Rätten till asyl på grund av sexuell läggning
(2014) LAGF03 20141Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen är att utreda om det vid ansökan om asyl, då sexuell läggning åberopas som skyddsskäl, ställs ett för högt beviskrav på den asylsökande samt om Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas tillämpning av reglerna är enhetlig, och om så inte är fallet, vilka skillnader som finns i tillämpningen. Jag har granskat tretton beslut och domar från Migrationsverket samt landets migrationsdomstolar ur ett kritiskt perspektiv.
Min första frågeställning att besvara var vilken bevisbörda den asylsökande har. Jag har kommit fram till att bevisbördan ligger på den sökande och att den består av en utredningsbörda som är delad mellan sökanden och utredaren i ärendet. Beviskravet är att sökanden ska göra sitt skyddsbehov sannolikt.... (More) - Syftet med uppsatsen är att utreda om det vid ansökan om asyl, då sexuell läggning åberopas som skyddsskäl, ställs ett för högt beviskrav på den asylsökande samt om Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas tillämpning av reglerna är enhetlig, och om så inte är fallet, vilka skillnader som finns i tillämpningen. Jag har granskat tretton beslut och domar från Migrationsverket samt landets migrationsdomstolar ur ett kritiskt perspektiv.
Min första frågeställning att besvara var vilken bevisbörda den asylsökande har. Jag har kommit fram till att bevisbördan ligger på den sökande och att den består av en utredningsbörda som är delad mellan sökanden och utredaren i ärendet. Beviskravet är att sökanden ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. Detta framgår tydligt av Migrationsverkets beslut. De krav som ställs på sökanden är att denne ska bidra med skriftlig bevisning och om den inte är tillräcklig, göra sin asylberättelse trovärdig och sannolik. I trovärdighetsbedömningen ska utredaren se på hur berättelsen framförs, t.ex. om den är sammanhängande och detaljerad. Sökanden ska också besvara frågor och vara utredaren behjälplig under utredningen.
Jag har vidare undersökt hur regler och riktlinjer som finns tillämpas av Migrationsverket och migrationsdomstolarna i praktiken, samt vad som avgjort att en asylsökande beviljats flyktingstatus eller inte. Migrationsverket har i flera ärenden ansett att berättelsen inte var trovärdig och därför avslagit asylansökan. Migrationsdomstolarna har i de flesta fallen beviljat flyktingstatus, t.ex. för att sökanden inte haft möjlighet till myndighetsskydd i hemlandet.
Metoden och tillämpningen av reglerna har inte varit enhetlig i de beslut och domar jag granskat, och skillnaden består framförallt i den faktiska tillämpningen av tillgängliga riktlinjer. Jag anser inte beviskravet vara för högt ställt så länge trovärdighetsbedömningen görs på ett korrekt sätt, vilket jag anser att migrationsdomstolarna, men inte Migrationsverket gör. (Less) - Abstract
- The purpose of this essay is to examine whether the evidence requirements are to high for the asylum seeker in cases when sexual orientation is invoked as the reason for need of protection. Also, whether the application of the legislation by the first and second instances in Sweden is uniform, and if not, what differences there are. To attain the purpose, I have examined thirteen decisions of the first instance and the following thirteen judgements of the second instance, in a critical perspective.
First, I examined the burden of proof of the asylum seeker. Reading the decisions, it is clear that the applicant has the burden of proof. It involves a burden of investigation, which is shared between the applicant and the deciding part in... (More) - The purpose of this essay is to examine whether the evidence requirements are to high for the asylum seeker in cases when sexual orientation is invoked as the reason for need of protection. Also, whether the application of the legislation by the first and second instances in Sweden is uniform, and if not, what differences there are. To attain the purpose, I have examined thirteen decisions of the first instance and the following thirteen judgements of the second instance, in a critical perspective.
First, I examined the burden of proof of the asylum seeker. Reading the decisions, it is clear that the applicant has the burden of proof. It involves a burden of investigation, which is shared between the applicant and the deciding part in the case. The evidence requirement is to make the need for protection probable. To accomplish this, the asylum seeker has to provide written proof, and when this is not enough to grant the applicant a refugee status, he or she has to make the asylum statement probable. When judging the statement, the investigator shall evaluate how the statement is presented, for example if it is coherent and detailed. It is important that the applicant answer questions and help the investigator throughout the process.
Moreover, I have looked into how the legislation is applied by the two instances in practice and what the determining factors were to grant or decline the applicant a refugee status. The first instance often consider the statement implausible which is why they have declined the application. The second instance on the other hand, grant the application in most cases, often because the authorities in the applicants home country does not have the ability or the will to protect him or her from discrimination and harassments.
The method used and the practical application of legislation is not uniform in the decisions and judgments I have examined, and the main difference is how the guidelines accessible are being used. I do not find the evidence requirements being to difficult for the applicant to reach, as long as the evaluation of probability of the statement is made correctly, which according to me is done by the second, but not by the first, instance. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4448109
- author
- Lindhe, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, asyl
- language
- Swedish
- id
- 4448109
- date added to LUP
- 2014-06-17 14:10:19
- date last changed
- 2014-06-17 14:10:19
@misc{4448109,
abstract = {{The purpose of this essay is to examine whether the evidence requirements are to high for the asylum seeker in cases when sexual orientation is invoked as the reason for need of protection. Also, whether the application of the legislation by the first and second instances in Sweden is uniform, and if not, what differences there are. To attain the purpose, I have examined thirteen decisions of the first instance and the following thirteen judgements of the second instance, in a critical perspective.
First, I examined the burden of proof of the asylum seeker. Reading the decisions, it is clear that the applicant has the burden of proof. It involves a burden of investigation, which is shared between the applicant and the deciding part in the case. The evidence requirement is to make the need for protection probable. To accomplish this, the asylum seeker has to provide written proof, and when this is not enough to grant the applicant a refugee status, he or she has to make the asylum statement probable. When judging the statement, the investigator shall evaluate how the statement is presented, for example if it is coherent and detailed. It is important that the applicant answer questions and help the investigator throughout the process.
Moreover, I have looked into how the legislation is applied by the two instances in practice and what the determining factors were to grant or decline the applicant a refugee status. The first instance often consider the statement implausible which is why they have declined the application. The second instance on the other hand, grant the application in most cases, often because the authorities in the applicants home country does not have the ability or the will to protect him or her from discrimination and harassments.
The method used and the practical application of legislation is not uniform in the decisions and judgments I have examined, and the main difference is how the guidelines accessible are being used. I do not find the evidence requirements being to difficult for the applicant to reach, as long as the evaluation of probability of the statement is made correctly, which according to me is done by the second, but not by the first, instance.}},
author = {{Lindhe, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rätten till asyl på grund av sexuell läggning}},
year = {{2014}},
}