Advanced

Varumärkesrättens krav på grafisk återgivning - ett förlegat rekvisit

Rexelius, Emelie LU (2014) JURM02 20141
Department of Law
Abstract (Swedish)
Genom varumärkesdirektivet infördes en öppen definition av ett registrerbart varumärke. Kravet på grafisk återgivning infördes som ett rekvisit i definitionen och var då motiverat eftersom en publikation enbart kunde ske i pappersform. Sedan dess har tekniken tagit stora steg framåt och det finns numera möjlighet för digitallagring och återgivning. Syftet med uppsatsen är att i ett rättssäkerhetsperspektiv redogöra för och analysera dels kravet på grafisk återgivning enligt gällande rätt, dels EU-kommissionens förslag att införa en ny varumärkesdefinition, i förhållande till okonventionella varumärken.

Som ett resultat av införandet av kravet på grafisk återgivning har många frågetecken och en osäkerhet i rättstillämpningen uppstått,... (More)
Genom varumärkesdirektivet infördes en öppen definition av ett registrerbart varumärke. Kravet på grafisk återgivning infördes som ett rekvisit i definitionen och var då motiverat eftersom en publikation enbart kunde ske i pappersform. Sedan dess har tekniken tagit stora steg framåt och det finns numera möjlighet för digitallagring och återgivning. Syftet med uppsatsen är att i ett rättssäkerhetsperspektiv redogöra för och analysera dels kravet på grafisk återgivning enligt gällande rätt, dels EU-kommissionens förslag att införa en ny varumärkesdefinition, i förhållande till okonventionella varumärken.

Som ett resultat av införandet av kravet på grafisk återgivning har många frågetecken och en osäkerhet i rättstillämpningen uppstått, speciellt vad gäller okonventionella varumärken. EU-domstolen har fastställt att Sieckmann-kriterierna ska tillämpas för att avgöra om kravet på grafisk återgivning är uppfyllt. Sieckmann-kriterierna kan dock kritiseras eftersom det existerar en inneboende konflikt mellan exakthetskriteriet och begriplighetskriteriet. Konflikten märks speciellt vid en grafisk återgivning av ett icke-visuellt varumärke, eftersom återgivningen måste ske indirekt. Det uppstår då en naturlig diskrepans mellan återgivningen och det faktiska varumärket. En indirekt återgivning är således aldrig lika exakt som en direkt återgivning. Kravet på grafisk återgivning uppfyller därför inte längre rättssäkerhetsprincipen på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt gällande rätt har tredimensionella formmärken inga problem att uppfylla kravet på grafisk återgivning. Hologram och rörelsemärken kan enbart registreras som varumärken förutsatt att de inte är för komplicerade. Även abstrakta färgmärken är möjliga att registrera, en färgkombination kräver dock att återgivningen innehåller en systematisk sammansättning av färgerna. Ljudmärken är registrerbara men återges olika beroende på om det rör sig om ett musikaliskt ljud eller naturligt ljud. Återgivningen av naturliga ljud uppfyller inte kravet på grafisk återgivning men kan ändå registreras till följd av ett kringgående av gällande rätt.

Eftersom användningen av okonventionella varumärken har ökar finns anledning att överväga att slopa kravet på grafisk återgivning. EU-kommissionen har föreslagit att definitionen av ett varumärke ska göras teknikneutral och på så sätt tillåta fler återgivningsmetoder. Det skulle innebära att varumärken kan återges med hjälp av MP3- och MP4-filer samt elektroniska färgprov. På sikt, när tekniken tillåter, kan även andra återgivningsmetoder komma att bli aktuella och således kan även fler tecken komma att bli registrerbara varumärken. Fler återgivningsmetoder innebär också fler direkta återgivningar och således skulle rättssäkerhetsprincipen tillgodoses på ett mer ändamålsenligt sätt. (Less)
Abstract
An open definition of a registerable trade mark was adopted by means of the Trade Mark Directive. The requirement of graphical representation was made part of the definition as a prerequisite and was at the time motivated since a publication solely was possible on paper. Since then there have been large technical developments, which have enabled electronic filing and representation. The purpose of this essay is to, in a perspective of legal certainty, describe and analyse the requirement of graphical representation according to applicable law as well as the proposal to change the definition of a trade mark, put forward by the EC, with regards to unconventional trade marks.

Several questions and legal uncertainty have arisen as a result... (More)
An open definition of a registerable trade mark was adopted by means of the Trade Mark Directive. The requirement of graphical representation was made part of the definition as a prerequisite and was at the time motivated since a publication solely was possible on paper. Since then there have been large technical developments, which have enabled electronic filing and representation. The purpose of this essay is to, in a perspective of legal certainty, describe and analyse the requirement of graphical representation according to applicable law as well as the proposal to change the definition of a trade mark, put forward by the EC, with regards to unconventional trade marks.

