Advanced

Företagsrekonstruktion, ett fungerande verktyg i praktiken?

Bringby, Simikka LU (2014) JUR092 20141
Department of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
När lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft 1 september år 1996 infördes möjligheten för en näringsidkare att under ordnade former och under kontroll av en domstol och en rekonstruktör genomföra en rekonstruktion av företaget. Förfarandet syftar till att återställa livskraften hos i grunden lönsamma företag som hamnat i en ekonomisk kris. Vad en företagsrekonstruktion mynnar ut i beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Trots en bärande affärsidé så kan ett företag ha problem. Dessa problem kan vara av olika slag, hänförliga till bl.a. kapitalförsörjning, produktion och företagsledning. Problemen kan även bero på yttre omständigheter som t.ex. en stor förlust i samband med att en kund går i konkurs. Ett... (More)
Sammanfattning
När lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft 1 september år 1996 infördes möjligheten för en näringsidkare att under ordnade former och under kontroll av en domstol och en rekonstruktör genomföra en rekonstruktion av företaget. Förfarandet syftar till att återställa livskraften hos i grunden lönsamma företag som hamnat i en ekonomisk kris. Vad en företagsrekonstruktion mynnar ut i beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Trots en bärande affärsidé så kan ett företag ha problem. Dessa problem kan vara av olika slag, hänförliga till bl.a. kapitalförsörjning, produktion och företagsledning. Problemen kan även bero på yttre omständigheter som t.ex. en stor förlust i samband med att en kund går i konkurs. Ett företag med en god affärsidé kan på lång sikt generera stora vinster både i ett företagsekonomiskt och i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Sedan lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft, har det livligt debatterats hur det svenska insolvensrättsliga systemet ska vara utformat. Flera försök har gjorts för att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. Flera statliga utredningar har därför tillsatts under senare år, förslagen i dessa utredningar har i en del fall lett till ny lagstiftning. En närmare samordning av regelverken för konkurs och företagsrekonstruktion har efterfrågats i flera sammanhang. Mot bakgrund av detta tillsattes en särskild utredning. Den särskilde utredaren fick bl.a. i uppdrag att utreda om det är lämpligt att införa ett samlat förfarande för företagsrekonstruktion och konkurs. Förslaget som presenterades innebär ett samordnat förfarande för konkurs och företagsrekonstruktion i en ny lag, insolvenslagen. Förslaget till ny reglering innefattar antingen rekonstruktion av gäldenären, rekonstruktion av verksamheten eller avveckling i form av nedläggning eller utförsäljning. Förslaget har ännu ej lett till någon lagstiftning.

Syftet med uppsatsen är därmed, att utreda om Sverige bör sträva mot ett samlat insolvensrättsligt förfarande, enligt insolvensutredningens förslag till ny lag, eller om rekonstruktionsförfarandet bör kvarstå enligt gällande lagstiftning? Om trenden går mot en samlat insolvensrättsligt förfarande, kommer det i så fall att medföra en förbättring för företag i ekonomisk kris?

Trots dessa försök att råda bot på en del av de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning så fortsätter debatten. Debatten rör nämligen inte enbart lagens innehåll utan även hur lagen har tillämpats praktiskt. För att understödja framställningens syfte samt för att ge en praktisk färg på min, till stora delar deskriptiva uppsats, har jag intervjuat tre praktiserande advokater. För att på så sätt få en inblick i hur de ser på rekonstruktionsförfarandet i praktiken. Deras inställning till förfarandet skiljer sig i vissa avseenden. Den ena advokaten anser att lagstiftningen förmodligen är tillräcklig. Den andra advokaten anser att den inte är tillräcklig utan måste sammanföras med konkursförfarandet. Den tredje advokaten svarar att den inte är tillräcklig, däremot inte sagt att det är ett problem, däremot kan det bli problem vid lönegaranti.

De är dock överens om att företagen agerar alldeles försent och därför är de allra flesta företag redan konkursmässiga när frågan om företagsrekonstruktion kommer upp. Om företagen skulle inse på ett tidigare stadium att det är risk för obestånd skulle företagsrekonstruktion oftare framstå som ett tänkbart alternativ. (Less)
Abstract
Summary
When the Company Reorganization Act took effect on September 1, 1996, it became possible for a business owner to orderly and under control of a court and a reconstructor, carry out a reorganization of the company. The reorganization proceeding aims to restore profitability of companies with a viable business model that have encountered financial difficulties. The result of a company reorganization depends entirely on the circumstances in the individual case.

