Belastningsregister och den enskildes sydd för integritet - en balansakt mellan olika intressen
(2014) HARH16 20132Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Det är många gånger svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är att anse privat och vad som går att hänföra till ett arbete. Det är just därför det är väldigt svårt att förena arbetsgivarens intresse och behov av kontroll med arbetstagarens rätt till sin personliga sfär. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka hur dessa intressen balanseras gällande utdrag ur belastningsregistret.
Det finns siffror och undersökningar som visar att arbetsgivare idag i allt större utsträckning använder belastningsregistret som en kontrollåtgärd, en slags lämplighetsprövning vid framförallt nyanställningar. Lagens utformning gör det möjligt för arbetsgivare att obehindrat och utan författningsstöd ta del av uppgifterna. Detta genom att av en... (More) - Det är många gånger svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är att anse privat och vad som går att hänföra till ett arbete. Det är just därför det är väldigt svårt att förena arbetsgivarens intresse och behov av kontroll med arbetstagarens rätt till sin personliga sfär. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka hur dessa intressen balanseras gällande utdrag ur belastningsregistret.
Det finns siffror och undersökningar som visar att arbetsgivare idag i allt större utsträckning använder belastningsregistret som en kontrollåtgärd, en slags lämplighetsprövning vid framförallt nyanställningar. Lagens utformning gör det möjligt för arbetsgivare att obehindrat och utan författningsstöd ta del av uppgifterna. Detta genom att av en arbetstagare eller arbetssökande kräva ett uppvisande av utdraget. Ett sådant användande kan ses som ett hot mot den personliga integriteten. De skydd som finns för den personliga integriteten är svåröverskådliga och förhållandevis svaga. Integritetsfrågor har därmed varit föremål för otaliga debatter på senare år och är fortfarande ett aktuellt ämne.
Utgångspunkten i vårt samhälle tycks vara att den som sonat sitt straff ska kunna verka i samhället på samma premisser som alla andra. Staten har därmed uttryckt en ovilja att registret används för annat än avsedda ändamål, då det kan få konsekvenser för dömdas rehabilitering. Det råder därför absolut sekretess för uppgifterna. Å andra sidan kan det finnas andra berättigade intressen som väger tyngre. Dessa intressen tillgodoses genom att arbetsgivare i vissa fall åläggs en rätt eller obligatorisk skyldighet att göra en registerkontroll. En inskränkning görs i den enskildes skydd för sin personliga integritet och intressena bedöms då vara proportionerliga. Bedömningen av kontrollens tillåtlighet, skiljer sig alltså åt, beroende på ändamålet med åtgärden. På så vis har lagstiftaren försökt upprätthålla en balans mellan integritetsskyddet och andra motstående intressen. Huruvida denna balans verkligen uppnås kan dock ifrågasättas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4253806
- author
- Hosford, Susanna LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20132
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- integritetsskydd., Belastningsregister, personlig integritet, balansakt, obligatorisk registerkontroll
- language
- Swedish
- id
- 4253806
- date added to LUP
- 2014-02-12 15:14:34
- date last changed
- 2014-02-12 15:14:34
@misc{4253806,
abstract = {{Det är många gånger svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är att anse privat och vad som går att hänföra till ett arbete. Det är just därför det är väldigt svårt att förena arbetsgivarens intresse och behov av kontroll med arbetstagarens rätt till sin personliga sfär. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka hur dessa intressen balanseras gällande utdrag ur belastningsregistret.
Det finns siffror och undersökningar som visar att arbetsgivare idag i allt större utsträckning använder belastningsregistret som en kontrollåtgärd, en slags lämplighetsprövning vid framförallt nyanställningar. Lagens utformning gör det möjligt för arbetsgivare att obehindrat och utan författningsstöd ta del av uppgifterna. Detta genom att av en arbetstagare eller arbetssökande kräva ett uppvisande av utdraget. Ett sådant användande kan ses som ett hot mot den personliga integriteten. De skydd som finns för den personliga integriteten är svåröverskådliga och förhållandevis svaga. Integritetsfrågor har därmed varit föremål för otaliga debatter på senare år och är fortfarande ett aktuellt ämne.
Utgångspunkten i vårt samhälle tycks vara att den som sonat sitt straff ska kunna verka i samhället på samma premisser som alla andra. Staten har därmed uttryckt en ovilja att registret används för annat än avsedda ändamål, då det kan få konsekvenser för dömdas rehabilitering. Det råder därför absolut sekretess för uppgifterna. Å andra sidan kan det finnas andra berättigade intressen som väger tyngre. Dessa intressen tillgodoses genom att arbetsgivare i vissa fall åläggs en rätt eller obligatorisk skyldighet att göra en registerkontroll. En inskränkning görs i den enskildes skydd för sin personliga integritet och intressena bedöms då vara proportionerliga. Bedömningen av kontrollens tillåtlighet, skiljer sig alltså åt, beroende på ändamålet med åtgärden. På så vis har lagstiftaren försökt upprätthålla en balans mellan integritetsskyddet och andra motstående intressen. Huruvida denna balans verkligen uppnås kan dock ifrågasättas.}},
author = {{Hosford, Susanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Belastningsregister och den enskildes sydd för integritet - en balansakt mellan olika intressen}},
year = {{2014}},
}