Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Pactum turpe - Avtal i strid med goda seder

Johansson, Kenny LU (2014) LAGF03 20141
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
I svensk rätt finns flera inskränkningar av den personliga avtalsfriheten. Pactum turpe är en av dessa
och inskränkning innebär att vissa former av avtal som faller under den inte erhåller rättsordningens
skydd. Under denna bestämmelse innefattas avtal som står i strid med lag eller goda seder, varav
den senares innebörd är närmast omöjlig att fastslå. För att avgöra om ett avtal faller under den
delen av denna allmänna rättsgrundsats måste ledning sökas i praxis. I praxis intas en liberal
hållning mot den typ av avtal som aktualiserar bestämmelsen och det finns inga avgöranden i högsta
instans där domstolen helt har ogiltigförklarat ett avtal eller avvisat en talan med grunden att den
stred mot goda seder. Däremot... (More)
Sammanfattning
I svensk rätt finns flera inskränkningar av den personliga avtalsfriheten. Pactum turpe är en av dessa
och inskränkning innebär att vissa former av avtal som faller under den inte erhåller rättsordningens
skydd. Under denna bestämmelse innefattas avtal som står i strid med lag eller goda seder, varav
den senares innebörd är närmast omöjlig att fastslå. För att avgöra om ett avtal faller under den
delen av denna allmänna rättsgrundsats måste ledning sökas i praxis. I praxis intas en liberal
hållning mot den typ av avtal som aktualiserar bestämmelsen och det finns inga avgöranden i högsta
instans där domstolen helt har ogiltigförklarat ett avtal eller avvisat en talan med grunden att den
stred mot goda seder. Däremot har detta förekommit då ett avtal indirekt strider mot lagstiftning
eller mot lagstiftnings syfte. Ett rättsinstitut där ett avtal inte erhåller rättsordningens skydd
eftersom den står i strid med god sed bör inte finnas i svensk rätt. Det finns annan lagstiftning som
uppfyller syftet bakom denna del av pactum turpe och som passar bättre för att hantera både
processuell och materiell problematik vid bedömning av ett avtal. Dessa är företrädesvis men inte
uteslutande avtalslagens 36 § och rättegångsbalkens 42 kapitel 5 §.

Abstract
In Swedish law there are several restrictions on individual freedom of contract. One of these is
pactum turpe and this restriction means that certain types of agreements are not uphold by the legal
system. This provision includes agreements that are contrary to law or good morals, of which the
latter meaning is almost impossible to define. To determine whether an agreement falls under this
part of the general principle of law one must look at the practice of the courts. The courts have
taken a liberal stance towards the kind of agreement that can raise the rule. Furthermore there are no
rouling in the Supreme court where the court has completely annulled a contract or declined an
action with the basis that it was contrary to good morals. However, it has happened when an
agreement indirectly contrary to law or against a legislative purpose. A legal institute where a
contract does not receive the legal order of protection because it is contrary to good morals should
not exist in Swedish law. There is other legislation that fulfills the purpose behind this part of
pactum turpe and that fits better to handle both procedural and substantive problems in agreements.
These are preferably but not exclusively avtalslagen 36 § and rättegångsbalken 42 chapter 5 §. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Kenny LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Avtalsrätt, Processrätt.
language
Swedish
id
4446730
date added to LUP
2014-06-17 13:53:46
date last changed
2014-06-17 13:53:46
@misc{4446730,
  abstract     = {{Sammanfattning
I svensk rätt finns flera inskränkningar av den personliga avtalsfriheten. Pactum turpe är en av dessa
och inskränkning innebär att vissa former av avtal som faller under den inte erhåller rättsordningens
skydd. Under denna bestämmelse innefattas avtal som står i strid med lag eller goda seder, varav
den senares innebörd är närmast omöjlig att fastslå. För att avgöra om ett avtal faller under den
delen av denna allmänna rättsgrundsats måste ledning sökas i praxis. I praxis intas en liberal
hållning mot den typ av avtal som aktualiserar bestämmelsen och det finns inga avgöranden i högsta
instans där domstolen helt har ogiltigförklarat ett avtal eller avvisat en talan med grunden att den
stred mot goda seder. Däremot har detta förekommit då ett avtal indirekt strider mot lagstiftning
eller mot lagstiftnings syfte. Ett rättsinstitut där ett avtal inte erhåller rättsordningens skydd
eftersom den står i strid med god sed bör inte finnas i svensk rätt. Det finns annan lagstiftning som
uppfyller syftet bakom denna del av pactum turpe och som passar bättre för att hantera både
processuell och materiell problematik vid bedömning av ett avtal. Dessa är företrädesvis men inte
uteslutande avtalslagens 36 § och rättegångsbalkens 42 kapitel 5 §.

Abstract
In Swedish law there are several restrictions on individual freedom of contract. One of these is
pactum turpe and this restriction means that certain types of agreements are not uphold by the legal
system. This provision includes agreements that are contrary to law or good morals, of which the
latter meaning is almost impossible to define. To determine whether an agreement falls under this
part of the general principle of law one must look at the practice of the courts. The courts have
taken a liberal stance towards the kind of agreement that can raise the rule. Furthermore there are no
rouling in the Supreme court where the court has completely annulled a contract or declined an
action with the basis that it was contrary to good morals. However, it has happened when an
agreement indirectly contrary to law or against a legislative purpose. A legal institute where a
contract does not receive the legal order of protection because it is contrary to good morals should
not exist in Swedish law. There is other legislation that fulfills the purpose behind this part of
pactum turpe and that fits better to handle both procedural and substantive problems in agreements.
These are preferably but not exclusively avtalslagen 36 § and rättegångsbalken 42 chapter 5 §.}},
  author       = {{Johansson, Kenny}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Pactum turpe - Avtal i strid med goda seder}},
  year         = {{2014}},
}