Från Mont Blanc till Nacka Forum - en analytisk studie i möjligheten att registrera geografiska namn som varumärke

Abstract (Swedish)

Som ett resultat av industrialiseringen ändrades varumärkets primära funktion efterhand till att gälla mer i relationen mellan konsumenter och företag. Den tekniska utvecklingen och globaliseringen har lett till en företagskultur där lokala handlare med lokal och i viss mån nationell kundkrets har ersatts av stora kedjor med världsomspännande försäljningsmöjligheter.

Förändringarna har resulterat i ett större behov för företag att tydligt särskilja sig från sina konkurrenter i sin kommunikation med konsumenterna och en stor del i detta är just varumärken. I takt med att vikten av att ha ett starkt varumärke ökar har lagstiftaren och rättstillämparen tvingats följa med i utvecklingen. I denna framställning undersöks hur registreringsmöjligheterna gällande geografiska varumärken utvecklats och om denna utveckling överensstämmer med god varumärkespolicy. Undersökningen begränsas till att behandla möjligheten till att erhålla ensamrätt genom direkt registrering utan krav på inarbetning.

Geografiska namn som varumärke har enligt den svenska rättstraditionen tillåtits registrering i väldigt begränsad utsträckning. Det är främst genom rättspraxis som inställningen till geografiska namn som varumärke genomgått en förändring. Startskottet får anses vara EU-domstolens avgörande i Chiemsee-målet vid millennieskiftet och som senare resulterade i en förändrad uppfattning även hos den svenska rättstillämparen genom PBR:s avgörande i Nacka Forum. Förändringen har fått till följd att hanteringen av geografiska namn som varumärke blivit mindre restriktiv i det nationella och gemenskapsrättsliga registreringsförfarandet.
Bedömningen ska idag utgå från det enskilda fallet för att avgöra om det geografiska namnet fyller sin funktion som varumärke samt inte utgöra föremål för ett frihållningsbehov.
Effekten av den mindre restriktiva inställningen till geografiska namn som varumärke har inte studerats i någon nämnvärd utsträckning. Jag ställer mig tveksam till om de bedömningsgrunder som ställts upp i praxis är tillräckliga för att avgöra hur marknaden kommer att påverkas genom tillåtande av flera geografiska namn som varumärken. Vidare är systemet för hanteringen av hur konkurrerande verksamheter ska tillåtas använda namnet i enlighet med god affärssed inte speciellt genomarbetat, vilket jag tror är nödvändigt för att undvika monopolisering av de geografiska namnen. Det är för tidigt att påvisa resultatet av utvecklingen på området och därmed saknas även utredningar om dess påverkan. Framtiden får utvisa om dagens bedömningsgrunder och system är tillräckliga eller inte.

Abstract

The primary function of a trade mark changed as a result of the industrialisation period. As time passed the importance moved to regard the relationship between consumers and companies. The technical revolution and globalisation has led to a business culture where local and national vendors have been replaced by giant chains with sales opportunities across the world.

The outcome of the modifications is a market where companies find it necessary to clearly distinguish their business from competitors when communicating with consumers. This is where trade marks play a significant role. The legislator and arbitrator are forced to progress in step with the growing importance of a strong trade mark. This thesis will investigate how the possibilities to register geographic names as trade marks have evolved and if the development is in conformity with fair trade mark policy. The survey is limited to address the possibility to receive exclusive rights through direct registration without the requirement of distinctiveness acquired through use.

Geographic names as trade marks has been allowed registration to a very restricted extent in Swedish legal tradition. The approach to geographic name as a trade mark has changed significantly mainly through case law.
The decision of The Court of Justice of the European Communities around the turn of the millennium in the Chiemsee judgement is considered to be the beginning of the changes later resulting in an altered view for the Swedish arbitrator through the judgement in the case Nacka Forum.

The change has resulted in a less restrictive handling of geographic names as trade marks in the registration process on both national and community level. The assessment to determine whether a geographic name should be considered to fulfil its functions as a trade mark and not compose a bar to the public free right in using such a name should take basis in the circumstances of the specific situation.

The impact of the new less restrictive ruling considering geographic names as trade marks has been scarcely studied. Therefore I have a hesitant approach to whether the grounds set out in the assessment in terms of determining how the permissive attitude on geographic trade marks affects the market will be sufficient. Furthermore, the fair use defence system isn’t particularly elaborated which I believe to be a necessary measure to avoid the owners from monopolising the geographic name. It is to soon to prove the outcome of the reformation and therefore we lack research on the effects. The future will show if the grounds for assessment and overall system will prove to be sufficient.

• author: Fridh, Matilda
• supervisor: Peter Gottschalk
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20141
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Immaterialrätt, trade mark, varumärke, geografiska namn.
• language: Swedish
• id: 4449191
• date added to LUP: 2014-06-17 14:05:20
• date last changed: 2014-06-17 14:05:20