Advanced

Stallet : kvinnors och mäns upplevelse av en genuskodad miljö

Wetterskog, Harriet LU (2014) ETNK01 20132
Division of Ethnology
Abstract (Swedish)
Ridsporten är idag en av de få sporter där män och kvinnor, unga och gamla tävlar tillsammans på lika villkor. Den är i denna mening att betrakta som jämställd. Detta till trots är den starkt kvinnodominerad, då sporten har flest kvinnliga utövare. Den starka kvinnodominansen har lett till att ridsporten ofta förknippas med ett kvinnligt genus, vilket innebär att den har blivit kvinnligt genuskodad.
I den här studien har jag genom intervjuer med män och kvinnor aktiva i ridsporten och som dagligen vistas i en stallmiljö, skapat ett etnografiskt material som ligger till grund för analysen i den här uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att från ett genusperspektiv studera hur hästägarna förstår och förhåller sig till den genuskodade... (More)
Ridsporten är idag en av de få sporter där män och kvinnor, unga och gamla tävlar tillsammans på lika villkor. Den är i denna mening att betrakta som jämställd. Detta till trots är den starkt kvinnodominerad, då sporten har flest kvinnliga utövare. Den starka kvinnodominansen har lett till att ridsporten ofta förknippas med ett kvinnligt genus, vilket innebär att den har blivit kvinnligt genuskodad.
I den här studien har jag genom intervjuer med män och kvinnor aktiva i ridsporten och som dagligen vistas i en stallmiljö, skapat ett etnografiskt material som ligger till grund för analysen i den här uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att från ett genusperspektiv studera hur hästägarna förstår och förhåller sig till den genuskodade stallmiljön och den kvinnodominerade ridsporten. Hur upplever de ridning och stallsysslor i relation till allmänna föreställningar om könsroller och genuskodade egenskaper? Vilken funktion får ridning och stallsysslor i skapandet av genus? Hur ser de på och förhåller sig till ett stereotypt ord som ”hästtjej”? En viktig kompletterande frågeställning är att undersöka vad som värderas högt och genererar status i stallmiljön och om ridning och hästskötsel kan knytas till ett brytande av genusnormer? Som stöd för mina analyser kommer jag använda mig av Ervin Goffmans dramaturgiska begrepp, Beverly Skeggs respektabilitetsteori samt Judith Butlers teorier kring kön och genus.
Resultatet visar att stallet blir en fredad zon för avkoppling men också en plats där varken kön eller utseende förefaller ha någon betydelse. I stallmiljön behöver man därför inte förhålla sig till den heteronormativa uppdelning där mannen är normen som normalt råder, och kvinnorna utvecklar egenskaper som annars är förbehållna det manliga könet. Kunskapen är den mest statusgrundande faktorn, vilken i kombination med respekten till hästen är den största tillgången i stallet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wetterskog, Harriet LU
supervisor
organization
course
ETNK01 20132
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
ridsport, genus, stall, genuskodad, etnologi, hästar
language
Swedish
id
4252190
date added to LUP
2014-06-10 10:03:46
date last changed
2014-06-10 10:03:46
@misc{4252190,
  abstract     = {Ridsporten är idag en av de få sporter där män och kvinnor, unga och gamla tävlar tillsammans på lika villkor. Den är i denna mening att betrakta som jämställd. Detta till trots är den starkt kvinnodominerad, då sporten har flest kvinnliga utövare. Den starka kvinnodominansen har lett till att ridsporten ofta förknippas med ett kvinnligt genus, vilket innebär att den har blivit kvinnligt genuskodad. 
 	 I den här studien har jag genom intervjuer med män och kvinnor aktiva i ridsporten och som dagligen vistas i en stallmiljö, skapat ett etnografiskt material som ligger till grund för analysen i den här uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att från ett genusperspektiv studera hur hästägarna förstår och förhåller sig till den genuskodade stallmiljön och den kvinnodominerade ridsporten. Hur upplever de ridning och stallsysslor i relation till allmänna föreställningar om könsroller och genuskodade egenskaper? Vilken funktion får ridning och stallsysslor i skapandet av genus? Hur ser de på och förhåller sig till ett stereotypt ord som ”hästtjej”? En viktig kompletterande frågeställning är att undersöka vad som värderas högt och genererar status i stallmiljön och om ridning och hästskötsel kan knytas till ett brytande av genusnormer? Som stöd för mina analyser kommer jag använda mig av Ervin Goffmans dramaturgiska begrepp, Beverly Skeggs respektabilitetsteori samt Judith Butlers teorier kring kön och genus.
	Resultatet visar att stallet blir en fredad zon för avkoppling men också en plats där varken kön eller utseende förefaller ha någon betydelse. I stallmiljön behöver man därför inte förhålla sig till den heteronormativa uppdelning där mannen är normen som normalt råder, och kvinnorna utvecklar egenskaper som annars är förbehållna det manliga könet. Kunskapen är den mest statusgrundande faktorn, vilken i kombination med respekten till hästen är den största tillgången i stallet.},
  author       = {Wetterskog, Harriet},
  keyword      = {ridsport,genus,stall,genuskodad,etnologi,hästar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Stallet : kvinnors och mäns upplevelse av en genuskodad miljö},
  year         = {2014},
}