Jobba jäm(n)t? - föräldraförsäkringen och arbetstidslagen som rättsliga jämställdhetsverktyg

Abstract (Swedish)

I samhällsdebatten talas det ofta om jämställdhet i arbetslivet och om jämställdhet i familjen. Den här uppsatsen gör en ansats att förena de två perspektiven. Jobba jäm(n)t? – uppsatsens titel – är en anspelning på frågeställningar om ett jämställt arbetsliv men är även en kritisk ingång till om det generella arbetstidsmått vi har i Sverige idag är det optimala och hur det påverkar jämställdheten. Och inte minst: vilka är det som jobbar jämt? Hur förhåller sig fördelningen mellan förvärvsarbete och obetalt hemarbete hos män och kvinnor?
Uppsatsen tar avstamp i arbetstidsfrågans historiska kontext för att vidare utforska mäns och kvinnors arbetstid och könsuppdelning på arbetsmarknaden och dessa faktorer påverkar lön, pension och fördelning av hushållsarbetet och ansvar för omsorg av barnen. Mäns och kvinnors tidsanvändning och villkor på arbetsmarknaden och i hemmen skiljer sig åt, efter att de har blivit föräldrar. Småbarnspappor är den grupp i samhället som arbetar mest övertid medan småbarnsmammor deltidsarbetar i hög utsträckning. Trots lagstiftarens ambitioner om ett gemensamt ansvar i föräldraskapet visar statistik att vi befinner oss långt från den målsättningen idag, sett till uttag i föräldraförsäkringen. Kvinnors lägre arbetstidsmått och lägre löner påverkar såväl den sjukpenninggrundande inkomsten, framtida pension som karriärmöjligheter. Uppsatsen berör även gällande diskrimineringslagstiftning och kommer fram till att det är en nödvändigt, men inte tillräckligt arbetsrättsligt komplement till de missgynnandesituationer som ofta drabbar främst kvinnor. Så länge arbetsgivare har anledning att anta att det är kvinnor som är den grupp i samhället som är borta mest från jobbet, genom föräldraledighet och deltidsarbete kommer diskrimineringssituationer att uppstå.
Studien handlar om arbetstidsförkortning och individualiserad föräldraförsäkring som två möjliga rättsliga jämställdhetsverktyg. Reformerna presenteras och granskas var och en för sig och diskuteras därefter gemensamt. I slutsatsen visas att arbetstidsförkortning inte per automatik leder till ökad jämställdhet. Inte heller är delad föräldraförsäkring, där ledigheten delas lika mellan båda föräldrarna utan möjlighet att överlåta dagar, är en garanti för livslångt jämlikhet i parförhållandena. Sammantaget finns det ändå en hel del som talar för att dessa båda reformer tillsammans skapar förutsättningar för män och kvinnor att leva jämställt. I familjelivet får båda föräldrarna större möjlighet att tillbringa tid med barn och ägna sig åt hemarbete. På arbetsmarknaden förutsätts inte längre en situation där män är de mest tillgängliga på jobbet och att kvinnors huvudsakliga ansvar vilar i hemmet.

Abstract

Equality of opportunity between men and women, either in working or in family life, is a frequent topic of public debate. This essay is an attempt to combine the two perspectives, and scrutinizes whether the general workday schedule in Sweden influences gender equality in general. Questions raised are: Who is working all the time? How is the distribution of paid work and unpaid work at home between the sexes?
The essay gives an historic overview of the development of the length of the workday, and maps how gender influences men's and women's work hours, the labor market's structure, and related issues like wage incomes, superannuation benefits, the distribution of unpaid work at home and child care responsibilities.
It will be shown that men's and women's time schedules and their conditions at work and at home differ after parenthood. Fathers of toddlers constitute the group that is doing most over-time hours at work, while mothers of toddlers often work part-time.
In spite of the Swedish legislator's ambitions to promote mutual parental responsibilities, statistical data on the exploit of parental leave days in Sweden show that there is a long way to go before parenthood becomes equal. Women's in average shorter workday and their lower wages affect, in addition, their social security benefits as well as future superannuation and their overall career opportunities.
This essay discusses, in addition, contemporary anti-discrimination legislation and comes to the conclusion that this legislation is a necessary, but not sufficient legislative complement to fight discriminatory situations on the labor market which frequently affect women. As long as employers have reasons to assume that women are a group of employees who are more frequently absent from work, due to parental leave and part-time work, such discriminatory situations will arise.
Consequently, this study discusses a reduction of workday hours and an individualized system of parental leave benefits as two legislative tools to promote gender equality. Concluding, it will be shown that a shorter workday does not per se lead to improved equality. Neither will a reformed parental leave security system be a guarantee for improved equality in parental relationships. But both reforms in combination would create better preconditions for gender equality, as both parents would have improved possibilities to spend more time with their children and household duties. At the labor market the assumption that men are more accessible and women's main responsibility is at home would become obsolete.

• author: Rubin, Ana
• supervisor: Hanna Pettersson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20132
• year: 2013
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetstidsförkortning, arbetstid, diskriminering, föräldraledighet, föräldraförsäkring, arbetsrätt, jämställdhet
• language: Swedish
• id: 4317196
• date added to LUP: 2014-03-10 18:03:16
• date last changed: 2014-03-10 18:03:16