Kurragömma med vägverkets anslag? Utbetalningars påverkan på regional sysselsättningsnivå
(2014) NEK791 20061Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsens primära syfte var att klargöra om det fanns ett ekonomiskt samband
mellan tillgänglighet i form av förkortade restider på det skånska vägnätet och
sysselsättning. Då tillgängligheten antas bero på investeringar, drift och
underhåll i vägnätet undersöktes även de skillnader som fanns mellan utbetalade
och utlovade anslag. Inledningsvis beskrevs ekonomisk teori och tidigare studier
av infrastrukturens betydelse i allmänhet och trafikinfrastrukturens betydelse i
synnerhet. I kapitlet framkom det att investeringar i såväl infrastruktur som
transportinfrastruktur har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. För att
tydliggöra de instanser som påverkar beslutsfattandet av väginvesteringar i
Skåne följde en introduktion av... (More) - Uppsatsens primära syfte var att klargöra om det fanns ett ekonomiskt samband
mellan tillgänglighet i form av förkortade restider på det skånska vägnätet och
sysselsättning. Då tillgängligheten antas bero på investeringar, drift och
underhåll i vägnätet undersöktes även de skillnader som fanns mellan utbetalade
och utlovade anslag. Inledningsvis beskrevs ekonomisk teori och tidigare studier
av infrastrukturens betydelse i allmänhet och trafikinfrastrukturens betydelse i
synnerhet. I kapitlet framkom det att investeringar i såväl infrastruktur som
transportinfrastruktur har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. För att
tydliggöra de instanser som påverkar beslutsfattandet av väginvesteringar i
Skåne följde en introduktion av region Skåne och Vägverket samt de båda
instansernas långsiktiga planeringsarbete. Begreppet tillgänglighetsmått
diskuterades och de antaganden som användes i uppsatsens analys förklarades.
Dessutom studerades hur restiden har förändrats i Skåne län i förhållande till
Vägverkets och region Skånes utgifter för väginvesteringar och vägunderhåll.
Den ekonometriska skattningen och dess resultat presenterades sedan varpå
uppsatsens analys och sammanfattande diskussion avslutade uppsatsen. Det
datamaterial som användes vid skattningen bestod av nationella data för statens
kostnader för byggande, drift och underhåll av vägar, industrins investeringar
samt utbildningskostnader. Resultatet visade att samtliga värden hade en positiv
inverkan på sysselsättningen, där effekten för utbildningskostnader och
industrins investeringar dock var störst. Det visade sig också att Skånes
utbetalda andel låg omkring 7,4 procent under de utlovade anslagen, vilket
enligt den ekonometriska skattningen påverkar sysselsättningen negativt i länet.
Sysselsättningen borde enligt skattningen ha kunnat höjas med omkring 1,6
procent under åren 2004-2006, förutsatt att de utlovade utbetalningarna hade betalts ut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4437441
- author
- Hejdeman, Patric
- supervisor
- organization
- course
- NEK791 20061
- year
- 2014
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Vägverket, trafikinfrastruktur, infrastruktur, sysselsättning.
- language
- Swedish
- id
- 4437441
- date added to LUP
- 2014-05-13 11:05:13
- date last changed
- 2014-05-13 11:05:13
@misc{4437441, abstract = {{Uppsatsens primära syfte var att klargöra om det fanns ett ekonomiskt samband mellan tillgänglighet i form av förkortade restider på det skånska vägnätet och sysselsättning. Då tillgängligheten antas bero på investeringar, drift och underhåll i vägnätet undersöktes även de skillnader som fanns mellan utbetalade och utlovade anslag. Inledningsvis beskrevs ekonomisk teori och tidigare studier av infrastrukturens betydelse i allmänhet och trafikinfrastrukturens betydelse i synnerhet. I kapitlet framkom det att investeringar i såväl infrastruktur som transportinfrastruktur har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. För att tydliggöra de instanser som påverkar beslutsfattandet av väginvesteringar i Skåne följde en introduktion av region Skåne och Vägverket samt de båda instansernas långsiktiga planeringsarbete. Begreppet tillgänglighetsmått diskuterades och de antaganden som användes i uppsatsens analys förklarades. Dessutom studerades hur restiden har förändrats i Skåne län i förhållande till Vägverkets och region Skånes utgifter för väginvesteringar och vägunderhåll. Den ekonometriska skattningen och dess resultat presenterades sedan varpå uppsatsens analys och sammanfattande diskussion avslutade uppsatsen. Det datamaterial som användes vid skattningen bestod av nationella data för statens kostnader för byggande, drift och underhåll av vägar, industrins investeringar samt utbildningskostnader. Resultatet visade att samtliga värden hade en positiv inverkan på sysselsättningen, där effekten för utbildningskostnader och industrins investeringar dock var störst. Det visade sig också att Skånes utbetalda andel låg omkring 7,4 procent under de utlovade anslagen, vilket enligt den ekonometriska skattningen påverkar sysselsättningen negativt i länet. Sysselsättningen borde enligt skattningen ha kunnat höjas med omkring 1,6 procent under åren 2004-2006, förutsatt att de utlovade utbetalningarna hade betalts ut.}}, author = {{Hejdeman, Patric}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Kurragömma med vägverkets anslag? Utbetalningars påverkan på regional sysselsättningsnivå}}, year = {{2014}}, }