Despite a solid business concept a company can have problems. A company’s difficulties can be due to various reasons, including access to funding, production and management. They can also be caused by external factors such as a large loss in connection with a customer going... (More)
Summary
When the Company Reorganization Act took effect on September 1, 1996, it became possible for a business owner to orderly and under control of a court and a reconstructor, carry out a reorganization of the company. The reorganization proceeding aims to restore profitability of companies with a viable business model that have encountered financial difficulties. The result of a company reorganization depends entirely on the circumstances in the individual case.

Despite a solid business concept a company can have problems. A company’s difficulties can be due to various reasons, including access to funding, production and management. They can also be caused by external factors such as a large loss in connection with a customer going bankrupt. A company with a viable business can, in the long run, generate large profits both for the company itself and for the society. Such companies should, with a functioning tool, be given the chance to survive.

Since the Company Reorganization Act took effect, there has been a lively debate on how the Swedish insolvency legislation system should be designed. Several attempts have been made to revise the legislation to remedy the deficiencies that have arisen in connection with the application of the law. A number of government inquiries have therefor been set up in recent years and in some cases, the proposals from these government inquiries have led to new legislation.

A more extensive coordination of the regulatory frameworks for bankruptcy and reorganization has been requested in several contexts. In light of this, a special investigator was appointed. The special investigator was assigned to, inter alia; investigate whether it is appropriate to introduce a comprehensive procedure for reorganization and bankruptcy. The proposal which was presented implied that the bankruptcy and reorganization proceedings should be coordinated in a new act, the insolvency act. The proposed new proceedings involve either reorganization of the debtor, reorganization of the business or a wind up in the form of a close-down or a clearance sale. The proposal has not yet resulted in any legislation.

The purpose of this paper is therefore, to investigate whether Sweden should strive for a comprehensive insolvency court proceedings, according to insolvency commission's proposal for a new law, or if the reorganization procedure should remain under the existing legislation? If the trend is towards single insolvency court proceedings, will it in this case lead to an improvement for companies in financial trouble? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bringby, Simikka LU
supervisor
organization
alternative title
The Company Reorganization Act
course
JUR092 20141
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
förmögenhetsrätt, insolvensrätt
language
Swedish
id
4388057
date added to LUP
2014-04-02 10:32:39
date last changed
2014-04-02 10:32:39
@misc{4388057,
  abstract     = {Summary
When the Company Reorganization Act took effect on September 1, 1996, it became possible for a business owner to orderly and under control of a court and a reconstructor, carry out a reorganization of the company. The reorganization proceeding aims to restore profitability of companies with a viable business model that have encountered financial difficulties. The result of a company reorganization depends entirely on the circumstances in the individual case.

Despite a solid business concept a company can have problems. A company’s difficulties can be due to various reasons, including access to funding, production and management. They can also be caused by external factors such as a large loss in connection with a customer going bankrupt. A company with a viable business can, in the long run, generate large profits both for the company itself and for the society. Such companies should, with a functioning tool, be given the chance to survive.
 
Since the Company Reorganization Act took effect, there has been a lively debate on how the Swedish insolvency legislation system should be designed. Several attempts have been made to revise the legislation to remedy the deficiencies that have arisen in connection with the application of the law. A number of government inquiries have therefor been set up in recent years and in some cases, the proposals from these government inquiries have led to new legislation. 

A more extensive coordination of the regulatory frameworks for bankruptcy and reorganization has been requested in several contexts. In light of this, a special investigator was appointed. The special investigator was assigned to, inter alia; investigate whether it is appropriate to introduce a comprehensive procedure for reorganization and bankruptcy. The proposal which was presented implied that the bankruptcy and reorganization proceedings should be coordinated in a new act, the insolvency act. The proposed new proceedings involve either reorganization of the debtor, reorganization of the business or a wind up in the form of a close-down or a clearance sale. The proposal has not yet resulted in any legislation.

The purpose of this paper is therefore, to investigate whether Sweden should strive for a comprehensive insolvency court proceedings, according to insolvency commission's proposal for a new law, or if the reorganization procedure should remain under the existing legislation? If the trend is towards single insolvency court proceedings, will it in this case lead to an improvement for companies in financial trouble?},
  author       = {Bringby, Simikka},
  keyword      = {förmögenhetsrätt,insolvensrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Företagsrekonstruktion, ett fungerande verktyg i praktiken?},
  year         = {2014},
}