särskiljas från... (More)
Hedersrelaterat våld är för svenskt vidkommande inte längre ett främmande begrepp eller fenomen. Inte desto mindre är ämnet politiskt laddat och debatten om hedersrelaterat våld är fortfarande högaktuell. Inte minst på det straffrättsliga området gör sig problematiken gällande och det tycks råda en oklarhet kring vilken betydelse heder bör ha i rättsliga sammanhang.

Hedersrelaterat våld är ett komplext begrepp som kan förstås på olika sätt. I uppsatsen anläggs tre perspektiv på hedersproblematiken; tre perspektiv som erbjuder olika förklaringar av ett mångfacetterat problem. Det kulturella perspektivet tar sikte på den hederskultur som anses ligga till grund för det hedersrelaterade våldet och som gör att detta våld bör särskiljas från annat våld inom familjen. Det könsmaktsrelaterade perspektivet fokuserar istället på likheterna mellan allt patriarkalt våld. Slutligen förstår det intersektionella perspektivet våldet i förhållande till varje individs specifika situation med fokus på samverkan mellan faktorer som kön, etnicitet och klass.

Uppsatsen har två, delvis sammanflätade, syften. För det första utreds utifrån ett de lege ferenda-perspektiv förutsättningarna för ett upptagande av hedersmotiv som straffskärpande grund i BrB 29 kap 2 §. I uppsatsen dras slutsatsen att ett upptagande teoretiskt sett är möjligt. Det skulle innebära ett synliggörande av det hedersrelaterade våldet och ett incitament för rättsväsendet att i högre grad uppmärksamma hedersmotivet. Samtidigt uppmärksammas flera problem med en sådan straffskärpningsgrund – framförallt avseende definition och tillämpning – som gör att ett upptagande, åtminstone i nuläget, inte bedöms vara lämpligt.

För det andra syftar uppsatsen till att analysera hur svenska domstolar resonerar kring heder och vilka föreställningar som därvid kommer till uttryck utifrån de perspektiv som kan anläggas på hedersproblematiken. Genom en textanalys där arton rättsfall analyseras visar uppsatsen att domstolarnas resonemang i hög utsträckning kan hänföras till det kulturella perspektivet. Analysen visar emellertid även att domstolarna inte är konsekventa beträffande hedersvåldet och att det finns en variation beträffande sättet hederskontexten påverkar den rättsliga bedömningen. I vissa fall tycks domstolarna ge hedersmotivet självständig betydelse för den straffrättsliga bedömningen, medan hedersmotivet i andra fall istället ges ett slags ”stödjande” funktion för att visa att vissa omständigheter föreligger. Slutligen förekommer det i vissa domar att domstolen över huvud taget inte behandlar påstådda hedersmotiv. Det senare kan uppfattas på två sätt. En hypotes är att rätten inte har tillräcklig kunskap om hedersproblematiken och därför väljer att inte resonera kring den. En annan hypotes är att rätten aktivt väljer att inte göra skillnad mellan hedersrelaterat våld och annat våld – en uppfattning som kan hänföras till det könsmaktsrelaterade perspektivet. (Less)
Abstract
Violence in the name of honour is no longer an unknown concept or phenomenon in the Swedish society. Nevertheless, the issue is subject of an ongoing political debate. The problematic aspects of violence in the name of honour are evident within the criminal justice system and there appears to be inherent uncertainties regarding the role of honour in the legal context.

Violence in the name of honour is a complex topic that can be comprehended in various ways. The thesis analyses the concept from three perspectives that offer different potential approaches to the problem. The cultural perspective focuses on the specific “culture of honour” that is considered to be the cause of the violence and that distinguishes violence in the name of... (More)
Violence in the name of honour is no longer an unknown concept or phenomenon in the Swedish society. Nevertheless, the issue is subject of an ongoing political debate. The problematic aspects of violence in the name of honour are evident within the criminal justice system and there appears to be inherent uncertainties regarding the role of honour in the legal context.

Violence in the name of honour is a complex topic that can be comprehended in various ways. The thesis analyses the concept from three perspectives that offer different potential approaches to the problem. The cultural perspective focuses on the specific “culture of honour” that is considered to be the cause of the violence and that distinguishes violence in the name of honour from other forms of violence within families. The feminist perspective on the other hand, focuses on the similarities between all forms of patriarchal violence. Finally, from an intersectional perspective, violence in the name of honour is understood in relation to each individual's specific situation, focusing on the interaction of different factors such as gender, ethnicity and class.

