Erkännandet och jakten på sanningen - En rättsvetenskaplig utredning rörande erkännandets utveckling i processrättshistorien

Abstract (Swedish)

Syftet med uppsatsen är att, ur ett rättshistoriskt perspektiv, granska hur erkännandet som bevismedel hanterats och värderats i den historiska rättsprocessen med fokus på processen I brottmål. I centrum för analysen står erkännandets innebörd och bevisvärde i förhållande till de bevisrättsliga principerna legal bevisteori respektive fri bevisvärdering. Ingående utreds också hur övriga historiska samhällsförändringar och händelser inverkat på bevisrätten.

Erkännandets ställning i rättsprocessen har förändrats över tid, precis som de krav som uppställts för ett erkännandes giltighet. Detta framgår tydligt efter jämförelse med dåtida och nutida rättsregler, domböcker och praxis. Erkännandets utveckling och funktion I rättsprocessen genom historien har främst berott på tre centrala faktorer; Sveriges kristnande, vår samhällsutveckling samt receptionen av utländska rättsregler, principer och kulturer.
Dessa tre faktorer har därför stått i fokus för utredningen och använts som utgångspunkter för att skapa en lättöverskådlig helhetsbild över erkännandets historia i rättsprocessen. Uppsatsen redogör därför för historiska händelser och ändringar av samhällsstruktur vilka påverkat
svensk bevisrätt. Genom att granska utländska rättssystem och rättskulturer och jämföra dessa med den svenska bevisrätten är det tydligt att det svenska rättssystemet i betydande omfattning inspirerats av, och recipierat, rätt från system långt utanför våra egna gränser.

Inledningsvis presenterar uppsatsen en översiktlig genomgång av de två bevisrättsprinciperna.
Det är nödvändigt att läsaren innehar förståelse för evisrättsprincipernas innebörd innan erkännandet behandlas då det råder fundamentala skillnader mellan hantering och värdering av bevis i de olika processformerna. Den legala bevisteorin innebär strikta regler för tillåtna bevismedel och värderingen av dessa medan den fria bevisprövningen överlämnar bade prövning och värdering åt domstolen.
Erkännandet kom att inta en särställning inom bevisrättsprocessen och tillerkändes ett bevisvärde betydligt högre än resterande bevismedel. En nästan manisk jakt på erkännande har därmed i perioder förekommit i domarnas strävan att avsluta mål. Denna uppsats ämnar besvara upphovet till denna särställning, hur särställningen har påverkat bevisrätten samt om denna intensiva jakt kan ha lett till felaktiga domar och maktmissbruk hos rättsutövare.

Abstract

The purpose of this paper is to critically review the confession as evidence in a legal and historical perspective by looking at how it has been handled and valued historically in the lawsuit, focusing on the criminal process. The core of the analysis comprises the meaning of
the confession and its value as evidence in relation to the procedural principles; the legal proof theory and the principle of free evaluation, respectively how other important changes in society have affected the law of evidence.

The status of the confession within a lawsuit has changed over time, just as the requirements set for a valid confession. This is evident after a comparison between present law and established praxis versus the same material in earlier days. Three key factors have primarily influenced the development and the function of the confession in the lawsuit; the Christianization of Sweden, the development of the Swedish society and the reception of foreign rules, principles and cultures. These factors will thereby be in focus in this paper and
form the base for the compilation in order to obtain an overview of the history of confessions.
The paper will thereby examine happenings and changes in the society that have affected the Swedish law of evidence. By analysing foreign legal systems and cultures with the Swedish system it appears obvious that the Swedish legislators significantly been inspired and influenced by laws and principles from the continent.

Initially the essay gives an overall exposition of the two principles of the law of evidence. It is essential to give the reader an understanding of the content of these principles before the confession itself is examined. This understanding is required since the divergence between the
two principles are fundamental for the lawsuit and the value of confession. The legal proof theory sets up strict rules for permitted evidence and how it should be valued while the principle of free evaluation leaves those decisions to the court. The confession obtained a
unique position within the lawsuit and was given a value as evidence significantly higher than the other types of evidence. An intense chase for confessions has thereby taken place in the courts ambition to hold someone responsible for the charge. This paper has intended to analyse this unique position, how the position has affected the law of evidence and if this intense chase after confessions may have contributed to incorrect convictions and power abuse within the courts and judges.

• author: Vult Von Steyern, Hanna
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20141
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: processrätt, erkännandet, bevismedel, rättshistoria, tvångsmedel, kanonisk rätt, bevisrätt, legal bevisteori, fri bevisföring
• language: Swedish
• id: 4449153
• date added to LUP: 2014-06-17 10:13:43
• date last changed: 2014-06-17 10:13:43