Det svenska jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv
(2014) NEKH01 20132Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Det svenska jobbskatteavdraget har sedan det först började diskuteras inför valet 2006 varit föremål för en intensiv debatt. Avdraget har byggts ut i fem steg och har inneburit att en heltidsarbetande med en genomsnittlig lön fått en skattesänkning på omkring 2000 kr i månaden. Trots att jobbskatteavdraget hela tiden ifrågasatts av den politiska oppositionen har denna efterhand kommit att acceptera att avdraget finns. Idag förespråkar inget politiskt parti att avdraget ska avskaffas.
Den här uppsatsen syftar till att förbättra förståelsen för det svenska jobbskatteavdraget genom att placera in det i ett internationellt perspektiv. Olika former av jobbskatteavdrag finns idag i ungefär hälften av OECD:s medlemsländer. I vissa länder, som... (More) - Det svenska jobbskatteavdraget har sedan det först började diskuteras inför valet 2006 varit föremål för en intensiv debatt. Avdraget har byggts ut i fem steg och har inneburit att en heltidsarbetande med en genomsnittlig lön fått en skattesänkning på omkring 2000 kr i månaden. Trots att jobbskatteavdraget hela tiden ifrågasatts av den politiska oppositionen har denna efterhand kommit att acceptera att avdraget finns. Idag förespråkar inget politiskt parti att avdraget ska avskaffas.
Den här uppsatsen syftar till att förbättra förståelsen för det svenska jobbskatteavdraget genom att placera in det i ett internationellt perspektiv. Olika former av jobbskatteavdrag finns idag i ungefär hälften av OECD:s medlemsländer. I vissa länder, som t.ex. USA, har avdraget funnits under många år. Detta har medfört att det finns en omfattande utländsk forskning kring jobbskatteavdragets effekter på viktiga ekonomiska parametrar, som t.ex. sysselsättningsnivån. I en jämförelse är det svenska jobbskatteavdraget en ganska ny företeelse, vilket innebär att det ännu är svårt att fullt ut observera avdragets effekter. Utländska erfarenheter kan därför vara ett värdefullt redskap för att uppskatta sannolika effekter av det svenska jobbskatteavdraget och ge en bild av tänkbara alternativa sätt att utforma avdraget.
Forskning, från framförallt USA, visar att ett jobbskatteavdrag kan vara ett effektivt sätt att öka sysselsättningen bland personer som tidigare stått utanför arbetskraften eller varit arbetslösa. Genom att öka det ekonomiska utbytet av att arbeta sänks reservationslönerna. Jobbskatteavdraget har dock visat sig ha obetydliga effekter på mängden arbetad tid för personer som redan befinner sig i arbete.
Det svenska jobbskatteavdraget utmärker sig framförallt genom att vara ovanligt högt och genom att det utgår till alla som arbetar. I de allra flesta länder riktas avdraget mot dem med lägst inkomster, för att sedan trappas av när inkomsten ökar. Det svenska avdragets konstruktion medför att den statsfinansiella kostnaden blir mycket högre än i de flesta andra länder. Eftersom forskningen tyder på att de stora sysselsättningsvinsterna med avdraget står att hämta bland de personer som inte är sysselsatta, och som får låga löner om de arbetar kan det svenska avdragets konstruktion ifrågasättas. En mycket stor del av det totala avdragsbeloppet tillfaller breda medelklassgrupper, där inga nämnvärda ökningar i arbetad tid kan förväntas som en följd av avdraget.
En stegvis utfasning av jobbskatteavdraget kan dock vara svår att konstruera på ett bra sätt i Sverige, eftersom lönestrukturen är så sammanpressad och marginalskatterna relativt höga även vid ganska genomsnittliga inkomster. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4285601
- author
- Ma, Yeeling LU
- supervisor
-
- Åsa Hansson LU
- organization
- course
- NEKH01 20132
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- jobbskatteavdrag, reservationslön, sysselsättningseffekter, komparativ analys
- language
- Swedish
- id
- 4285601
- date added to LUP
- 2014-02-11 13:50:52
- date last changed
- 2014-02-11 13:50:52
@misc{4285601,
abstract = {{Det svenska jobbskatteavdraget har sedan det först började diskuteras inför valet 2006 varit föremål för en intensiv debatt. Avdraget har byggts ut i fem steg och har inneburit att en heltidsarbetande med en genomsnittlig lön fått en skattesänkning på omkring 2000 kr i månaden. Trots att jobbskatteavdraget hela tiden ifrågasatts av den politiska oppositionen har denna efterhand kommit att acceptera att avdraget finns. Idag förespråkar inget politiskt parti att avdraget ska avskaffas.
Den här uppsatsen syftar till att förbättra förståelsen för det svenska jobbskatteavdraget genom att placera in det i ett internationellt perspektiv. Olika former av jobbskatteavdrag finns idag i ungefär hälften av OECD:s medlemsländer. I vissa länder, som t.ex. USA, har avdraget funnits under många år. Detta har medfört att det finns en omfattande utländsk forskning kring jobbskatteavdragets effekter på viktiga ekonomiska parametrar, som t.ex. sysselsättningsnivån. I en jämförelse är det svenska jobbskatteavdraget en ganska ny företeelse, vilket innebär att det ännu är svårt att fullt ut observera avdragets effekter. Utländska erfarenheter kan därför vara ett värdefullt redskap för att uppskatta sannolika effekter av det svenska jobbskatteavdraget och ge en bild av tänkbara alternativa sätt att utforma avdraget.
Forskning, från framförallt USA, visar att ett jobbskatteavdrag kan vara ett effektivt sätt att öka sysselsättningen bland personer som tidigare stått utanför arbetskraften eller varit arbetslösa. Genom att öka det ekonomiska utbytet av att arbeta sänks reservationslönerna. Jobbskatteavdraget har dock visat sig ha obetydliga effekter på mängden arbetad tid för personer som redan befinner sig i arbete.
Det svenska jobbskatteavdraget utmärker sig framförallt genom att vara ovanligt högt och genom att det utgår till alla som arbetar. I de allra flesta länder riktas avdraget mot dem med lägst inkomster, för att sedan trappas av när inkomsten ökar. Det svenska avdragets konstruktion medför att den statsfinansiella kostnaden blir mycket högre än i de flesta andra länder. Eftersom forskningen tyder på att de stora sysselsättningsvinsterna med avdraget står att hämta bland de personer som inte är sysselsatta, och som får låga löner om de arbetar kan det svenska avdragets konstruktion ifrågasättas. En mycket stor del av det totala avdragsbeloppet tillfaller breda medelklassgrupper, där inga nämnvärda ökningar i arbetad tid kan förväntas som en följd av avdraget.
En stegvis utfasning av jobbskatteavdraget kan dock vara svår att konstruera på ett bra sätt i Sverige, eftersom lönestrukturen är så sammanpressad och marginalskatterna relativt höga även vid ganska genomsnittliga inkomster.}},
author = {{Ma, Yeeling}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det svenska jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv}},
year = {{2014}},
}