Advanced

Från legal bevisteori till fri bevisvärdering - sökandet efter rättssäkerhet

Frondelius, Kajsa LU (2014) LAGF03 20141
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den legala bevisteorin lagfästes i 1734 års lag och gällde fram till den nya rättegångsbalkens införande år 1942 och ersattes då av fri bevisvärdering. Legal bevisteori innebär att det i lag framgår vilka bevis som tillåts och hur de värderas i en rättegång. Detta förfarande användes för att trygga en rättssäker rättstillämning, för att motverka korruption och för att bidra till en uniform rättsutövning. Den legala bevisteorin motiverade bl.a. användandet av tortyr för att få fram bekännelser och erkännande.

Pga. den statiska utformningen av lagen har flera försök gjorts till en övergång till en friare bevisprövning. Reformförslagen har även gällt en större förändring av rättegångsprocessen då behovet av såväl ett mer koncentrerat... (More)
Den legala bevisteorin lagfästes i 1734 års lag och gällde fram till den nya rättegångsbalkens införande år 1942 och ersattes då av fri bevisvärdering. Legal bevisteori innebär att det i lag framgår vilka bevis som tillåts och hur de värderas i en rättegång. Detta förfarande användes för att trygga en rättssäker rättstillämning, för att motverka korruption och för att bidra till en uniform rättsutövning. Den legala bevisteorin motiverade bl.a. användandet av tortyr för att få fram bekännelser och erkännande.

Pga. den statiska utformningen av lagen har flera försök gjorts till en övergång till en friare bevisprövning. Reformförslagen har även gällt en större förändring av rättegångsprocessen då behovet av såväl ett mer koncentrerat förfarande, som behovet muntlighet växt fram. Därtill en förändring till ett ackusatoriskt eller kontradiktoriskt förfarande istället för det föråldrade inkvisitoriska förfarandet.

Den fria bevisvärderingen har dock visat sig ej kunna uppfylla förväntningarna på en nästintill totalt rättssäker process. Detta eftersom värderingen i sig inte är normstyrd och kan på så vis ej heller kontrolleras eller korrigeras. Domarens tyckande och uppfattning i det enskilda fallet styr. Domaren har inte så mycket stöd och underlag att luta sig tillbaka mot.

Under den legala bevisteorins tid fanns det inslag av fri bevisprövning (detta är dock omdiskuterat, se nedan under 2.3.1). Detta gällde bland annat domarens avgörande om de två vittnena skall anses samstämmiga eller ej.

Kanske är det så att det behövs delar av den legala bevisteorin i dagens fria bevisprövning för att tillgodose rättssäkerhetsbehovet? Bland de slutsatser som dras i uppsatsen är svaret på frågan att det kan behövas ett öppnande för en diskussion kring domarens roll i rättstillämpningen och att en mer tydlig bevisvärdering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Frondelius, Kajsa LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
processrätt, straffrätt, rättshistoria, civil procedure, criminal law, legal history, bevisvärdering
language
Swedish
id
4449433
date added to LUP
2014-06-17 14:12:12
date last changed
2014-06-17 14:12:12
@misc{4449433,
  abstract     = {Den legala bevisteorin lagfästes i 1734 års lag och gällde fram till den nya rättegångsbalkens införande år 1942 och ersattes då av fri bevisvärdering. Legal bevisteori innebär att det i lag framgår vilka bevis som tillåts och hur de värderas i en rättegång. Detta förfarande användes för att trygga en rättssäker rättstillämning, för att motverka korruption och för att bidra till en uniform rättsutövning. Den legala bevisteorin motiverade bl.a. användandet av tortyr för att få fram bekännelser och erkännande. 

Pga. den statiska utformningen av lagen har flera försök gjorts till en övergång till en friare bevisprövning. Reformförslagen har även gällt en större förändring av rättegångsprocessen då behovet av såväl ett mer koncentrerat förfarande, som behovet muntlighet växt fram. Därtill en förändring till ett ackusatoriskt eller kontradiktoriskt förfarande istället för det föråldrade inkvisitoriska förfarandet.

Den fria bevisvärderingen har dock visat sig ej kunna uppfylla förväntningarna på en nästintill totalt rättssäker process. Detta eftersom värderingen i sig inte är normstyrd och kan på så vis ej heller kontrolleras eller korrigeras. Domarens tyckande och uppfattning i det enskilda fallet styr. Domaren har inte så mycket stöd och underlag att luta sig tillbaka mot. 

Under den legala bevisteorins tid fanns det inslag av fri bevisprövning (detta är dock omdiskuterat, se nedan under 2.3.1). Detta gällde bland annat domarens avgörande om de två vittnena skall anses samstämmiga eller ej. 

Kanske är det så att det behövs delar av den legala bevisteorin i dagens fria bevisprövning för att tillgodose rättssäkerhetsbehovet? Bland de slutsatser som dras i uppsatsen är svaret på frågan att det kan behövas ett öppnande för en diskussion kring domarens roll i rättstillämpningen och att en mer tydlig bevisvärdering.},
  author       = {Frondelius, Kajsa},
  keyword      = {processrätt,straffrätt,rättshistoria,civil procedure,criminal law,legal history,bevisvärdering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från legal bevisteori till fri bevisvärdering - sökandet efter rättssäkerhet},
  year         = {2014},
}