Several questions and legal uncertainty have arisen as a result of the adopted requirement of graphical representation, especially with respect to unconventional trade marks. The ECJ has established that the Sieckmann-criteria should be applied to determine, whether the requirement of graphic representation is fulfilled. However, the Sieckmann-criteria can be criticised with regards to the inherent conflict that arises between “the precise criteria” and “the intelligible criteria”. The conflict is especially noticeable when a non-visual trade mark is to be graphically represented, since the representation will be indirect. This results in a natural discrepancy between the representation and the actual trade mark. An indirect representation can never be as precise as a direct representation. The requirement of graphical representation is therefore no longer, appropriately, fulfilling the principle of legal certainty.

According to applicable law, three-dimensional shape marks do not have any issues fulfilling the requirement of graphical representation. Hologram marks and motion marks can only be registered as trade marks if they are not too complicated. Abstract colour marks can be registered as well, however a representation of a combination of colours further requires that they be systematically arranged. Sound marks are registerable but is represented in different ways depending on if it is a musical sound or a natural sound. Natural sounds can be registered even if the representation, today, makes for a circumvention of applicable law.

The use of unconventional trade marks is increasing and therefore there exists reason to consider the abolishment of the requirement of graphical representation. The EC has put forward a proposal to make the definition of a trade mark technically neutral and as a result allow for additional methods of representation. This would enable trade marks to be represented by means of MP3- and MP4-files as well as electronic colour samples. In the future, when the technology allows, other methods of representation can be used and therefore new signs can become registerable trade marks. More direct representation is a result of additional methods of representation, thus the principle of legal certainty is fulfilled in a more appropriate way. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rexelius, Emelie LU
supervisor
organization
alternative title
The Trade Mark Law Requirement of Graphical Representation - an outdated prerequisite
course
JURM02 20141
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
immaterialrätt, varumärkesrätt, trade mark law, varumärke, trade mark, grafisk återgivning, graphical representation
language
Swedish
id
4449294
date added to LUP
2014-06-12 09:00:11
date last changed
2014-06-12 09:00:11
@misc{4449294,
  abstract     = {An open definition of a registerable trade mark was adopted by means of the Trade Mark Directive. The requirement of graphical representation was made part of the definition as a prerequisite and was at the time motivated since a publication solely was possible on paper. Since then there have been large technical developments, which have enabled electronic filing and representation. The purpose of this essay is to, in a perspective of legal certainty, describe and analyse the requirement of graphical representation according to applicable law as well as the proposal to change the definition of a trade mark, put forward by the EC, with regards to unconventional trade marks. 

Several questions and legal uncertainty have arisen as a result of the adopted requirement of graphical representation, especially with respect to unconventional trade marks. The ECJ has established that the Sieckmann-criteria should be applied to determine, whether the requirement of graphic representation is fulfilled. However, the Sieckmann-criteria can be criticised with regards to the inherent conflict that arises between “the precise criteria” and “the intelligible criteria”. The conflict is especially noticeable when a non-visual trade mark is to be graphically represented, since the representation will be indirect. This results in a natural discrepancy between the representation and the actual trade mark. An indirect representation can never be as precise as a direct representation. The requirement of graphical representation is therefore no longer, appropriately, fulfilling the principle of legal certainty. 

According to applicable law, three-dimensional shape marks do not have any issues fulfilling the requirement of graphical representation. Hologram marks and motion marks can only be registered as trade marks if they are not too complicated. Abstract colour marks can be registered as well, however a representation of a combination of colours further requires that they be systematically arranged. Sound marks are registerable but is represented in different ways depending on if it is a musical sound or a natural sound. Natural sounds can be registered even if the representation, today, makes for a circumvention of applicable law. 

The use of unconventional trade marks is increasing and therefore there exists reason to consider the abolishment of the requirement of graphical representation. The EC has put forward a proposal to make the definition of a trade mark technically neutral and as a result allow for additional methods of representation. This would enable trade marks to be represented by means of MP3- and MP4-files as well as electronic colour samples. In the future, when the technology allows, other methods of representation can be used and therefore new signs can become registerable trade marks. More direct representation is a result of additional methods of representation, thus the principle of legal certainty is fulfilled in a more appropriate way.},
  author       = {Rexelius, Emelie},
  keyword      = {immaterialrätt,varumärkesrätt,trade mark law,varumärke,trade mark,grafisk återgivning,graphical representation},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Varumärkesrättens krav på grafisk återgivning - ett förlegat rekvisit},
  year         = {2014},
}