This thesis has two, partly integrated, purposes. First, the thesis aims to investigate if, from a de lege ferenda perspective, motives of honour should be adopted as an aggravating circumstance in Chapter 29 Section 2 of the Swedish Penal Code. The thesis recognizes that such an amendment of the law is theoretically possible, would enhance public awareness and give formal legal recognition to the issue. However, a specific provision on motives of honour entails multiple problems, particularly regarding the definition and application of the provision. Thus, the thesis concludes that a provision on motives of honour would not be appropriate.

Secondly, the thesis aims to analyse how the Swedish courts have approached the concept of honour in relation to the three perspectives on honour outlined in the thesis. Through a textual analysis, where eighteen legal cases are analyzed, the thesis shows that the courts’ reasoning to a large extent can be related to the cultural perspective. However, the analysis also shows that the courts are inconsistent regarding the assessment of motives of honour. In some cases, honour is given independent significance to the legal assessment, whereas in other cases, honour is considered to be a mere indicator that certain circumstances exist which may affect the legal assessment. Furthermore, there have also been cases where the alleged motive of honour has been disregarded altogether. This can be interpreted in two ways. On one hand, it may be attributable to the notion that judiciaries lack a sufficient knowledge of the concept of honour and consequently, they choose not to address the issue. On the other hand, it can be interpreted as an active choice not to distinguish violence in the name of honour from other forms of violence – an interpretation that would be consistent with the feminist perspective. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Leijonhufvud, Agnes LU
supervisor
organization
alternative title
Not Without My Honour - Criminal Law Approaches to Violence in the Name of Honour
course
JURM02 20132
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt, hedersrelaterat våld, kultur, försvårande omständigheter, straffvärde, hederskontext, hederskultur
language
Swedish
id
4229385
date added to LUP
2014-01-27 08:40:27
date last changed
2014-01-27 08:40:27
@misc{4229385,
  abstract     = {Violence in the name of honour is no longer an unknown concept or phenomenon in the Swedish society. Nevertheless, the issue is subject of an ongoing political debate. The problematic aspects of violence in the name of honour are evident within the criminal justice system and there appears to be inherent uncertainties regarding the role of honour in the legal context. 

Violence in the name of honour is a complex topic that can be comprehended in various ways. The thesis analyses the concept from three perspectives that offer different potential approaches to the problem. The cultural perspective focuses on the specific “culture of honour” that is considered to be the cause of the violence and that distinguishes violence in the name of honour from other forms of violence within families. The feminist perspective on the other hand, focuses on the similarities between all forms of patriarchal violence. Finally, from an intersectional perspective, violence in the name of honour is understood in relation to each individual's specific situation, focusing on the interaction of different factors such as gender, ethnicity and class. 

This thesis has two, partly integrated, purposes. First, the thesis aims to investigate if, from a de lege ferenda perspective, motives of honour should be adopted as an aggravating circumstance in Chapter 29 Section 2 of the Swedish Penal Code. The thesis recognizes that such an amendment of the law is theoretically possible, would enhance public awareness and give formal legal recognition to the issue. However, a specific provision on motives of honour entails multiple problems, particularly regarding the definition and application of the provision. Thus, the thesis concludes that a provision on motives of honour would not be appropriate.

Secondly, the thesis aims to analyse how the Swedish courts have approached the concept of honour in relation to the three perspectives on honour outlined in the thesis. Through a textual analysis, where eighteen legal cases are analyzed, the thesis shows that the courts’ reasoning to a large extent can be related to the cultural perspective. However, the analysis also shows that the courts are inconsistent regarding the assessment of motives of honour. In some cases, honour is given independent significance to the legal assessment, whereas in other cases, honour is considered to be a mere indicator that certain circumstances exist which may affect the legal assessment. Furthermore, there have also been cases where the alleged motive of honour has been disregarded altogether. This can be interpreted in two ways. On one hand, it may be attributable to the notion that judiciaries lack a sufficient knowledge of the concept of honour and consequently, they choose not to address the issue. On the other hand, it can be interpreted as an active choice not to distinguish violence in the name of honour from other forms of violence – an interpretation that would be consistent with the feminist perspective.},
  author       = {Leijonhufvud, Agnes},
  keyword      = {straffrätt,hedersrelaterat våld,kultur,försvårande omständigheter,straffvärde,hederskontext,hederskultur},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Inte utan min heder - om straffrättsliga förhållningssätt till hedersrelaterat våld},
  year         = {2013},
}